Barn- och ungdomskonferensen

2026-års Barn- och ungdomskonferens äger rum den 27–28 augusti. Se till att din förening är med och utvecklar distriktets verksamhet för våra yngre spelare! Ett dygn som Stockholmsfotbollen helt avsätter till barn- och ungdomsfotbollen.
Välkomna!

Sista dagen för en garanterad plats på årets Barn- och ungdomskonferens är den 26 juni. Se till att din förening är med och utvecklar distriktets verksamhet för våra yngre spelare! Passa på och se vilka ämnen som kommer att behandlas under konferensen.

Syftet med konferensen är att diskutera, förbättra och förankra förändringar inom S:t Eriks-Cupen.

Målgruppen är personer som representerar föreningen när det gäller barn- och ungdomsfotbollen (t.ex. ungdomsansvarig, sportchef, föreningskonsulent).

Vi hoppas att många personer och klubbar med bred kunskap och olika referensramar tar chansen att bidra på konferensen.

Ämnen som kommer att behandlas

Champions League – Alternativt seriespel

”Champions League”

Alternativt seriespel

Bakgrund

Till seriefasen i herrarnas Champions League kvalificerar sig 32 lag. Lagen spelare 8 matcher var, alla möter alltså inte alla. Men ändå så läggs alla lag in i samma serietabell. Sluttabellen ligger sen till grund för vilka lag som kvalificerar sig till vidare spel i turneringen.

Det här sättet att genomföra tävlingar på kan vara ett alternativ inom Stockholmsfotbollen.

”Champions League” – grundmodell

Vi sorterar in 25–40 antal lag i en serie. Vi ger alla lika många matcher. Hur många kan variera beroende på ålder och serie, men 16–20 är ett riktmärke. Lagen läggs in i samma tabell som sorteras utifrån poäng som vanligt.

Om ett lag drar sig ur efter seriestart kommer det laget förlora alla sina kommande matcher med 3–0. Eftersom alla lag inte ska möta detta lag så går det inte att stryka alla lagets matcher, det skulle ha till följd att lagen skulle gå i mål med olika antal spelade matcher.

Om ett lag drar sig ur innan seriestart kan vi i de flesta fall lotta in lagen som skulle mött detta lag mot varandra istället.

På detta sätt kan vi minska risken för ”trasiga serier”, dvs serier där så många lag har dragit sig ur så det bara finns 4–6 lag kvar i dom. 2026 finns nio sådana serier.

Och i t.ex. kvalserierna kan vi få fram en sluttabell utan att dela upp vår/höst eller norr/söder.

Exempel från 2026

56 lag anmälde sig till P2011 klassen div. 4. Fem serier skapades, en serie med tolv lag, fyra serier med elva lag. Lagen fick mellan 20–22 matcher i det första matchschemat.

Åtta lag drog sig ur mellan serieläggning och seriepremiär. En av serierna är nu nere i sju lag, tolv matcher var, medan en annan serie fortfarande är tolv lag, 22 matcher var.

Med ”Champions League-metoden” hade vi från början kunnat skapa två serier, en norr och en söder, med 28 lag i varje serie. Vi hade kunnat ge alla lag till exempel 20 matcher var. Risken att något lag skulle bli så drabbat att de var nere i tolv matcher är då nästan obefintlig.

”Champions League” – flexibel variant

Samma grundmodell att vi lägger in 25–40 lag i en serie. Sen erbjuder vi lagen att välja antal matcher, till exempel 10 – 15 – 20.

Vartefter lag drar sig ur kan vi skapa nya matcher för att fylla luckorna som uppstår för de lag som blir av med matcher.

För att kunna jämföra lagen i en serietabell använder vi oss av en tabell som utgår från inspelade snittpoäng.

Fördelar

Alla lag kommer få i princip det antal matcher man har önskat.
Lag får flexibilitet och kan välja färre antal matcher. Eller anmäla två lag med tio matcher var i två olika nivåer.

Nackdelar

Serietabellen blir inte helt hundraprocentigt rättvis. Här måste vi sortera tabellen utifrån snittpoäng eftersom vi redan från början vet att lagen kommer gå i mål med olika antal spelade matcher.

Möjliga användningsområden för Champions League-modellen

Kvalserierna

Istället för att dela upp i norr/söder under våren och sen A/B under hösten kan vi lägga in alla lag i samma serie och använda oss av denna metod.

HJ/DJ div. 1

Vi kan lägga in alla lag som valt div. 1 i samma serie, erbjuda 16–18 matcher var och sen spela slutspel med de 16 bäst placerade lagen.

Möjliga användningsområden för den flexibla Champions League-modellen

Futsal

Vi uppfattar det som att det inte anses vara riktigt lika ”viktigt” att serietabellen är hundraprocentigt rättvis i futsalen. Och kanske är också behovet av flexibilitet i antal matcher större?

S:t Eriks-Cupen 13–14 år

I princip kan denna variant vara intressant för alla serier i S:t Eriks-Cupen från 13–19 år, där vi inte spelar serielöst. Troligen är det dock mer intressant i de lägre åldrarna och kanske i de lägre divisionerna?

Andra användningsområden kan vara reservlagsfotboll, gåfotboll och veteranfotboll. Men det är en annan konferens… 😊

Texten som pdf-fil

Alternativ kvalserier – Bättre än idag?

"Alternativ kvalserier"

Bättre än idag?

Bakgrund

Många lag vill in i de nationella serierna på pojksidan. Många fler lag än antal platser vi får tilldelat. För att välja lag genomför vi kvalserier och tillsätter platserna utifrån placeringen i kvalserien.

Alternativ 1 – Dagens kvalserier

Idag genomförs kvalserierna med vår- och höstserier. På våren delar vi in lagen geografiskt. Beroende på antal lag blir det 2–4 serier. Till hösten delar vi in lagen utifrån resultaten på våren. De bäst placerade lagen från våren får spela i A-serien till hösten, mittenlagen får spela i B osv. Hur många höstserier det blir beror på antalet anmälda lag från början, det brukar bli A, B och C.

Fördelar

I slutet av året har vi en tydlig seedning av lagen som vi kan utgå ifrån när vi tillsätter platser till de nationella serierna.
De bästa lagen möter varandra under hösten och vi kommer bort ifrån snacket om att ”Norr är bättre än söder” eller tvärtom.
Vi premierar lag som är bra under en hel säsong.
Även lagen som hamnar i B och C får bra, jämna och utvecklande matcher under hösten.

Nackdelar

De lag som hamnar i B och C till hösten har inte längre någon möjlighet att kvala in till de nationella serierna. Den chansen hade iofs varit väldigt liten ändå då man inte tagit så många poäng under vårsäsongen.
Lag som missar A riskerar att tappa spelare. Det är dock ovanligt att lag drar sig ur B- och C-serierna.
Framför allt C-serien riskerar att bli urvattnad och en del lag kan dra sig ur.

Alternativ 2– Norr/Söder hela säsongen

Vi skulle kunna gå tillbaka till att dela in lagen geografiskt i så många serier vi behöver och spela hela säsongen på det sättet.

Fördelar

Fler lag har chansen att kvalificera sig under höstsäsongen. En sämre vår kan kompenseras med en fantastisk höst.

