Barn- och ungdomskonferensen

 ”19-årstappet”

Och frågeställningar som påverkar

Bakgrund

Antalet ungdomslag blir fler och fler i S:t Eriks-Cupen och i Stockholmsfotbollen. Men antalet seniorlag har minskat kraftigt över tid, även om tappet har minskat de senaste åren. Men med tanke på att antalet ungdomslag ökar kraftigt så borde vi kunna bli bättre på att omvandla våra juniorer till seniorer och vända trenden.

De finns fler bakomliggande faktorer som påverkar på olika sätt. T.ex. trenden att våra stora föreningar blir större vilket gör att de mindre blir ännu mindre eller slås ut. Anläggningsbristen gör sitt till liksom bristen på bidrag till seniorlag kontra ungdomslag. Trenden med ”klon-föreningar”, både på ungdoms- och seniorsidan spelar in.

Nedan kommer en kort genomgång av vissa av faktorerna. Till genomgången finns frågeställningar. Inför BUK, läs igenom frågorna, ta gärna fram fakta hur det ser ut i er förening och diskutera internt så ni är förberedda inför diskussionerna på BUK.

1. Vem ”äger frågan” att vi blir färre och färre seniorlag i Stockholm och i landet?
2. Vilket ansvar har klubbar respektive förbund för att vända trenden?
3. Vilka för- och nackdelar finns med närliggande föreningar som också har herr- och damlag? 

Stora klubbar blir större…hur agerar vi när vi har ”för många” juniorer?

Det finns många och starka skäl för en förening att växa sig stor och stark på ungdomssidan.

Det är ekonomiskt fördelaktigt att ha många medlemmar i unga åldrar med tanke på LOK-stöd, kommunala stöd och medlemsavgifter.

Många medlemmar och lag i unga åldrar generar också många träningstider, och träningstider är ofta hårdvara i vårt distrikt. Ju fler träningstider en förening har, desto lättare blir det att laborera runt med tiderna så varje lag får det hyfsat, även om det fortfarande är jäkligt svårt.

Även spelarutvecklingsmässigt är det en fördel att vara många. Ju fler spelare man har i varje årskull desto lättare är det att skapa homogena trupper med bra utveckling.

En större förening har också enklare att påverka sin kommun, få tag i sponsorer, locka till sig fler spelare och ledare m.m. Så incitamenten för att bli större på ungdomssidan är många och starka. Men det skapar också vissa frågeställningar.

Ju fler spelare en förening har i 19-års åldern, desto fler ”blir över” när de blir seniorer. För föreningens A-lag är ju oftast redan fullbemannat och oftast får bara 1–4 juniorer chansen där. Har man 5–6 19-åringar blir några få över, har man 30 19-åringar blir det väldigt många över.

Det är också så att det blir färre spelare över till andra föreningar om många spelare samlas i samma. Det ger i sin tur att andra har svårt att få ihop lag eller en vettig verksamhet i äldre tonåren vilket i sin tur leder till drop-outs från fotbollen.

1. Hur ser det ut i er förening? Har ni svårt att få ihop verksamhet i övre junioråldern eller har ni överskott av spelare?
2. Hjälper ni de spelare som inte får plats i er seniorverksamhet vidare på något sätt? Finns etablerade vägar till närliggande föreningar?
3. Vilket ansvar har en förening för att erbjuda blivande ”övertaliga” seniorer verksamhet? 

Små klubbar blir mindre…. hur agerar vi när lag läggs ner?

I mindre, och även medelstora, föreningar kan det vara svårt att få ihop lag i äldre tonåren. Ibland får man inte det utan man står med för få spelare kvar. Ibland blir man tvingad till att lägga ner lag men troligen finns några spelare kvar som vill spela vidare. Att lägga ner ett lag är en process som innefattar att ta hand om de spelare som vill spela vidare. Även om laget läggs ner i föreningen så har spelarna ofta varit medlemmar i klubben en längre tid. 

