Link

Forskningsrapporter

I artikeln nedan hittar du forskningsrapporter och andra intressanta skrifter som rör vår verksamhet.

Vid eventuella frågor kontaktar du: 

Stockholms FF:s rapporter

Har under kan du hitta de rapporter och utredningar som Stockholms FF har gjort själva.

Översyn av S:t Eriks-Cupen – 2009/10 gjordes en studie för att få fram objektiv fakta om statusen på turneringens kvalitet och ta fram ett förslag till utveckling och förnyelse av S:t Eriks-Cupen.

Glädje med fotboll hela livet – 2011/12 tog en arbetsgrupp fram förslag på hur Stockholms Fotbollförbund kan underlätta för föreningarna att behålla tonåringarna inom fotbollen som spelare, ledare tränare, domare och föreningsaktiva.

En elva med nollåttor – Under en längre tid hade Stockholms Fotbollförbund och dess föreningar insett att Sveriges A‐herrlandslag har få eller inga spelare från Stockholmsdistriktet. Vid förbundets årsmöte 2012 väcktes frågan och i slutet av 2013 lämnades en rapport med elva åtgärdspunkter.

Stockholms diamanter – EM 2013 i Sverige var en stor framgång för damfotbollen. Men ingen av spelarna i landslagstruppen var fostrad inom Stockholmsfotbollen. Därför beslutade Stockholms FF:s styrelse att tillsätta en utredning med särskilt fokus på talangutveckling för flickor. Syftet med utredningen var att analysera dagens flickfotboll med avseende på talangutveckling samt att komma med förslag till hur Stockholmsfotbollen på ett bättre sätt kan utbilda elitspelare. Rapporten presenterades i januari 2016.

Övriga forskningsrapporter

Att barn väljs ut, grupperas och selekteras förekommer i svensk föreningsidrott. I en del idrotter är det relativt vanligt, till exempel i fotboll och tennis. Förutom att omfattande forskning visar att det inte går att prognosticera vilka barn som blir framgångsrika, är tidig selektion problematisk av flera andra skäl.

I en artikel på Idrottsforskning.se från den 24 juni 2020 drar Karin Redelius, professor på Gymnastik och idrottshögskolan, följande slutsats om selektering:

Tidig selektering har inget stöd i forskningen som en metod som leder till optimal idrottsutveckling. Att tidigt välja ut barn är problematiskt även av andra skäl eftersom selektering rör frågor om etik och moral (vem kan avgöra vad som är en bra/dålig prestation), makt (barn är underordnade och utsatta), pedagogik (vad lär sig barn av att bli eller inte bli utvalda) samt barns rättigheter (är alla lika mycket värda). Slutsatsen är att selektering av idrottande barn är olämpligt och bör undvikas.

Läs hela artikeln!

Ett hälsosamt och fysiskt aktivt liv är viktigt för allt fler ungdomar. Trots det minskar föreningsidrottandet. En stor grupp unga träningsintresserade väljer istället andra motionsformer.

Satsa mer på hälsa och motionsidrott och mindre på tävling och talangutveckling. Då kan föreningar vända utvecklingen, konstaterar Centrum för idrottsforskning i en färsk regeringsrapport. Rapporten presenterades för regeringen den 13 maj 2020.

Läs allt om CIF:s regeringsrapport "Statens stöd till idrotten – uppföljning 2019"

Synen på idrott och motion skiljer sig från tidigare generationer. Att träna och idrotta är viktigt för många av dagens ungdomar. Men långtifrån alla gör det för att tävla och bli duktig i en viss idrott. Många gör det snarare för hälsans skull.

Med hjälp av analysföretaget Ungdomsbarometern har Centrum för idrottsforskning undersökt hur unga 15–24 år tänker i frågor om idrott, motion och föreningsliv.