Nackdelar

När säsongen är slut måste vi göra listan utifrån ”bästa tvåa-principen”. Vi hade det här systemet fram till för två år sedan och det fick då kritik för att en serie ofta ansågs vara svårare än den andra.
De bästa lagen får inte möta varandra under hösten.
En del lag blir avhängda till/under hösten och börjar prioritera andra serier. När man får möta ett lag under säsongen kan göra skillnad.
De lag som har förlorat många matcher under våren fortsätter ofta att göra det under hösten istället för att få möta lag från andra serier som också fått mycket stryk.

Alternativ 3 – Champions League-modellen

Antalet lag som anmäler sig till kvalserien varierar mellan 20–45. Vi lägger in alla dessa lag i samma serietabell och ger alla 18–20 matcher var. Alla möter inte alla, men man möter många. Sluttabellen räknas som kvalificerande till de nationella serierna.

Om ett lag drar sig ur finns tre alternativ.

Resultaten i de matcher laget redan har spelat ligger kvar. I de matcher som laget inte hunnit spela blir det 3–0 till motståndarna.
Resultaten i de matcher laget redan har spelar ligger kvar. Resterande matcher stryks helt enkelt. I sluttabellen kommer då vissa lag ha spelat en match mindre och vi sorterar då sluttabellen utifrån snittpoäng.
Resultaten i samtliga matcher som utgående laget spelat annulleras. I sluttabellen kommer då vissa lag ha spelat en match mindre och vi sorterar då sluttabellen utifrån snittpoäng.

Fördelar

Vi slipper dela upp geografiskt. Vi slipper dela upp vår/höst. Fler lag har något att spela för längre in i säsongen.

Nackdelar

Sluttabellen blir inte hundraprocentig rättvis då alla inte mött alla.

Är en sluttabell idag hundraprocentig rättvis? Man kan få möta lag då många är avstängda eller skadade. Man kan möta lag som inte har något att spela för. Osv.

Alternativ 4 – Cupspel

Ett alternativ är att helt stryka kvalserierna och istället genomföra en cup på hösten för att utse vilka lag som ska få spela i de nationella serierna. Man skulle också kunna tänka sig att lägga till en cup under pågående säsong, då med cupspelet på vardagskvällar.

Fördelar

Bara fördelar om man inte tycker att kvalserierna fungerar tillräckligt bra.

Nackdelar

Många lag kommer vilja vara med. Kör vi den på hösten kommer vi hålla på ett tag. Kör vi den under seriespelet blir det många vardagsmatcher och i och med det många träningstider som måste strykas vilket vi vet upprör många lag och spelare som blir av med sin tid.
Det kan bli orättvist, de två bästa lagen kan lottas mot varandra i omgång 1.

Vilket alternativ är bäst?

Om vi väljer Champions League-modellen, vilken variant av 1,2 eller 3 väljer ni?

Text som pdf-fil

Alternativ seedade serier – Utvärdering och alternativ

Seedade serier

Utvärdering och alternativ

Bakgrund

Vi har nu haft de seedade serierna i fem år och en större utvärdering behövs. Som i allt annat finns både för- och nackdelar med de seedade serierna.

Här nedan listas olika alternativ upp med tillhörande för- och nackdelar.

Som idag

Idag väljer StFF ut tolv lag till varje seedad serie, ibland färre på flicksidan. Processen för att välja lag består mycket av dialog med föreningar, men även förra årets resultat (om dom finns), bredd på trupp, spelarförflyttningar med mera spelar in när vi gör valet.

Fördelar

Alla föreningar har chansen.
Bästa möjliga utvecklingsmiljö för de lag som blir valda.
Vi håller de flesta lag inne i vårt seriesystem.
Relativt få lag blir ”drabbade” då det bara är typ 20 lag som har en rimlig chans.

Nackdelar

Värvningshets för att få ihop ett lag som får chansen i seedad serie.
Stor prestige med serietillhörigheten.
Föreningar anser att dom blir söndervärvade av andra, till exempel klonföreningarna, i jakten på en plats i seedad serie.
Föreningar går ut och värvar spelare med löfte om att deras lag ska spela seedad serie, ett löfte dom aldrig fått från StFF.
Lag som hamnar utanför seedad serie blir väldigt besvikna. Fler och fler blir mer besvikna med åren.
Lag som hamnar utanför drar sig ofta ur S:t Eriks-Cupen (fem lag 2026). Antingen söker laget matchning någon annanstans eller så upplöses laget och spelarna söker sig vidare.
Arbetsmiljön för de personer som jobbar med seedningsprocessen är utmanande. Det går också åt väldigt mycket tid för få serier och lag.

Certifiering

Vi skulle kunna utgå från någon form av certifiering, närmast till hands ligger SEF/EFD-certifieringen, kvalitetsklubb eller att vi inför någon egen.

Fördelar

Ett antal föreningar skulle få chansen att jobba mer långsiktigt då resultat inte behöver jagas och trupper kan byggas i lugn och ro.
Vi skulle fortfarande vara väldigt nära bästa möjliga utvecklingsmiljö för lagen i serien.

Nackdelar

Vi skulle utesluta vissa föreningar från möjligheten att få spela seedad.
Att införa en egen certifiering skulle vara väldigt resurskrävande.

Seeda alla lag i div. 1

Idag seedar vi de lag som kommit längst. Övriga lag som valt div. 1 delar vi in i serier utifrån geografi. I stället för att dela upp i geografi kan vi seeda alla lag. Då skulle vi ha en serie för lag 1–12, en för lag 13–24, osv.

Fördelar

Kanske blir det mindre hets och prestige i att komma in div. 1a?
Kanske blir matchmiljön bättre för alla lag som väljer div. 1.

Nackdelar

Med dagens kapacitet tror vi inte att StFF skulle mäkta med att seeda uppemot 50 lag i tre årskullar på pojksidan. Seedningen skulle vara omöjlig att få rätt.
Hetsen och prestigen att hamna i div. 1a lär finnas kvar. Dessutom skapar vi en hets och prestige att hamna i div. 1b osv.
Vi lär få ännu fler missnöjda lag då fler hamnar precis utanför en serie.

Resultat

Åtminstone i 14-års åldern skulle vi kunna gå uteslutande på resultat i 13-års åldern. Kanske kan vi införa dold resultatrapportering även i 12-års åldern för att kunna använda resultaten i seedningsprocessen.

Fördelar

Enklare och tydligare process.

Nackdelar

Vi ökar kraftigt på resultatfokus i 12–14-års åldern.
Vi riskerar att öka på värvningar och toppningar i yngre åldrar.

Tydligare kriterier

Vi skulle kunna införa fler kriterier som en förening måste uppfylla för att ens vara aktuell för seedad serie. Exempel på kriterier skulle kunna vara:

Föreningen måste ha ett A-lag i lägst div. 2/3 på Dam/Herr
Föreningen måste ha ambitionen att högre upp i åldrarna delta i nationella seriesystemet och regelbundet kvala in dit.
Laget får inte ta in fler än 3–5 nya spelare
Föreningen måste ha en spelarutbildningsplan och en fotbollsutvecklare i föreningen (FUIF)
Laget måste ha 1–2 utbildade tränare

Fördelar

Något tydligare process. Enklare att utesluta vissa lag pga. ej uppnådda kriterier.
Föreningar med långsiktigt arbetssätt får större chans att komma med.

Nackdelar

Svårt att sätta rätt kriterier. Svårt att följa upp dom.
Större risk att vi utesluter riktigt bra lag från mindre föreningar.

Utöka serierna till 16 eller 24 lag

Gör vi det skulle vi möjligen kunna dela upp geografiskt under våren och sen utifrån tabellplacering till hösten.