1. Har din förening en plan för hur ni tar hand om de spelare som vill spela vidare när ett lag läggs ner?
2. Vilket ansvar har föreningen för att ta hand om dessa spelare?
3. Vilka alternativ finns? Slå ihop med ett annat lag? Hjälpa spelarna vidare till olika klubbar?
4. Hur mycket tid kan man förvänta sig en att förening lägger ner på ”övertaliga spelare”? 

”Klon-föreningar” och andralag i nationella serier - ungdom

En vanlig lösning för att erbjuda fler spelare fotboll idag är ”klonföreningar”. Det finns idag ett 20-tal exempel på nyblivna föreningar som deltar i både lägre seniorserier och ungdomsserier. Framöver kan det bli så att det kommer bli svårare att driva klonföreningar men en del i den lösningen kan bli att andralag tillåts i både nationella ungdomsserier och seniorserier. 

Det finns fördelar med detta, på kort sikt kan t.ex. fler spelare räddas kvar i fotbollen om dom kan spela vidare i ”samma” klubb. Men det finns också långsiktiga farhågor i att mindre klubbar slås ut och att vi i längden får färre lag och fotbollsspelare. 

Det här är ett separat ämne under BUK, men givetvis påverkar detta frågan om ”19-årstappet”. 

Övergripande frågor?

1. Hur kan vi bli bättre på att omvandla äldre juniorer till seniorer?
2. Hur kan vi gemensamt och långsiktigt jobba för att seniorfotbollen i distriktet ska öka?
3. Är det viktigt för er klubbar att seniorfotbollen ökar? 

Texten som pdf-fil

 ”Övergångsklimatet”

Och frågeställningar som påverkar

Bakgrund

Det finns över 100 000 spelare i Stockholmsfotbollen. Uppskattningsvis byter 5–10 procent av dessa förening varje år. Så en gissning är att någonstans runt 8 000 övergångar hanteras årligen av våra föreningar.

Övergångar är nödvändiga. Strävan är att alla spelare ska spela fotboll på sitt sätt, träna så ofta dom vill, lägga ner så mycket kraft och energi man vill. Alla olika ambitioner bör rymmas inom Stockholmsfotbollen. Det är en orimlig tanke att alla 100 000 spelare hittar ett lag som matchar sin ambition i sin geografiska närhet hela vägen mellan 8–19 år.

Så övergångar är en del av Stockholmsfotbollen. Men dom uppstår av olika anledningar och genomförs på olika sätt. Och varje övergång innebär en kontaktyta mellan föreningar som kommer påverka hur bra relationerna är mellan föreningarna.  

Termer

Här nedan följer ett antal termer, så att vi pratar samma språk när vi pratar övergångar.

Övergång – när en spelare byter till en annan förening.

Värvning – när en spelare byter förening efter att ha blivit tillfrågad av en annan förening.  

Övergång ”uppåt” – när en spelare byter för att komma till en miljö som tränar oftare, ligger högre i seriesystemet och har en högre ambition.

Övergång ”neråt” – när en spelare byter till en miljö för att träna och tävla vid färre tillfällen

Övergång ”i sidled” – när miljön spelaren byter ifrån har samma tränings- och kvalitetsnivå och spelar i samma division som laget hen byter till.

”Prestigeövergång” – när en spelare söker sig till en förening för varumärkets skull utan att verksamheten nödvändigtvis är starkare.

Föräldradriven övergång – när föräldern tar initiativet utan att spelaren själv tänkt sig att byta förening (förrän föräldern tar upp det).

Betydande övergång – när en eller flera spelare som byter klubb drabbar verksamheten negativt. Det kan handla om slagkraften i gruppen som blir kvar eller att mängden spelare som lämnar riskerar att laget läggs ner.

Mindre betydande övergång – alla övergångar är självklart betydande men när en spelare lämnar ensam och av rätt anledning och laget som är kvar inte drabbas är övergången mindre betydande.

1. Finns det några övergångar som är särskilt problematiska? 

Regler och riktlinjer

Det finns några regler och bestämmelser över hur en övergång/värvning får gå till. Bryter en förening mot dessa kan det bli ett straff i form av böter. 