Finns det specifika kännetecken för de som är aktiva i en idrottsförening? Har de värderingar och synsätt som skiljer sig från dem som tränar i andra former – eller som inte tränar alls? Och hur resonerar unga föreningsidrottare i frågor som rör delaktighet och inflytande över sitt idrottande?

Läs mer om rapporten Ungdomsbarometern: En engagerad idrottsgeneration?

Centrum för idrottsforskning har sammanställt statistik från RF gällande LOK-stödet 2008-2018. Resultatet visar att en stor andel barn och ungdomar i Sverige föreningsidrottar. Men under senare år har aktivitetsnivån minskat i alla åldersgrupper. Störst nedgång finns bland äldre ungdomar. Fotboll är den största barn- och ungdomsidrotten. Mätt i antalet deltagartillfällen är gapet långt ner till tvåan innebandy.

Läs mer!

Drygt 24 miljarder kronor! Det är värdet på de positiva ekonomiska, sociala och hälsomässiga effekter svensk breddfotboll skapar – allt enligt en "social return on investment"-studie som forskare genomfört på uppdrag av UEFA.

Här finns en kortversion av studien.pdf

Studien har utförts av forsknings- och analysföretagen Portas och Substance på UEFAs uppdrag.

Bakom de redovisade resultaten ligger ett omfattande arbete – en stor mängd data har bearbetats och analyserats, tidigare forskning har granskats och en mängd intervjuer genomförts. Allt under överinseende av ett expertråd.

Forskarna bakom analysen betonade att man varit mycket försiktiga i sina antaganden, och att man utelämnat områden där för stor osäkerhet råder.

De sammantagna resultaten av studien visar ändå på positiva sociala, ekonomiska och hälsomässiga effekter som uppgår till ett värde av drygt 24 miljarder kronor. Bland de faktorer man studerat märks jobbskapande, minskad brottslighet, utbildning, ideellt arbete och psykisk och fysisk hälsa.

Rapporten redogör också för hur investeringar som leder till ökat antal fotbollsutövare är "lönsamma" för samhället. Det finns alltså goda skäl för beslutsfattare att satsa på fotboll, och idrott i allmänhet.

Det är lika viktigt med god rörelseförståelse som med läs- och skrivkunnighet, enligt professor Dean Kriellaars från University of Manitoba i Kanada. Allt fler pratar om rörelseförståelse – eller Physical Literacy som är det engelska begreppet – men vad betyder det? Läs mer om rörelseförståelse!

Det här ingen direkt forskningsrapport, mer information och inspiration från Tränarpasset som är RF:s hemsida med tips och fakta för alla tränare.

Dean Kriellaarsfrämsta budskap är att rörelseförståelse behöver bli lika självklart som läs- och skrivkunnighet.

– I Sverige och Kanada kan de flesta läsa, men däremot har barn inte lärt sig hur de ska röra sig och det ser likadant ut i många länder. Ni i Sverige är bland de bästa i världen på att medvetandegöra problemet, det finns en öppenhet för förändring och det har ännu inte gått utför allt för mycket för er. Jag älskar Sverige, säger Dean.

Ju fler rörelser man behärskar, desto roligare blir det att röra på sig. Det i sin tur gör att kreativiteten ökar liksom lusten att utforska nya sätt att vara fysiskt aktiv. Dean har en lista med 18 olika rörelser som ett barn i tioårsåldern bör kunna. Nyckeln är att lära hjärnan att kontrollera musklerna under rörelse.

"Vägarna till landslaget" är en forskningsrapport från 2015 om svenska elitidrottares idrottsval och specialisering skriven av PG Fahlström, Per Gerrevall, Mats Glemne och Susanne Linnér på uppdrag av RF.

Idrottsdebuten

De allra flesta utövarna anger att de började syssla med organiserad idrott i 7-8 årsålder. Pojkarna tycks generellt ha börjat något tidigare än flickorna. Däremot är detett intressant faktum att förhållandet är det omvända när det gällde debuten i huvudidrotten.De kvinnliga utövarna som grupp började genomsnittligtnågot tidigareän de manliga i sin blivande idrott. Detta kan förmodligen bland annat förklaras avatt det i denna studie är en större andel kvinnliga utövare som är aktiva inom tidiga specialiseringsidrotter.