Fördelar

Fler lag får chansen i Seedad serie. Fler klubbar skulle bli återkommande och kunna bygga en mer långsiktig verksamhet.

Nackdelar

Många fler föreningar, fler än dubbelt så många, blir drabbade av nackdelarna med hets och värvningar. Fler klubbar som inte har en ambition att delta i seedade serier skulle bli drabbade av spelarflyttar desto fler klubbar som får plats i seedad serie.
Vi flyttar problemet kring gränsdragning snarare än att vi löser det.
Matchmiljön blir något sämre för de allra bästa lagen.

Helt ta bort seedade serier

Fördelar

Hets och värvningar minskar.

Nackdelar

Fler lag drar sig ur vårt seriesystem och gör något annat vid sidan av.
Den bra matchmiljön för de bästa lagen/spelarna försvinner.

Vad tycker ni fungerar bra och mindre bra med dagens seedade serier?

Vilket av ovanstående alternativ är bäst och varför?

Vilket av ovanstående alternativ vill vi verkligen inte ha och varför?

Text som pdf-fil

Lätt-problemet – Olika förslag för att förbättra?

"Lätt-problemet”

Olika förslag för att förbättra?

Bakgrund

Vi har under några år diskuterat ”lätt-problemet”. Det innebär att alltför bra lag spelar matcher på låga nivåer, till exempel att ett lag i pojkar 13 år i div. 4 lånar in 7–8 spelare som normalt sett spelar i div. 1 eller 2 och då vinner div. 4-matchen med tvåsiffrigt.

Det finns olika anledningar till att lag kommer med för bra lag till lägre divisioner. Ibland måste man låna in för att få ihop lag och kanske blir man tvingad att låna in för bra spelare. Ibland har man anmält fel och laget har hamnat i en för låg serie. Men ibland har också lag med flit valt en lägre serie för att få vinna och ”träna anfallsspel”.

StFF tipsar alla lag att ta kontakt med motståndare i förväg och säkerställa att matchen verkligen blir på rätt nivå. Om motståndarna då meddelar att man tyvärr kommer komma med ett för bra lag så kanske man hinner ändra sitt eget lag. Men det här fungerar väldigt sällan.

Frustrerade samtal och mejl om ”lätt-problemet” kommer in varje vecka. Vi tycker också att det är fler som hör av sig och man är mer och mer besviken på att det uppstår. En del efterfrågar en reglering av vilka spelare som får spela i lägre divisioner.

Problemet är som störst i 7 mot 7-fotbollen men är omfattande högre upp också.

Möjliga åtgärder

Här nedan följer ett antal förslag på hur vi skulle kunna sätta upp regler för att styra rätt spelare till matcher i lägre divisioner.

Lås in en trupp

En trupp på max 20 spelare låses in till lag som spelar i en lägre division. Till varje match får max 2–4 spelare som inte finns i truppen delta.

Eftersom lätt-problemet är som störst i 7 mot 7-fotbollen skulle detta kräva registrerade laguppställningar från 10 år.

Reglera hopp

Spelare som spelat match i ett lag får inte spela nästkommande match i en serie som är två steg under den matchen hen redan har spelat. D.v.s. att en spelare som spelat en div. 1-match måste stå över nästa match i div 3, 4 och 5.

Eftersom lätt-problemet är som störst i 7 mot 7-fotbollen skulle detta kräva registrerade laguppställningar från 10 år.

Tvångsnivåbyten

Om StFF tar in resultat i 7 mot 7-fotbollen, utan att publicera dessa, skulle vi kunna tvinga lag att byta nivå till hösten utifrån vissa regler. Exempel: Vinner man med fler än 7 mål i fler än 4 matcher så tvingas man upp till hösten.

Ett problem är att resultatfokus skulle öka i årskullar där vi inte redovisar resultat och vi får dessutom inte in alla resultat. Det skulle också vara svårt att sätta regeln, vissa lag vinner stort i början men det jämnas ut under våren då man kanske justerar sin laguttagning. Och i vissa fall kan det vara laget som förlorar stort som är i fel nivå.

Fortsätta som vi gör idag – oreglerat med mer information

Det vi tipsar om idag är att lagen ska höra av sig i förväg till varandra för att säkerställa att matchen blir på rätt nivå. Om något lag då vet med sig att laget är för starkt eller svagt kan man ha en dialog om det och kanske justera sin matchtrupp så matchen blir bättre.

Väldigt få lag följer detta tips idag och även om man gör det är det långt ifrån säkert att man kan justera sin matchtrupp. Det kan också bli sena ändringar i matchtruppen.

StFF skulle kunna ytterligare anstränga sig för att informera om problemet och ta fram tips kring hur man kan hantera en ojämn match när den uppstår, men risken är stor att de tipsen inte heller skulle följas i någon större utsträckning.

För- och nackdelar med reglering

Fördelar

Jämnare, roligare och mer utvecklande matcher. Vi slipper matcher som slutar 15–0 som dessutom kan vara ett direkt skäl till att spelare slutar spela fotboll.
Bättre spelarutveckling. Framför allt för spelare som hör hemma i lägre divisioner för tillfället.

Nackdelar

En omfattande administration, framför allt för lagen.
Väldigt svårt att följa upp. Vi kan inte förvänta oss bra hjälp från Fogis. Det kommer bygga mycket på ett ”angivar-system”.
Det finns en stor risk att vi tappar i antal lag och att antalet WO-matcher ökar stort.
Det finns risk att vi tappar spelare då färre föreningar kommer kunna driva runt ett lag i lägre division också.

Hur mycket hör ni om ”lätt-problemet” i er förening?

Tycker ni att vi ska titta på en reglering av spelare i lägre serier?

Vilket av ovanstående förslag tycker ni i sådant fall är bäst och är mest värt att jobba vidare med?

Hur krångligt skulle det vara att ta in laguppställningar i 7 mot 7-fotbollen? En större administrativ börda skulle då läggas på domarna som i dessa åldrar ofta är unga. StFF förutspår en klart större administrativ börda för både föreningar, lagledare, domare och StFF.

Hur ser ni generellt på tvångsnivåbyten?

Text som pdf-fil

Nivåer 5 mot 5 – Nyttigt eller farligt?

"Nivåer 5 mot 5”

Nyttigt eller farligt?

Bakgrund

I 8–9-års åldern, då vi spelar 5 mot 5, har vi sen fyra år tillbaka två nivåer, medel – Insteg. Nivå insteg är till för de cirka 10% lag som kommit kortast i sin utveckling, övriga 90 procent bör spela i Medel.

Från 10 år har vi tre nivåer, lätt – medel - svår. Här rekommenderar vi att cirka 25 procent ska spela i lätt och svår och cirka 50 procent bör spela i medel.

I 5 mot 5-fotbollen kommer vi aldrig, vi varken vill eller kan, ta in resultat. Vi vet heller inte vem som dömer då ni föreningar tillsätter domare. I 7 mot 7-fotbollen har vi under våren 2026 tagit in resultat och kanske kan man dra någon liten slutsats av det. Men hur pass mycket jämnare matcherna blir när vi erbjuder nivåer vet vi inte, men rimligen bör antalet matcher med riktig stor målskillnad minska.