Sen finns ett antal riktlinjer/policys också. Till dom finns inga sanktioner kopplade, dom får ses mer som en överenskommelse mellan klubbarna. 

StFF får frekvent in samtal som rör brott mot värvningsregeln, brott mot spelterminerna och om mindre bra övergångar. Men det är endast en handfull som lett till anmälningar de senaste åren. 

Här kommer de regler och riktlinjer som finns idag. 

Värvningsregeln (TB Kap 1 § 1)

En värvning innebär att en företrädare för en förening aktivt tar förstahandskontakt med en spelare/spelarens vårdnadshavare i annan förening. Det vill säga påtryckningar från en företrädare för en förening i syfte att få en spelare att byta förening. Med företrädare för en förening menas samtliga förtroendevalda, anställda i föreningen, ledare, tränare, vårdnadshavare/styvföräldrar till barn som är medlemmar i föreningen, samt även barn som spelar för föreningen. 

Det är inte acceptabelt att genom sociala medier, ta kontakt med spelare för att få dem att byta förening eller på annat sätt påvisa att laget är intresserade av en specifik spelare i en specifik klubb. Detta är att bryta mot värvningspolicyn och föreningscertifikatet. 

Allmänna träningscamper/öppna träningar och andra aktiviteter som kan syfta till att värva spelare får endast ske utanför tävlingssäsong

Spelterminer (RB Kap 1 § 3)

Spelterminerna är 1 mars – 30 juni, 1 juli – 31 oktober samt 1 november – 28 februari fram till det kalenderår spelaren fyller 15 år

Spelare får t.o.m. det kalenderår spelaren fyller 14 år representera endast en förening under samma speltermin.

Handläggning av dispensövergångar 

StFF kan ge dispens för spelare 14 år och yngre gällande byte av förening under pågående speltermin. Alla dispensövergångar behandlas av StFF:s TG eller av StFF:s TK bemyndigad tjänsteman. Max en dispensövergång per spelare beviljas per speltermin

Föreningscertifikatet (punkt 4)

Årets punkt – Spelterminer/Övergångsklimat

Upp till 14 års ålder regleras övergångar av spelterminer och värvningsregeln. 

• Vi som förening är införstådda med spelterminerna och värvningsregeln
• Vi som förening lovar att respektera och följa spelterminer och värvningsregel
• Vi som förening lovar att bidra till ett bra övergångsklimat i distriktet.
• Vi ska informera våra ledare om spelterminer och värvningsregel 

Rekommendationer vid provspel (dokument på www.stff.se)

• Vi rekommenderar att barn/spelare INTE byter klubb under pågående speltermin.
• Alla provträningar/klubbyte ska ske utifrån spelarens egen önskan.
• Vid provträning/klubbyte ska den första kontakten tas av spelaren eller spelarens målsman på eget initiativ. All annan kontakt anses vara ett värvningsförsök.
• Kontakt inför provträning/klubbyte ska följa följande ordning
  1. Spelaren/målsman kontaktar nuvarande förening. 
  2. Spelaren/målsman kontaktar den ”blivande” föreningen. 
  3. ”Blivande” förening kontaktar den nuvarande föreningen. 
  4. Provträning genomförs
• Riktad information till spelare eller grupper av spelare i andra föreningar anses vara ett värvningsförsök.
• Öppna träningar bör ske under icke-säsong.

1. Är dessa regler och riktlinjer bra? Behöver någon ändras? Behöver vi lägga till någon? Behöver vi ta bort någon?
2. Är det någon riktlinje som borde bli regel?
3. Varför tror ni att så många väljer att inte anmäla en annan förening trots att ett brott mot värvningsregeln har skett? 

Inspel från förening inför BUK

Motion från Norrtulls SK

Norrtulls SK har motionerat om att åldern på värvningsregeln ska höjas från 14 till 18 år. Detta för att uppnå syftet att barnen själva ska få styra sin fotboll, med hänsyn till Barnkonventionen. 

Från ”Forumen”

I diskussioner på våra Fotbollsforum inför BUK så har det från flera lyfts fram idén att sänka ålder på den obligatoriska spelarregistreringen från 15 till 10 eller 12 år. 