Det första mötet med föreningsidrotten har för de flesta sammanfallit med skolstarten.Detta kan ha sin grund i att många barn kommer i kontakt med idrottsföreningarnasverksamhet genom samverkan mellan föreningarna och skolan.

Över 80 procent av landslagsutövarna (81 procent av kvinnorna och 87 procent avmännen) har hållit på med minst en idrott förutom den de elitsatsat i. Dessutomhar 60 procent av kvinnorna och 71 procent av männen sysslat med minst två andraidrotter och vidare 34 procent av kvinnorna och 46 procent av männen med minsttre idrotter förutom den blivande landslagsidrotten. Knappt hälften har alltså hållitpå med minst fyra idrotter i åldern 7 till 14 år. (Se vidare tabell 12 i bilaga 1.) Ennärmare analys av svaren visar att den idrottsliga debutåldern skiljer sig markant åtmellan tidiga specialiseringsidrotter och övriga idrotter.

Av tabell 11 framgår att valet av idrott för många skett under senare delen av högstadieåldernoch specialiseringen i samband med övergången från högstadium tillgymnasium. Som framgår av tabellen stämmer denna tidpunkt väl med beskrivningenav i vilken ålder de aktiva slutar med andra idrotter. Detta har skett i sambandmed det definitiva idrottsvalet och elitsatsningen.

Tabell 11. När man började med första annan idrott respektive slutade med sista annan idrottsamt involvering vid olika nivåer av involvering i huvudidrotten, jämförelse olika idrottskategorier, i åldrar.

Läs hela rapporten på RFs hemsida.pdf

"The facts behind early sports specialization and increased injuries" är skriven av amerikanska och norska professorer och läkare.

Utdrag från "The facts behind early sports specialization and increased injuries"

Background:

Early sport specialization is not a requirement for success at the highest levels of competition and is believed to be unhealthy physically and mentally for young athletes. It also discourages unstructured free play, which has many benefits.

Purpose:

To review the available evidence on early sports specialization and identify areas where scientific data are lacking.

Study Design:

Think tank, roundtable discussion.

Results:

The primary outcome of this think tank was that there is no evidence that young children will benefit from early sport specialization in the majority of sports. They are subject to overuse injury and burnout from concentrated activity. Early multisport participation will not deter young athletes from long-term competitive athletic success.

Conclusion:

Youth advocates, parents, clinicians, and coaches need to work together with the sport governing bodies to ensure healthy environments for play and competition that do not create long-term health issues yet support athletic competition at the highest level desired.

Despite mounting scientific evidence and professional athletes speaking out against its value, the trend of early sports specialization continues with tournaments and competitive leagues increasingly available as well as wider media exposure (eg, The Short Game [7- to 8-year-old golfers], Friday Night Tykes [Texas Youth Football]). Early sports specialization, or early single-sport specialization, is believed to be potentially damaging to the long-term physical and mental health of athletes and has not been validated as a requirement for competitive success in sport.3 Early youth sport specialization has been associated with increased rates of overuse injury, burnout, decreased motivation for participation, and sports withdrawal,19,33,34,43 while multisport participation is proposed to result in better long-term performance and an increase in lifetime enjoyment of physical activity and recreational sports participation.2

With these issues in mind, the American Orthopaedic Society for Sports Medicine (AOSSM) convened a think tank on the topic of early sports specialization on October 2, 2015, in Rosemont, Illinois. This report represents the consensus of the participants of this meeting; importantly, it identifies areas where more research is necessary to address the outstanding questions surrounding this topic (Appendix 1) and achieve the goal of healthy athletic participation through adulthood at the highest level of participation desired.