Efterfrågan på nivåer inom 5 mot 5-fotbollen har alltid funnits men Stockholmsfotbollen har hittills valt att inte införa nivåer. Det kommer varje år in mejl och samtal från olika upprörda ledare som föreslår nivåer. Vanligast är att ledare till lag som ofta förlorar stort, hör av sig och önskar nivåer. StFF upplever inte att antalet mejl/samtal om detta har ökat nämnvärt, dom har alltid funnits där i en viss utsträckning.

Nivåer?

Om det ska införas nivåer i 5 mot 5-fotbollen behöver vi tre nivåer. Lätt – Medel – Svår. De flesta lag, cirka 50 procent, bör välja Medel medan runt 25 procent av lagen bör passa i Lätt respektive Svår.

Fördelar

Jämnare matcher. Färre lag behöver förlora många matcher med många mål. För många barn är det första matcherna i livet som spelas i S:t Eriks-Cupen. Att den upplevelsen blir bra känns viktigt.

Nackdelar

Det kan spä på hetsen att bilda förstalag, att selektera/nivåindela barn i 8–9-års åldern och prestigen att spela i ”svår”. Även om det inte är tanken med nivåerna så vill vi kanske inte riskera att medverka till det?

Statistik från 7 mot 7-fotbollen våren 2026 – Presenteras på BUK eller någon vecka i förväg.

Bör vi ha nivåer inom 5 mot 5-fotbollen?

Kan vi ha nivåer i 9-års åldern men inte i 8-års åldern?

Text som pdf-fil

Slutspel i S:t Eriks-Cupen – 15 år och uppåt?

Slutspel S:t Eriks-Cupen”

15 år och uppåt?

Bakgrund

Slutspelet i S:t Eriks-Cupen togs bort för något över tio år sen. Det fanns flera anledningar till det. En var att de flesta lag inte gick till slutspel och det var bara några få lag som fick spela fotboll i oktober. Resten av lagen fick sluta sin säsong onödigt tidigt. Det fanns också lite oklarheter kring reglerna. Ibland var det ett lag som spelade sig till slutspel men andra spelare från samma förening deltog i själva slutspelet.

Efter det att slutspelet togs bort har vi infört kvalserier på pojksidan och de nationella serierna har kraftigt utökats. På pojksidan har P16 nationell införts och generellt deltar många fler Stockholmslag i de nationella serierna. Och platserna i det nationella seriesystemet är eftertraktade så många lag (alltför många?) deltar i kvalserierna för att försöka nå dit.

Det finns också lag som deltar i kvalserierna utan att ha en ambition att lyckas kvala in. Det har blivit en ”sanning” att kvalserierna är serien man ska delta i och att den är ”bättre” än S:t Eriks-Cupen.

På flicksidan har vi infört nationella serier i F17- och F19-klasserna. Eftersom det är fri anmälan i F17-klassen så behövs ingen kvalserie, men många Stockholmslag anmäler sig till F17 div. 1.

Utökningen av de nationella serierna och införandet av kvalserierna har lett till att S:t Eriks-Cupen för lag 15 år och uppåt har blivit något urvattnad.

Delar ni analysen?

Öka attraktionskraften i S:t Eriks-Cupen

Ett förslag för att öka attraktionskraften i S:t Eriks-Cupen 15 år och uppåt skulle kunna vara att återinföra någon form av slutspel. Men hur vi ska göra det, utan att hamna i att många lag ska behöva avsluta sin säsong i förtid och med tydliga regler, är ingen lätt nöt att knäcka.

Alla lag, även de som inte går till slutspel, bör få spela minst 16–18 matcher under en säsong.

Förslag – Seriespel enligt Champions League-modellen

Vi lägger in alla lag som väljer HJ och DJ div. 1 i samma tabell och genomför seriespelet enligt Champions League-modellen.
Alla lag får 16 eller 18 matcher. Serien kommer vara färdigspelad i början av oktober.
De 16 bäst placerade lagen får spela slutspel. Slutspelet genomförs i cupformat och börjar med åttondelsfinaler.
Slutspelet spelas under tre veckor, lör – ons – lör – lör. Trots korta förberedelser inför varje match kommer slutspelet hålla på till månadsskiftet okt/nov.
Innan slutspelet ska lagets slutspelstrupp fastställas. För att få vara med i slutspelet måste spelaren deltagit i minst 10 matcher under seriespelet.
Slutspelet kommer troligen spelas på neutrala planer då tider behöver bokas upp i förväg.
Placeringen i serien ligger till grund för seedning inför slutspelet,

Är detta ett bra förslag? Vill vi ha ett slutspel i HJ/DJ?

På detta sätt är det bara lag som valt div. 1 som har chansen till slutspel. Kommer för många lag välja div. 1? Vilka andra förslag finns det?

Ska en förening få ha fler än ett lag in i slutspelet?

Hur gör vi med spelare som byter förening under sommaren och som inte kommer upp i 10 matcher? Ska vi ha en annan siffra än 10?

Kommer något lag välja HJ i stället för kvalserien pga. detta slutspel? Kan det vara värt att genomföra ändå, även om lagen i kvalserien inte minskar?

Skulle vi ”döda” JDM?

Finns risken att antalet damlag minskar om många DJ-spelare föredrar DJ-laget istället för damlaget?

Text som pdf-fil

Övergripande agenda

AGENDA – BUK 2025

Alla tider är ungefärliga

Torsdagen den 27 augusti 08:30 – 17:00
08:30–08:45 Välkomna, återkoppling 2025 och tillbakablick
08:45-10:00 Pass 1 – information? Och Champions League?
10:00-10:30 Fika
10:30-12:00 Pass 2 – gruppsamtal nr 1
12:00 – 13:00 Lunch
13:00 – 15:00 Pass 3 – gruppsamtal nr 2
15:00-15:30 Fika
15:30-17:00 Pass 4 – föreläsning?
19:00 Middag

Fredag den 28 augusti 08:30 – 12:45
08:30- 09:00 Sammanfattning «redovisning» från dag 1
09:00-10:00 Pass 5 – Föreläsare/tränarutbildning/SvFF
10:00 - 10:30 Fika
10:30 – 11:30 Pass 6 – Gemensamt från scen?
11:30 – 12:00 Återsamling, Mentimeter och avslutning
12:00 Lunch

Text som pdf-fil

FRAMÅT – TILLSAMMANS – UTVECKLING

Alla handlingar som pdf-fil

Vi är mycket intresserade av att höra vad just du och din klubb vill ha upp på agendan. Hör gärna av dig med förslag.

BUK 2026 - Barn och Ungdomskonferens

2026-08-27, 09:00: Scandic Star Sollentuna

Datum och tid

2026-08-27, 09:00 - 2026-08-28, 13:00

Anmälan har passerat
Sista anmälningsdag var 2026-06-26

Platser

150 (3 lediga)

Arrangör

Stockholms Fotbollförbund

0765447550 bjorn.eriksson@stff.se
Ett dygn vi helt avsätter till barn och ungdomsfotbollen!

Konferensen riktar sig till dig som representerar föreningen när det gäller barn- och ungdomsfotbollen. (t.ex. ungdomsansvarig, sportchef, föreningskonsulent)

Under konferensen får ni möjlighet att tillsammans med Stockholms Fotbollförbund diskutera framtida utveckling och förändring av S:t Eriks-Cupen.

Konferensen är kostnadsfri för upp till 2 deltagare per förening förutsatt att det är en man och en kvinna. Max 3 deltagare per förening. Deltagare 3 blir fakturerad 1000:-.
Föreningar utan kansli kan ansöka om bidrag. Max två personer och
2 000:- per person.