D.v.s. att spelterminerna bara skulle gälla fram till t.ex. 10-års åldern och efter det skulle det krävas regelrätta övergångar där lämnande förening måste godkänna övergången för att en spelare ska kunna byta förening under säsong. (Denna regel är nationell och vi styr inte över den själva, men vi kan påverka och försöka få till en ändring) 

1. Hur högt upp bör värvningsregeln gälla?
2. Från vilken ålder bör vi registrera spelare och ha regelrätta övergångar?
3. Vilket ansvar ligger på mottagande förening för att regler och riktlinjer följs?
4. Hur agerar din förening när ni är mottagande förening?  

Texten som pdf-fil

 ”B-lag och kloner”

Och frågeställningar som påverkar

Bakgrund

I de nationella ungdomsserierna får man bara ha ett lag per förening. Detta har lett till att vissa föreningar, i syfte att kunna erbjuda fler spelare verksamhet på rätt nivå, har skapat ”klonföreningar” som även dom deltar i de nationella ungdomsserierna. Dessa ”kloner” har blivit måltavla för åsikter åt alla håll och ett nationellt projekt har skapats.

Det nationella projektet idag

I skrivande stund verkar det finnas en majoritet inom svensk fotboll som anser att vi ska försvåra för dessa klonföreningar. Det kan göras genom att ställa krav såsom att klubbar måste ha unika klubbmärken, unika styrelser, unik sportslig- och förenings-administration, egna hemmaplaner mm.  

I samband med att det diskuteras hur och om vi bör försvåra för kloner så diskuteras också huruvida B-lag ska få delta i nationella ungdomsserier.

För- och nackdelar B-lag och kloner

Det finns givetvis både för och nackdelar med klonföreningar och B-lag i nationella ungdomsserier. Oavsett om vi väljer att ha kvar klonföreningar eller om vi tillåter B-lag så är för och nackdelarna relativt lika. De vanligaste argumenten för och emot är listade här nedan.

Fördelar med B-lag / kloner i nationella ungdomsserier (enligt vissa)

Bra för spelarutvecklingen. Fler spelare kan vara kvar i en stark spelarutvecklingsmiljlö.

I en större förening kan det finnas många spelare som är tillräckligt bra för miljöerna de nationella ungdomsserierna erbjuder. Om då en större förening får ha fler lag med så slipper dessa spelare byta miljö/lag för att fortsätta utvecklas på sin nivå.

Nackdelar med B-lag / kloner i nationella ungdomsserier (enligt vissa)

Det kan leda till en större förflyttning av spelare. Föreningar som tidigare har tappat spelare 1 och 2 till en större förenings A-lag riskerar nu att tappa spelare 3–5 till den större föreningens B-lag.

Sportslig integritet. Om vi tillåter A och B från samma förening, hur säkerställer vi att B-laget alltid är ungefär lika bra? Vissa veckor kanske många A-lagsspelare är med, andra veckor kanske ingen är med.

Stora föreningar ges chansen att bli ännu större, vilket i sin tur riskerar överlevnaden av de mindre föreningarna. Vad skulle det betyda på längre sikt för svensk fotboll?

1. Bör vi tillåta B-lag i nationella ungdomsserier?
2. Bör vi tillåta klonföreningar i nationella ungdomsserier? 

Restriktioner

Om vi tillåter B-lag så behöver vi sätta ett regelverk kring det. Här kommer några frågor som vi behöver besluta om:

1. Får A- och B-lag spela i samma division? Kan en förening ha två lag i P17 Allsvenskan?
2. Får spelare flyttas mellan A- och B-lag? Om ja, hur många får flyttas mellan varje match?
3. Ska det finnas något sista datum, t.ex. 1 sept, då man inte får flytta spelare mellan A och B efter det datumet?  
4. Bör vi även tillåta C-lag i nationella ungdomsserier?

Vi skulle kunna göra det här underlaget 15 sidor långt, men vi stannar här och så får ni själva tänka ut vilka för och nackdelar det kan innebära för just er förening.

