Leif "Myran" Ekstig och Claes Klasenius

Claes Klasenius

Claes får priset för sina många och trogna år i Stockholms Fotbollförbunds tjänst.

1997 valdes årets hederspristagare in i Stockholms FF:s styrelse, samtidigt började ett långvarigt uppdrag som ledamot i Tävlingsutskottet.

Det blev fyra år i styrelsen, men i Tävlingsutskottet, som sedermera döptes om till Tävlingskommittén, blev det 20 år med uppåt 500 möten och cirka 1 600 tävlingsärenden som Claes har varit med och tagit beslut i.

Claes har med sina goda kunskaper, noggrannhet, breda kontaktnät och långa erfarenhet tillfört förbundet och Stockholmsfotbollen en ovärderlig hjälp genom sitt ideella arbete. Vad vore idrottsrörelsen utan dessa eldsjälar?

Leif Ekstig

En person med större kunskap och bredd inom Stockholmsfotbollen är svårt att hitta i vårt distrikt. Från starten som tolvmålsskytt i nystartade S:t Eriks-Cupen 1957 har denna södergamäng haft joxandet med trasan som favorit av alla sporter som denne idrottstusenkonstnär prövat på.

Efter spel i de flesta divisioner samt träning av ungdomar inom vår sport inleddes 1982 en 30 år lång era som ledamot i förbundets styrelse. Under 20 år som ordförande i informationskommittén såg Leif till att magasinet "Stockholm Fotboll" tillkom med fem nummer per år och att tidningen Avspark delades ut lagom till seriestarten. När den tekniska utvecklingen kom producerades ett otal texter som publicerades på förbundets hemsida. Kronan på verket inom den skriftliga gärningen kom med författandet av Jubileumsboken som utkom i samband med Stockholms FF:s 100 års-jubileum 2017.

De sista tio åren i förbundets tjänst tillbringades i Anläggningskommittén. Att få fram fler planer och se våra barn- och ungdomar spela och leka på dem har varit en hjärtefråga för vår hederspristagare.

Att träffa Leif Ekstig lämnar ingen oberörd. Det finns en outsinlig källa att ösa historier och berättelser om upplevelser eller personer som "Myran" har träffat. Nästan alltid är det med glädje och med glimten i ögat som alla anekdoter sprudlar ur årets hederspristagare. Ibland dyker det upp någon händelse som har ett stråk av allvar eller sorg i sig, men "Myran" följer ledmotivet ur Monty Pythons film Life of Brian, Always Look on the Bright Side Of Life. Det är sällan det vilar några ledsamheter hos denna gamla Bajenliraren med det karaktäristiska garvet.

"Myran" är verkligen en boll-lirare, faktiskt en av de sista som "tripplade" i Hammarby. Det vill säga spelade i A-laget i bandy, ishockey och fotboll. Efter oräkneliga operationer och två knäprotes har det blivit lite lugnare bollsporter såsom golf och boule, då ofta i sällskap med sina barndomskamrater från Talldungens IK. Idrotten är verkligen något som förbrödrar och ger livslångt kamratskap.

Av den anledningen har "Myran" haft som mission att skapa nya idrottsytor till våra barn och ungdomar. Inget gör vår hederpristagare så lycklig som när han går förbi en konstgräsplan och ser den aktivitet och glädjen som utspelar sig på den gröna ytan. Det skulle i sådana fall vara när barnbarnen kallar på "gubben" Ekstigs uppmärksamhet och vill att han ska stå i mål.

Om man vill läsa mer om "Myrans" upplevelser och bravader kan man köpa Stockholms Fotbollförbunds jubileumsbok. I inledningen skriver författaren en kort personporträtt av sig själv och författaren är ju Leif Ekstig. Anledningen till att journalisten Ekstig även kan kalla sig författare är att han har skrivit flera böcker, bland annat "Nacka": ett liv utan gränser. Boktiteln kunde lika gärna ha varit "Nacka": liraren som petade "Myran". För det var "Myran" som fick stå tillbaka när "Nacka" kom hem från proffslivet. En bok som jubileumsboksförfattaren och hederspristagaren ännu inte har skrivit är biografin om sig själv, för "Myran" har en hel del att berätta.

Claes Klasenius är till stor del motsatsen till Leif Ekstig både utseendemässigt, som person och bakgrund, men kärleken till fotboll och att de brinner för det ideella arbetet är det som för samman årets hederpristagare.

Haningekillen nådde inte eliten inom de sporter som han utövade, men stannade inom idrotten för kamratskapen och den sociala gemenskapen som livet inom idrotten erbjuder. Efter spel i Nynäshamns IF under juniortiden blev det två säsonger med Tungelsta IF och sen Västerhaninge IF för hela slanten. Vid 45-årsåldern lade vänsterinnern dojjorna på hyllan och jobbet som lagledare tog vid istället.

Är man noggrann och har huvudet på skaft hamnar man lätt i styrelsen och det blev Claes nästa anhalt i V-H. Hederspristagaren skötte sina kort och värvades till Nacka FF:s styrelse som då låg i näst högsta serien. I samma veva ringde Stockholms FF:s valberedning och ville ha med Claes i förbundets styrelse och tävlingsutskott.

Claes är en klippa gällande tävlingsfrågor och tävlingsbestämmelser. Efter 20 år och bedömningar i uppåt 1 600 tävlingsärenden är det svårt att hitta mer erfarenhet och kunskap. Nu är det dags för den här vitale pensionären att lämna det ideella jobbet i Tävlingsutskottet. Men fotbollsgemenskapen kommer inte årets hederpristagare att lämna.

Stockholms Fotbollförbund tackar Claes Klasenius och Leif Ekstig för alla år i förbundet och fotbollens tjänst och gratulerar till det välförtjänta hederspriset.

Kriterier för hederspriset:

• Minst 20 års aktivt deltagande för FÖRBUNDETS räkning. Alltså inte för en enskild klubb.
• Kommittéearbete
• Styrelsearbete
• Domarinsatser
• Utbildare
• Kanslianställd
• Mm mm…

Gärna en kombination av dessa roller.

• Den aktiva karriären ska ha avslutats
• Personen ska ha varit ett gott föredöme för StFF och levt upp till den etik och moral StFF vill präglas av.

Tidigare hederspristagare:

2016: Gustaf Myhrman