VID ANMÄLAN, ANGE OM DU INTE VILL SOVA ÖVER ELLER DELTA PÅ MIDDAG KVÄLLEN DEN 27:e.

Exempel på ämnen:

Ska vi ha nivåer i 5 mot 5 fotbollen?
Hur kan vi använda "Champions League-modellen"?
Ska vi återinföra slutspel i HJ och DJ?
Utveckling kvalserier
Mm mm...

Vi är mycket intresserade av att höra vad just du och din klubb
vill ha upp på agendan. Hör gärna av dig med förslag.

LUNCH: Ingår båda dagarna. Middag och övernattning för de som vill.

MAX: 3 personer per förening. Ev. fler i mån av plats.

KOSTNAD: Gratis för två personer per förening förutsatt att det är en man och en kvinna. Person nummer tre, och nummer två om det är två från samma kön, faktureras 1 000:- . Föreningar utan kansli kan ansöka om bidrag. Max två personer och 2 000:- per person.

ÅTERBUD: Efter den 10 augusti faktureras 1 500:-. Det gäller även om man uteblir från middag och/eller övernattning med sent varsel.

Handlingar till konferensen kommer att mejlas ut till deltagarna och publiceras på hemsidan under juni månad. Ange i anmälan om du avser att inte delta på middag/övernattning.

Vid frågor, kontakta:

Björn Eriksson Tävlingschef 08-444 75 50 bjorn.eriksson@stff.se

I de blå blocken nedan hittar du handlingar samt sammanfattning av tidigare konferenser

BUK 2025

Sista dagen för en garanterad plats på årets Barn- och ungdomskonferens den 27–28 augusti är den 19 juni. Se till att din förening är med och utvecklar distriktets verksamhet för våra yngre spelare! Passa på och se vilka ämnen som kommer att behandlas under konferensen.

Syftet med konferensen är att diskutera, förbättra och förankra förändringar inom S:t Eriks-Cupen.

Ämnena kommer vara övergripande, såsom antalet matcher, SEF-certifiering och bättre matchmiljö.

Målgruppen är personer som representerar föreningen när det gäller barn- och ungdomsfotbollen (t.ex. ungdomsansvarig, sportchef, föreningskonsulent).

Vi hoppas att många personer och klubbar med bred kunskap och olika referensramar tar chansen att bidra på konferensen.

Ämnen som kommer att behandlas

19-årstappet

”19-årstappet”

Och frågeställningar som påverkar

Bakgrund

Antalet ungdomslag blir fler och fler i S:t Eriks-Cupen och i Stockholmsfotbollen. Men antalet seniorlag har minskat kraftigt över tid, även om tappet har minskat de senaste åren. Men med tanke på att antalet ungdomslag ökar kraftigt så borde vi kunna bli bättre på att omvandla våra juniorer till seniorer och vända trenden.

De finns fler bakomliggande faktorer som påverkar på olika sätt. T.ex. trenden att våra stora föreningar blir större vilket gör att de mindre blir ännu mindre eller slås ut. Anläggningsbristen gör sitt till liksom bristen på bidrag till seniorlag kontra ungdomslag. Trenden med ”klon-föreningar”, både på ungdoms- och seniorsidan spelar in.

Nedan kommer en kort genomgång av vissa av faktorerna. Till genomgången finns frågeställningar. Inför BUK, läs igenom frågorna, ta gärna fram fakta hur det ser ut i er förening och diskutera internt så ni är förberedda inför diskussionerna på BUK.

Vem ”äger frågan” att vi blir färre och färre seniorlag i Stockholm och i landet?
Vilket ansvar har klubbar respektive förbund för att vända trenden?
Vilka för- och nackdelar finns med närliggande föreningar som också har herr- och damlag?

Stora klubbar blir större…hur agerar vi när vi har ”för många” juniorer?

Det finns många och starka skäl för en förening att växa sig stor och stark på ungdomssidan.

Det är ekonomiskt fördelaktigt att ha många medlemmar i unga åldrar med tanke på LOK-stöd, kommunala stöd och medlemsavgifter.

Många medlemmar och lag i unga åldrar generar också många träningstider, och träningstider är ofta hårdvara i vårt distrikt. Ju fler träningstider en förening har, desto lättare blir det att laborera runt med tiderna så varje lag får det hyfsat, även om det fortfarande är jäkligt svårt.

Även spelarutvecklingsmässigt är det en fördel att vara många. Ju fler spelare man har i varje årskull desto lättare är det att skapa homogena trupper med bra utveckling.

En större förening har också enklare att påverka sin kommun, få tag i sponsorer, locka till sig fler spelare och ledare m.m. Så incitamenten för att bli större på ungdomssidan är många och starka. Men det skapar också vissa frågeställningar.

Ju fler spelare en förening har i 19-års åldern, desto fler ”blir över” när de blir seniorer. För föreningens A-lag är ju oftast redan fullbemannat och oftast får bara 1–4 juniorer chansen där. Har man 5–6 19-åringar blir några få över, har man 30 19-åringar blir det väldigt många över.

Det är också så att det blir färre spelare över till andra föreningar om många spelare samlas i samma. Det ger i sin tur att andra har svårt att få ihop lag eller en vettig verksamhet i äldre tonåren vilket i sin tur leder till drop-outs från fotbollen.

Hur ser det ut i er förening? Har ni svårt att få ihop verksamhet i övre junioråldern eller har ni överskott av spelare?
Hjälper ni de spelare som inte får plats i er seniorverksamhet vidare på något sätt? Finns etablerade vägar till närliggande föreningar?
Vilket ansvar har en förening för att erbjuda blivande ”övertaliga” seniorer verksamhet?

Små klubbar blir mindre…. hur agerar vi när lag läggs ner?

I mindre, och även medelstora, föreningar kan det vara svårt att få ihop lag i äldre tonåren. Ibland får man inte det utan man står med för få spelare kvar. Ibland blir man tvingad till att lägga ner lag men troligen finns några spelare kvar som vill spela vidare. Att lägga ner ett lag är en process som innefattar att ta hand om de spelare som vill spela vidare. Även om laget läggs ner i föreningen så har spelarna ofta varit medlemmar i klubben en längre tid.

Har din förening en plan för hur ni tar hand om de spelare som vill spela vidare när ett lag läggs ner?
Vilket ansvar har föreningen för att ta hand om dessa spelare?
Vilka alternativ finns? Slå ihop med ett annat lag? Hjälpa spelarna vidare till olika klubbar?
Hur mycket tid kan man förvänta sig en att förening lägger ner på ”övertaliga spelare”?

”Klon-föreningar” och andralag i nationella serier - ungdom

En vanlig lösning för att erbjuda fler spelare fotboll idag är ”klonföreningar”. Det finns idag ett 20-tal exempel på nyblivna föreningar som deltar i både lägre seniorserier och ungdomsserier. Framöver kan det bli så att det kommer bli svårare att driva klonföreningar men en del i den lösningen kan bli att andralag tillåts i både nationella ungdomsserier och seniorserier.

Det finns fördelar med detta, på kort sikt kan t.ex. fler spelare räddas kvar i fotbollen om dom kan spela vidare i ”samma” klubb. Men det finns också långsiktiga farhågor i att mindre klubbar slås ut och att vi i längden får färre lag och fotbollsspelare.