Texten som pdf-fil

 BUK - Syfte

Hur ska vi besluta om Barn- och Ungdomsfrågor?

BUK som företeelse

Bakgrund   

År 2021 tog StFF bort Barn- och ungdomsfrågor från Representantskapet. På representantskapet ska tävlingsfrågor avhandlas och vi ansåg att S:t Eriks-Cupen är utbildning och inte tävling. Så likt många andra distrikt tog vi bort dom frågorna från mötet och införde i stället en vägledande Barn- och Ungdomskonferens (BUK). Det fanns fler anledningar till det, en är att representantskapet besöks av många föreningar som inte har någon Barn- och Ungdomsverksamhet men som trots det hade en stor makt över dom frågorna. Processen ansågs också av många ge för lite tid för diskussion innan omröstningen då motionstiden var lagd ganska snävt inpå själva representantskapet. 

2023 fick vi inspel om att föreningar ändå ville kunna motionera och rösta om frågor som rör barn och ungdomsfotbollen, vilket infördes i samband med årsmötet 2024. Man ville ha kvar BUK, men mer som en förberedelse inför representantskapet. Det sattes då upp en rutin att föreningar kunde motionera om Barn och Ungdomsfrågor inför BUK, sista datum blev 30 april. Det gav StFF tid att förbereda frågan inför BUK, ta upp den där och på så sätt ge bästa möjliga förutsättningar för att ha pålästa föreningar vid en eventuell omröstning på representantskapet. Vid några tillfällen så har motionären varit nöjd med hur frågan har behandlats på BUK och därmed dragit tillbaka motionen inför representantskapet. Så här är processen idag.  

Nu till BUK 2025 har vi fått två olika motioner. En motion anser att vi ska gå tillbaka till att helt plocka bort barn- och ungdomsfrågor från representantskapet och då att BUK ska bli en vägledande konferens. Den andra motionen anser att motionstiden för Barn- och Ungdomsfrågor ska senareläggas och att dom frågorna ska likställas med övriga tävlingsfrågor. 

Motioner bifogas längst ner.

Alternativ

Vi har tre alternativ att välja mellan: 

1. Som idag – vilket innebär att motionstiden är den 30 april, Barn- och ungdomsfrågor hanteras av BUK men, om motionärens så önskar, röstas och beslutas om på representantskapet i november.
2. Ta bort Barn- och Ungdomsfrågor från Representantskapet – vilket skulle innebära att besluten läggs hos StFF som då får se BUK, enkäter och andra föreningsforum som vägledande.
3. Ta in Barn- och Ungdomsfrågorna i representantskapet igen – vilket skulle medföra att alla föreningar, inklusive rena seniorföreningar, får möjlighet att rösta om dom. Vi har idag 113 föreningar som bara har seniorlagsverksamhet i distriktet. 

• Vilket alternativ föredrar din förening? 
• Varför?
• Hur värderar ni risker och fördelar med de olika alternativen?  

Inspel från förening inför BUK

Motion från Norrtulls SK

Motion - Ändra motionstiden för barn- och ungdomsfrågor till representantskapsmötet

Bakgrund

Tävlingsfrågor som berör barn- och ungdomsfotbollen ska behandlas på representantskapsmötet som hålls i november. Sista motionsdag är den 30 april. Syftet med den tidiga motionstiden torde vara att förslag som motioneras om ska kunna behandlas på barn- och ungdomskonferensen (BUK) som hålls i slutet av augusti.

I demokratisk mening finns fördelar med en betydligt senare motionstid. För det första eftersom det sällan funderas över motioner så lång tid i förväg som nu krävs, d.v.s. över ett halvår före mötet. För det andra är just BUK ett tillfälle för att få information, utbyta idéer och tillskansa sig ny kunskap. Något som kan leda till inlämning av motioner i ljuset av vad som kommit upp under konferensen.

Att underlätta för motioner är en styrka i den demokratiska processen. Självklart ska det även finnas tid för att behandla dessa från styrelsens sida. Med en motionstid i mitten av september bör det finnas tid till detta innan dess att handlingarna ska skickas ut.