Definition of Early Sports Specialization and Background Information

It was the consensus at this symposium that early sports specialization, or early single-sport specialization, be defined by the following 3 criteria:

  1. Participation in intensive training and/or competition in organized sports greater than 8 months per year (essentially year round)34
  2. Participation in 1 sport to the exclusion of participation in other sports (limited free play overall)33
  3. Involving prepubertal (seventh grade or roughly age 12 years) children.

What is the Evidence That Early Sports Specialization is Detrimental?

A variety of researchers and organizations have investigated the impact of early sports specialization on long-term health and future sport success. The consensus statement of the American Medical Society for Sports Medicine19 on overuse injuries and burnout in youth sports contends that a variety of physical and mental health concerns can be attributed to early sports specialization. In their position statement, they identify the concerns listed in Table 1.

Table 1
Categorization of Risk Factors for Overuse Injurya

Their recommendations for avoiding burnout and injury include the following:

  • Avoiding overscheduling and excessive time commitments
  • Consider using a valid and reliable tool to monitor burnout
  • Emphasize skill development and fun
  • Emphasize lifelong physical activity skills.

Läs hela rapporten

Centrum för idrottsforskning (CIF) har på uppdrag av regeringen tagit fram en rapport om jämställdheten inom idrotten. Rapporten säger att det på de flesta nivåer inom idrotten är kvinnors och mäns deltagande, förutsättningar och villkor olika, och ökningen av kvinnor inom idrotten går långsamt.

– Rapporten visar att mycket arbete återstår innan kvinnors och mäns förutsättningar är jämställda inom idrotten. Men den visar också att idrottsrörelsen har allt att vinna på att fördela makt, inflytande och resurser mer jämlikt. Jämställdhet är inte bara en rättvisefråga – det är också en väg till framgångsrik idrottsutveckling, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och utredare på CIF.

Jämställdhet är ett komplext begrepp som inbegriper både kvinnor och mäns makt att forma sina liv och samhället samt normer och värderingar som möjliggör eller begränsar människors förutsättningar. Jämställdhet inom idrotten är viktigt både av rättviseskäl och för att främja en positiv utveckling av idrotten.

Läs mer!

Centrum för idrottsforskning har på uppdrag av regeringen arbetat fram en antologi som ingår i CIF:s fördjupande analys. I sex kapitel redovisar forskare och experter aktuell kunskap och perspektiv på jämställdheten inom idrotten.

Förhoppningen är att väcka nya tankar, skapa insikt och ge inspiration till både politiska beslutsfattare och de verksamma inom idrotten att fortsätta arbetet för att öka jämställdheten inom idrotten.

Antalogins sex kapitel heter och är skrivna av följande forskare och experter:

  • Ojämställdhetens maktordning av Gertrud Åström
  • Jämställd idrott i siffror av Johan R Norberg, Johan Faskunger och Christine Dartsch, CIF
  • Idrottens könsmönster –"bara är så" eller "går att påverka" av Håkan Larsson, Gymnastik- och idrottshögskolan
  • Resursfördelning och jämställdhet av Josef Fahlén & Magnus Ferry, Umeå universitet
  • Möjligheter till jämställd idrott av Nils-Olof Zethrin, Sveriges kommuner och landsting
  • Idrottsrörelsens jämställdhetsarbete av Jenny Svender, Riksidrottsförbundet

Läs mer!

Carl-Johan Boraxbekk och Lars Jonasson, Umeå Center for Functional Brain Imaging (UFBI), Umeå universitet har publicerat en artikel i den populär vetenskapliga tidningen Idrottsforskning som handlar om fysisk aktivitet inte bara påverkar kroppen utan även av det mentala.

Läs artikeln!

Flera kvaliteter kännetecknar en god idrottslig utvecklingsmiljö. Men en sak är allra viktigast – och en förutsättning för att många andra framgångsfaktorer ska realiseras.

Läs mer om vad!