Det här är ett separat ämne under BUK, men givetvis påverkar detta frågan om ”19-årstappet”.

Övergripande frågor?

Hur kan vi bli bättre på att omvandla äldre juniorer till seniorer?
Hur kan vi gemensamt och långsiktigt jobba för att seniorfotbollen i distriktet ska öka?
Är det viktigt för er klubbar att seniorfotbollen ökar?

Texten som pdf-fil

Övergångsklimat

”Övergångsklimatet”

Och frågeställningar som påverkar

Bakgrund

Det finns över 100 000 spelare i Stockholmsfotbollen. Uppskattningsvis byter 5–10 procent av dessa förening varje år. Så en gissning är att någonstans runt 8 000 övergångar hanteras årligen av våra föreningar.

Övergångar är nödvändiga. Strävan är att alla spelare ska spela fotboll på sitt sätt, träna så ofta dom vill, lägga ner så mycket kraft och energi man vill. Alla olika ambitioner bör rymmas inom Stockholmsfotbollen. Det är en orimlig tanke att alla 100 000 spelare hittar ett lag som matchar sin ambition i sin geografiska närhet hela vägen mellan 8–19 år.

Så övergångar är en del av Stockholmsfotbollen. Men dom uppstår av olika anledningar och genomförs på olika sätt. Och varje övergång innebär en kontaktyta mellan föreningar som kommer påverka hur bra relationerna är mellan föreningarna.

Termer

Här nedan följer ett antal termer, så att vi pratar samma språk när vi pratar övergångar.

Övergång – när en spelare byter till en annan förening.

Värvning – när en spelare byter förening efter att ha blivit tillfrågad av en annan förening.

Övergång ”uppåt” – när en spelare byter för att komma till en miljö som tränar oftare, ligger högre i seriesystemet och har en högre ambition.

Övergång ”neråt” – när en spelare byter till en miljö för att träna och tävla vid färre tillfällen

Övergång ”i sidled” – när miljön spelaren byter ifrån har samma tränings- och kvalitetsnivå och spelar i samma division som laget hen byter till.

”Prestigeövergång” – när en spelare söker sig till en förening för varumärkets skull utan att verksamheten nödvändigtvis är starkare.

Föräldradriven övergång – när föräldern tar initiativet utan att spelaren själv tänkt sig att byta förening (förrän föräldern tar upp det).

Betydande övergång – när en eller flera spelare som byter klubb drabbar verksamheten negativt. Det kan handla om slagkraften i gruppen som blir kvar eller att mängden spelare som lämnar riskerar att laget läggs ner.

Mindre betydande övergång – alla övergångar är självklart betydande men när en spelare lämnar ensam och av rätt anledning och laget som är kvar inte drabbas är övergången mindre betydande.

Finns det några övergångar som är särskilt problematiska?

Regler och riktlinjer

Det finns några regler och bestämmelser över hur en övergång/värvning får gå till. Bryter en förening mot dessa kan det bli ett straff i form av böter.

Sen finns ett antal riktlinjer/policys också. Till dom finns inga sanktioner kopplade, dom får ses mer som en överenskommelse mellan klubbarna.

StFF får frekvent in samtal som rör brott mot värvningsregeln, brott mot spelterminerna och om mindre bra övergångar. Men det är endast en handfull som lett till anmälningar de senaste åren.

Här kommer de regler och riktlinjer som finns idag.

Värvningsregeln (TB Kap 1 § 1)

En värvning innebär att en företrädare för en förening aktivt tar förstahandskontakt med en spelare/spelarens vårdnadshavare i annan förening. Det vill säga påtryckningar från en företrädare för en förening i syfte att få en spelare att byta förening. Med företrädare för en förening menas samtliga förtroendevalda, anställda i föreningen, ledare, tränare, vårdnadshavare/styvföräldrar till barn som är medlemmar i föreningen, samt även barn som spelar för föreningen.

Det är inte acceptabelt att genom sociala medier, ta kontakt med spelare för att få dem att byta förening eller på annat sätt påvisa att laget är intresserade av en specifik spelare i en specifik klubb. Detta är att bryta mot värvningspolicyn och föreningscertifikatet.

Allmänna träningscamper/öppna träningar och andra aktiviteter som kan syfta till att värva spelare får endast ske utanför tävlingssäsong

Spelterminer (RB Kap 1 § 3)

Spelterminerna är 1 mars – 30 juni, 1 juli – 31 oktober samt 1 november – 28 februari fram till det kalenderår spelaren fyller 15 år

Spelare får t.o.m. det kalenderår spelaren fyller 14 år representera endast en förening under samma speltermin.

Handläggning av dispensövergångar

StFF kan ge dispens för spelare 14 år och yngre gällande byte av förening under pågående speltermin. Alla dispensövergångar behandlas av StFF:s TG eller av StFF:s TK bemyndigad tjänsteman. Max en dispensövergång per spelare beviljas per speltermin

Föreningscertifikatet (punkt 4)

Årets punkt – Spelterminer/Övergångsklimat

Upp till 14 års ålder regleras övergångar av spelterminer och värvningsregeln.

Vi som förening är införstådda med spelterminerna och värvningsregeln
Vi som förening lovar att respektera och följa spelterminer och värvningsregel
Vi som förening lovar att bidra till ett bra övergångsklimat i distriktet.
Vi ska informera våra ledare om spelterminer och värvningsregel

Rekommendationer vid provspel (dokument på www.stff.se)

Vi rekommenderar att barn/spelare INTE byter klubb under pågående speltermin.
Alla provträningar/klubbyte ska ske utifrån spelarens egen önskan.
Vid provträning/klubbyte ska den första kontakten tas av spelaren eller spelarens målsman på eget initiativ. All annan kontakt anses vara ett värvningsförsök.
Kontakt inför provträning/klubbyte ska följa följande ordning
1. Spelaren/målsman kontaktar nuvarande förening.
2. Spelaren/målsman kontaktar den ”blivande” föreningen.
3. ”Blivande” förening kontaktar den nuvarande föreningen.
4. Provträning genomförs
Riktad information till spelare eller grupper av spelare i andra föreningar anses vara ett värvningsförsök.
Öppna träningar bör ske under icke-säsong.

Är dessa regler och riktlinjer bra? Behöver någon ändras? Behöver vi lägga till någon? Behöver vi ta bort någon?
Är det någon riktlinje som borde bli regel?
Varför tror ni att så många väljer att inte anmäla en annan förening trots att ett brott mot värvningsregeln har skett?

Inspel från förening inför BUK

Motion från Norrtulls SK

Norrtulls SK har motionerat om att åldern på värvningsregeln ska höjas från 14 till 18 år. Detta för att uppnå syftet att barnen själva ska få styra sin fotboll, med hänsyn till Barnkonventionen.

Från ”Forumen”

I diskussioner på våra Fotbollsforum inför BUK så har det från flera lyfts fram idén att sänka ålder på den obligatoriska spelarregistreringen från 15 till 10 eller 12 år.

D.v.s. att spelterminerna bara skulle gälla fram till t.ex. 10-års åldern och efter det skulle det krävas regelrätta övergångar där lämnande förening måste godkänna övergången för att en spelare ska kunna byta förening under säsong. (Denna regel är nationell och vi styr inte över den själva, men vi kan påverka och försöka få till en ändring)

Hur högt upp bör värvningsregeln gälla?
Från vilken ålder bör vi registrera spelare och ha regelrätta övergångar?
Vilket ansvar ligger på mottagande förening för att regler och riktlinjer följs?
Hur agerar din förening när ni är mottagande förening?