Förslag

att i första hand ändra den allmänna motionstiden för representantskapsmötet till den 15 september

att i andra hand ändra motionstiden för frågor som rör barn- och ungdomsfrågor till den 15 september

att i tredje hand ändra motionstiden för frågor som rör barn- och ungdomsfrågor till samma datum som nu gäller för övriga motioner till mötet, d.v.s. 31 augusti

Motion från KFUM Kista SC, Järla IF FK, IFK Stockholm, IFK Viksjö

Frågeställning: 

1. Är det StFF:s mening att verksamheten är en tävlingsverksamhet?
   I så fall borde varje förening ha rätt att fritt lämna in en motion på samma sätt som för seniorverksamheten ” För övriga motioner gäller före den 1 september.”
2. Är det StFFs mening att verksamheten för barn- och ungdomar är en utbildningsverksamhet?
   I så fall borde dessa beslut endast grundas utifrån relevant kunskapsläge och inte vara föremål för åsikter. 

Yrkande: 

Vi yrkar i första hand på att StFF beslutar att barn- och ungdomsverksamhet är en utbildningsverksamhet och fortsättningsvis bygger på relevant kunskap och därmed stryks från Representantskapet. 

Om inte bör samma regler för motionstiden gälla för både senior och barn- och ungdomsverksamhet så att alla medlemsföreningar har möjlighet att motionera på sedvanligt sätt per den 1 september.

Texten som pdf-fil

Det finns ytterligare några frågor som kommer eller kan komma att beröras. Antingen som information eller som kortare diskussionsämnen. Exempel räknas upp nedan:

1. Nivåbyten i serielösa matcher – utfall och framtid
2. Seedad serie – utveckling
3. Domarutveckling i förening – hur man som förening kan jobba med utveckling och tillsättning av domare inom 7 mot 7-fotbollen 

AGENDA – BUK 2025

Alla tider är ungefärliga

Torsdagen den 28 augusti 08:30 – 17:00

08:30–08:45 Välkomna, återkoppling 2024 och tillbakablick
08:45-10:30 Pass 1
10:30-11:00 Fika
11:00-12:00 Pass 2
12:00 – 13:00 Lunch
13:00 – 15:00 Pass 3
15:00-15:30 Fika
15:30-17:00 Pass 4
19:00 Middag

Fredag den 29 augusti 08:30 – 12:45

08:30-10:00 Pass 1
10:00 - 10:30 Fika
10:30 – 11:30 Pass 2
11:30 – 12:00 Återsamling, Mentimeter och avslutning
12:00 Lunch

FRAMÅT – TILLSAMMANS – UTVECKLING

Vi kan med glädje konstatera att Barn- och ungdomskonferensen 2024 är populär. Sista anmälningsdag var den 19 juni och 150 personer från hela 79 olika föreningar är anmälda. Det är 18 föreningar fler än vad som deltog 2023. KUL!

Inför konferensen är det viktigt att er förening går igenom och diskuterar de frågor som kommer att behandlas. Förberedelserna är viktigt för att så bra beslut som möjligt ska kunna tas. Tänk även på att anmäla rätt personer från föreningen.

Torsdag förmiddag kl. 09.00 – 12.00

Det första passet kommer att ägnas åt tävlingsfrågor. Underlag för dessa tävlingsfrågor hittar du i bilagorna 1-6. 

Deltagarna kommer att få välja den fråga man anser vara mest intressant att få diskutera och påverka kring, men man får också vara beredd på att diskutera alla andra tävlingsfrågor. Viktigt att deltagarna är förberedda! 

Under den här programpunkten kommer vi även lägga lite tid på återkoppling från BUK 2022. 

Torsdag eftermiddag kl. 13.00 – 17.00

Eftermiddagen kommer inledas med ett pass om ”Serielösa matcher”. Vi kommer gå igenom läget just nu och vad vi, troligtvis, kommer införa redan till säsongen 2024. Men passet är också framåtriktat och vi kommer föra diskussioner om olika möjligheter och utmaningar med serielösa matcher och hur snabbt vi vill gå framåt. 

Den andra delen på eftermiddagen kommer handla om Matchmiljön i S:t Eriks-Cupen. Disciplinärenden blir fler och fler, vår uppfattning är att domarna får det tuffare och tuffare, och att fler matcher omges av en tveksam miljö. Vi kommer ta upp exempel och gemensamt diskutera hur vi kan förbättra matchmiljön tillsammans. 

Eftermiddagen avslutas med en paneldebatt om träning, träningstrupper, kvalité på träning, åldersrotering, med mera. I panelen kommer det att finnas representanter med stor kunskap inom tränarutbildning, landslagsverksamhet, forskning, förbunds- och föreningsperspektivet. 

Fredag förmiddag 09.00 – 12.00

Fredagen kommer ägnas åt erfarenhetsutbyte klubbar emellan. Ämnen kommer att var Träning och Matcher. Se bilaga A-B. 

Här är det avgörande att deltagarna är förberedda och nyfikna. Förberedda på att berätta och dela med sig av hur man gör i sin egen klubb och vilka för- och nackdelar man ser med det. Nyfikna på hur andra gör och ta inspiration för att förbättra sin egen verksamhet. Deltagarna får gärna ha med frågor till övriga klubbar – ”Hur agerar ni när det här uppstår?” 

Vi ser fram emot pålästa och engagerade deltagare den 31:a augusti och hälsar alla varmt välkomna!

Här nedan hittar du handlingarna till konferensen:

Hitta till Scandic Star Sollentuna

Bilaga 1 - Tävling - Nivå Insteg.pdf
Bilaga 2 - Tävling - Seedad serie.pdf
Bilaga 3 - Tävling - Flick Dam frågor.pdf
Bilaga 4 - Tävling - Junior DM.pdf
Bilaga 5 - Tävling - Kvalserie.pdf

Bilaga A - Erfarenhetsutbyte - Träning.pdf
Bilaga B - Erfarenhetsutbyte - Matcher.pdf

Alla dokument för utskrift.pdf

Läs artikeln om konferensen

Inför konferensen är det viktigt att er förening går igenom och diskuterar de frågor som kommer att behandlas. Förberedelserna är viktigt för att så bra beslut som möjligt ska kunna tas. Tänk även på att anmäla rätt personer från föreningen.

Här nedan hittar du handlingarna till konferensen:

Hitta till Skogshem & Wijk meetings

Agenda Barn- och Ungdomskonferensen 2022.pdf
Bilaga 1 - Antal matcher.pdf
Biliga 1b - Antal matcher framåt.pdf
Bilaga 2 - Osanktionerade cuper.pdf
Bilaga 3 - Serier vid sidan av.pdf
Bilaga 4 - Klonföreningar.pdf
Bilaga 4b - Pop-up föreningar.pdf
Bilaga 5 - Privata aktörer.pdf
Motion Göteborgs FF.pdf

Artikel om konferensen

Inför konferensen är det viktigt att er förening går igenom och diskuterar de frågor som kommer att behandlas. Förberedelserna är viktigt för att så bra beslut som möjligt ska kunna tas. Tänk även på att anmäla rätt personer från föreningen.

Här nedan hittar du handlingarna till konferensen:

Hitta till Aronsborgs konferens

Agenda Barn- och Ungdomskonferens
Bilaga 1 - Nivåer 5 mot 5 och 7 mot 7
Bilaga 1b - Sammanfattning av enkät
Bilaga 2 - FP13-14 Extra Svår
Bilaga 3 - Respektera nivåerna
Bilaga 4 - Äldre årskullar flick
Bilaga 5 - Dispensexempel
Bilaga 6 - Kvalserier P15-18
Bilaga 7 - Nationella spelformer
Bilaga 8 - Utdragna lag 2013-2019
Bilaga 9 - Grönt kort
Bilaga 10 - Föreningscertifikatets framtid
Bilaga 10b - Föreningscertifikat

Artikel om konferensen