Texten som pdf-fil

B-lag i nationella ungdomsserier

”B-lag och kloner”

Och frågeställningar som påverkar

Bakgrund

I de nationella ungdomsserierna får man bara ha ett lag per förening. Detta har lett till att vissa föreningar, i syfte att kunna erbjuda fler spelare verksamhet på rätt nivå, har skapat ”klonföreningar” som även dom deltar i de nationella ungdomsserierna. Dessa ”kloner” har blivit måltavla för åsikter åt alla håll och ett nationellt projekt har skapats.

Det nationella projektet idag

I skrivande stund verkar det finnas en majoritet inom svensk fotboll som anser att vi ska försvåra för dessa klonföreningar. Det kan göras genom att ställa krav såsom att klubbar måste ha unika klubbmärken, unika styrelser, unik sportslig- och förenings-administration, egna hemmaplaner mm.

I samband med att det diskuteras hur och om vi bör försvåra för kloner så diskuteras också huruvida B-lag ska få delta i nationella ungdomsserier.

För- och nackdelar B-lag och kloner

Det finns givetvis både för och nackdelar med klonföreningar och B-lag i nationella ungdomsserier. Oavsett om vi väljer att ha kvar klonföreningar eller om vi tillåter B-lag så är för och nackdelarna relativt lika. De vanligaste argumenten för och emot är listade här nedan.

Fördelar med B-lag / kloner i nationella ungdomsserier (enligt vissa)

Bra för spelarutvecklingen. Fler spelare kan vara kvar i en stark spelarutvecklingsmiljlö.

I en större förening kan det finnas många spelare som är tillräckligt bra för miljöerna de nationella ungdomsserierna erbjuder. Om då en större förening får ha fler lag med så slipper dessa spelare byta miljö/lag för att fortsätta utvecklas på sin nivå.

Nackdelar med B-lag / kloner i nationella ungdomsserier (enligt vissa)

Det kan leda till en större förflyttning av spelare. Föreningar som tidigare har tappat spelare 1 och 2 till en större förenings A-lag riskerar nu att tappa spelare 3–5 till den större föreningens B-lag.

Sportslig integritet. Om vi tillåter A och B från samma förening, hur säkerställer vi att B-laget alltid är ungefär lika bra? Vissa veckor kanske många A-lagsspelare är med, andra veckor kanske ingen är med.

Stora föreningar ges chansen att bli ännu större, vilket i sin tur riskerar överlevnaden av de mindre föreningarna. Vad skulle det betyda på längre sikt för svensk fotboll?

Bör vi tillåta B-lag i nationella ungdomsserier?
Bör vi tillåta klonföreningar i nationella ungdomsserier?

Restriktioner

Om vi tillåter B-lag så behöver vi sätta ett regelverk kring det. Här kommer några frågor som vi behöver besluta om:

Får A- och B-lag spela i samma division? Kan en förening ha två lag i P17 Allsvenskan?
Får spelare flyttas mellan A- och B-lag? Om ja, hur många får flyttas mellan varje match?
Ska det finnas något sista datum, t.ex. 1 sept, då man inte får flytta spelare mellan A och B efter det datumet?
Bör vi även tillåta C-lag i nationella ungdomsserier?

Vi skulle kunna göra det här underlaget 15 sidor långt, men vi stannar här och så får ni själva tänka ut vilka för och nackdelar det kan innebära för just er förening.

Texten som pdf-fil

Ämne BUK/Representantskap – hur ska vi besluta om barn- och ungdomsfrågor?

BUK - Syfte

Hur ska vi besluta om Barn- och Ungdomsfrågor?

BUK som företeelse

Bakgrund

År 2021 tog StFF bort Barn- och ungdomsfrågor från Representantskapet. På representantskapet ska tävlingsfrågor avhandlas och vi ansåg att S:t Eriks-Cupen är utbildning och inte tävling. Så likt många andra distrikt tog vi bort dom frågorna från mötet och införde i stället en vägledande Barn- och Ungdomskonferens (BUK). Det fanns fler anledningar till det, en är att representantskapet besöks av många föreningar som inte har någon Barn- och Ungdomsverksamhet men som trots det hade en stor makt över dom frågorna. Processen ansågs också av många ge för lite tid för diskussion innan omröstningen då motionstiden var lagd ganska snävt inpå själva representantskapet.

2023 fick vi inspel om att föreningar ändå ville kunna motionera och rösta om frågor som rör barn och ungdomsfotbollen, vilket infördes i samband med årsmötet 2024. Man ville ha kvar BUK, men mer som en förberedelse inför representantskapet. Det sattes då upp en rutin att föreningar kunde motionera om Barn och Ungdomsfrågor inför BUK, sista datum blev 30 april. Det gav StFF tid att förbereda frågan inför BUK, ta upp den där och på så sätt ge bästa möjliga förutsättningar för att ha pålästa föreningar vid en eventuell omröstning på representantskapet. Vid några tillfällen så har motionären varit nöjd med hur frågan har behandlats på BUK och därmed dragit tillbaka motionen inför representantskapet. Så här är processen idag.

Nu till BUK 2025 har vi fått två olika motioner. En motion anser att vi ska gå tillbaka till att helt plocka bort barn- och ungdomsfrågor från representantskapet och då att BUK ska bli en vägledande konferens. Den andra motionen anser att motionstiden för Barn- och Ungdomsfrågor ska senareläggas och att dom frågorna ska likställas med övriga tävlingsfrågor.

Motioner bifogas längst ner.

Alternativ

Vi har tre alternativ att välja mellan:

Som idag – vilket innebär att motionstiden är den 30 april, Barn- och ungdomsfrågor hanteras av BUK men, om motionärens så önskar, röstas och beslutas om på representantskapet i november.
Ta bort Barn- och Ungdomsfrågor från Representantskapet – vilket skulle innebära att besluten läggs hos StFF som då får se BUK, enkäter och andra föreningsforum som vägledande.
Ta in Barn- och Ungdomsfrågorna i representantskapet igen – vilket skulle medföra att alla föreningar, inklusive rena seniorföreningar, får möjlighet att rösta om dom. Vi har idag 113 föreningar som bara har seniorlagsverksamhet i distriktet.

Vilket alternativ föredrar din förening?
Varför?
Hur värderar ni risker och fördelar med de olika alternativen?

Inspel från förening inför BUK

Motion från Norrtulls SK

Motion - Ändra motionstiden för barn- och ungdomsfrågor till representantskapsmötet

Bakgrund

Tävlingsfrågor som berör barn- och ungdomsfotbollen ska behandlas på representantskapsmötet som hålls i november. Sista motionsdag är den 30 april. Syftet med den tidiga motionstiden torde vara att förslag som motioneras om ska kunna behandlas på barn- och ungdomskonferensen (BUK) som hålls i slutet av augusti.

I demokratisk mening finns fördelar med en betydligt senare motionstid. För det första eftersom det sällan funderas över motioner så lång tid i förväg som nu krävs, d.v.s. över ett halvår före mötet. För det andra är just BUK ett tillfälle för att få information, utbyta idéer och tillskansa sig ny kunskap. Något som kan leda till inlämning av motioner i ljuset av vad som kommit upp under konferensen.

Att underlätta för motioner är en styrka i den demokratiska processen. Självklart ska det även finnas tid för att behandla dessa från styrelsens sida. Med en motionstid i mitten av september bör det finnas tid till detta innan dess att handlingarna ska skickas ut.

Förslag

att i första hand ändra den allmänna motionstiden för representantskapsmötet till den 15 september

att i andra hand ändra motionstiden för frågor som rör barn- och ungdomsfrågor till den 15 september

att i tredje hand ändra motionstiden för frågor som rör barn- och ungdomsfrågor till samma datum som nu gäller för övriga motioner till mötet, d.v.s. 31 augusti

Motion från KFUM Kista SC, Järla IF FK, IFK Stockholm, IFK Viksjö

Frågeställning:

Är det StFF:s mening att verksamheten är en tävlingsverksamhet?
I så fall borde varje förening ha rätt att fritt lämna in en motion på samma sätt som för seniorverksamheten ” För övriga motioner gäller före den 1 september.”
Är det StFFs mening att verksamheten för barn- och ungdomar är en utbildningsverksamhet?
I så fall borde dessa beslut endast grundas utifrån relevant kunskapsläge och inte vara föremål för åsikter.

Yrkande:

Vi yrkar i första hand på att StFF beslutar att barn- och ungdomsverksamhet är en utbildningsverksamhet och fortsättningsvis bygger på relevant kunskap och därmed stryks från Representantskapet.

Om inte bör samma regler för motionstiden gälla för både senior och barn- och ungdomsverksamhet så att alla medlemsföreningar har möjlighet att motionera på sedvanligt sätt per den 1 september.

Texten som pdf-fil

Övriga frågor

Det finns ytterligare några frågor som kommer eller kan komma att beröras. Antingen som information eller som kortare diskussionsämnen. Exempel räknas upp nedan:

Nivåbyten i serielösa matcher – utfall och framtid
Seedad serie – utveckling
Domarutveckling i förening – hur man som förening kan jobba med utveckling och tillsättning av domare inom 7 mot 7-fotbollen

Övergripande Agenda

AGENDA – BUK 2025

Alla tider är ungefärliga

Torsdagen den 28 augusti 08:30 – 17:00

08:30–08:45 Välkomna, återkoppling 2024 och tillbakablick
08:45-10:30 Pass 1
10:30-11:00 Fika
11:00-12:00 Pass 2
12:00 – 13:00 Lunch
13:00 – 15:00 Pass 3
15:00-15:30 Fika
15:30-17:00 Pass 4
19:00 Middag

Fredag den 29 augusti 08:30 – 12:45

08:30-10:00 Pass 1
10:00 - 10:30 Fika
10:30 – 11:30 Pass 2
11:30 – 12:00 Återsamling, Mentimeter och avslutning
12:00 Lunch

FRAMÅT – TILLSAMMANS – UTVECKLING

Alla ämnen som pdf-fil

Vi är mycket intresserade av att höra vad just du och din klubb vill ha upp på agendan. Hör gärna av dig med förslag.

Konferensen är kostnadsfri för två personer per förening förutsatt att det är en man och en kvinna. Person nummer tre, och nummer två om det är två från samma kön, faktureras 1 000 kr. Max tre personer per förening.

Lunch ingår båda dagarna, middag och övernattning för de som vill (anges i anmälan).

Återbud efter den 30 juli faktureras 1 500:-. Det gäller även om man uteblir från middag och/eller övernattning med sent varsel.

Hitta till Scandic Infra City Bredden

Läs artikeln om BUK 2025

I de blå blocken nedan hittar du handlingar samt sammanfattning av tidigare konferenser

Björn Eriksson Tävlingschef 08-444 75 50 bjorn.eriksson@stff.se

BUK 2024

Vi kan med glädje konstatera att Barn- och ungdomskonferensen 2024 är populär. Sista anmälningsdag var den 19 juni och 150 personer från hela 79 olika föreningar är anmälda. Det är 18 föreningar fler än vad som deltog 2023. KUL!

För att få ut så mycket som möjligt av konferensen är det viktigt att deltagarna är förberedda och pålästa. Alla bilagor ligger nu ute, mer än två månader innan konferensen hålls.

Förutom att deltagaren själv bör läsa igenom är det bra om frågorna diskuteras på lämpligt sätt inom föreningen. Väl på konferensen vill vi att föreningens åsikter kommer fram, inte bara en enskild individs åsikter.

För klubbar som inte kan delta kommer vi erbjuda en informationskväll någon månad efter konferensen där vi går igenom vad som sagts och där vi tar emot dessa föreningars åsikter i de olika frågorna.

Alla deltagare kommer få ett separat mejl med praktisk information under nästa vecka.

Vi ser fram emot pålästa och engagerade deltagare den 30 augusti och hälsar alla varmt välkomna!

Här nedan hittar du handlingarna till konferensen:

Handlingar BUK 2024

Alla dokument för utskrift.pdf

Dokumentation från BUK

Läs artikeln om konferensen

BUK 2023

Inför konferensen är det viktigt att er förening går igenom och diskuterar de frågor som kommer att behandlas. Förberedelserna är viktigt för att så bra beslut som möjligt ska kunna tas. Tänk även på att anmäla rätt personer från föreningen.

Dokumentation från BUK

Torsdag förmiddag kl. 09.00 – 12.00

Det första passet kommer att ägnas åt tävlingsfrågor. Underlag för dessa tävlingsfrågor hittar du i bilagorna 1-6.

Deltagarna kommer att få välja den fråga man anser vara mest intressant att få diskutera och påverka kring, men man får också vara beredd på att diskutera alla andra tävlingsfrågor. Viktigt att deltagarna är förberedda!

Under den här programpunkten kommer vi även lägga lite tid på återkoppling från BUK 2022.

Torsdag eftermiddag kl. 13.00 – 17.00

Eftermiddagen kommer inledas med ett pass om ”Serielösa matcher”. Vi kommer gå igenom läget just nu och vad vi, troligtvis, kommer införa redan till säsongen 2024. Men passet är också framåtriktat och vi kommer föra diskussioner om olika möjligheter och utmaningar med serielösa matcher och hur snabbt vi vill gå framåt.

Den andra delen på eftermiddagen kommer handla om Matchmiljön i S:t Eriks-Cupen. Disciplinärenden blir fler och fler, vår uppfattning är att domarna får det tuffare och tuffare, och att fler matcher omges av en tveksam miljö. Vi kommer ta upp exempel och gemensamt diskutera hur vi kan förbättra matchmiljön tillsammans.

Eftermiddagen avslutas med en paneldebatt om träning, träningstrupper, kvalité på träning, åldersrotering, med mera. I panelen kommer det att finnas representanter med stor kunskap inom tränarutbildning, landslagsverksamhet, forskning, förbunds- och föreningsperspektivet.

Fredag förmiddag 09.00 – 12.00

Fredagen kommer ägnas åt erfarenhetsutbyte klubbar emellan. Ämnen kommer att var Träning och Matcher. Se bilaga A-B.

Här är det avgörande att deltagarna är förberedda och nyfikna. Förberedda på att berätta och dela med sig av hur man gör i sin egen klubb och vilka för- och nackdelar man ser med det. Nyfikna på hur andra gör och ta inspiration för att förbättra sin egen verksamhet. Deltagarna får gärna ha med frågor till övriga klubbar – ”Hur agerar ni när det här uppstår?”

Vi ser fram emot pålästa och engagerade deltagare den 31:a augusti och hälsar alla varmt välkomna!