Rekorddeltagande på Barn- och ungdomskonferensen

”Champions League”

Alternativt seriespel

 Bakgrund

Till seriefasen i herrarnas Champions League kvalificerar sig 32 lag. Lagen spelare 8 matcher var, alla möter alltså inte alla. Men ändå så läggs alla lag in i samma serietabell. Sluttabellen ligger sen till grund för vilka lag som kvalificerar sig till vidare spel i turneringen.

Det här sättet att genomföra tävlingar på kan vara ett alternativ inom Stockholmsfotbollen.

”Champions League” – grundmodell

Vi sorterar in 25–40 antal lag i en serie. Vi ger alla lika många matcher. Hur många kan variera beroende på ålder och serie, men 16–20 är ett riktmärke. Lagen läggs in i samma tabell som sorteras utifrån poäng som vanligt.

Om ett lag drar sig ur efter seriestart kommer det laget förlora alla sina kommande matcher med 3–0. Eftersom alla lag inte ska möta detta lag så går det inte att stryka alla lagets matcher, det skulle ha till följd att lagen skulle gå i mål med olika antal spelade matcher.

Om ett lag drar sig ur innan seriestart kan vi i de flesta fall lotta in lagen som skulle mött detta lag mot varandra istället.

På detta sätt kan vi minska risken för ”trasiga serier”, dvs serier där så många lag har dragit sig ur så det bara finns 4–6 lag kvar i dom. 2026 finns nio sådana serier.

Och i t.ex. kvalserierna kan vi få fram en sluttabell utan att dela upp vår/höst eller norr/söder.

Exempel från 2026

56 lag anmälde sig till P2011 klassen div. 4. Fem serier skapades, en serie med tolv lag, fyra serier med elva lag. Lagen fick mellan 20–22 matcher i det första matchschemat.

Åtta lag drog sig ur mellan serieläggning och seriepremiär. En av serierna är nu nere i sju lag, tolv matcher var, medan en annan serie fortfarande är tolv lag, 22 matcher var.

Med ”Champions League-metoden” hade vi från början kunnat skapa två serier, en norr och en söder, med 28 lag i varje serie. Vi hade kunnat ge alla lag till exempel 20 matcher var. Risken att något lag skulle bli så drabbat att de var nere i tolv matcher är då nästan obefintlig.

”Champions League” – flexibel variant

Samma grundmodell att vi lägger in 25–40 lag i en serie. Sen erbjuder vi lagen att välja antal matcher, till exempel 10 – 15 – 20.

Vartefter lag drar sig ur kan vi skapa nya matcher för att fylla luckorna som uppstår för de lag som blir av med matcher.

För att kunna jämföra lagen i en serietabell använder vi oss av en tabell som utgår från inspelade snittpoäng.

Fördelar

• Alla lag kommer få i princip det antal matcher man har önskat.
• Lag får flexibilitet och kan välja färre antal matcher. Eller anmäla två lag med tio matcher var i två olika nivåer.

Nackdelar

• Serietabellen blir inte helt hundraprocentigt rättvis. Här måste vi sortera tabellen utifrån snittpoäng eftersom vi redan från början vet att lagen kommer gå i mål med olika antal spelade matcher.

Möjliga användningsområden för Champions League-modellen

Kvalserierna

Istället för att dela upp i norr/söder under våren och sen A/B under hösten kan vi lägga in alla lag i samma serie och använda oss av denna metod.

HJ/DJ div. 1

Vi kan lägga in alla lag som valt div. 1 i samma serie, erbjuda 16–18 matcher var och sen spela slutspel med de 16 bäst placerade lagen.

Möjliga användningsområden för den flexibla Champions League-modellen

Futsal

Vi uppfattar det som att det inte anses vara riktigt lika ”viktigt” att serietabellen är hundraprocentigt rättvis i futsalen. Och kanske är också behovet av flexibilitet i antal matcher större?

S:t Eriks-Cupen 13–14 år

I princip kan denna variant vara intressant för alla serier i S:t Eriks-Cupen från 13–19 år, där vi inte spelar serielöst. Troligen är det dock mer intressant i de lägre åldrarna och kanske i de lägre divisionerna?

Andra användningsområden kan vara reservlagsfotboll, gåfotboll och veteranfotboll. Men det är en annan konferens… 😊

"Alternativ kvalserier"

Bättre än idag?

Bakgrund

Många lag vill in i de nationella serierna på pojksidan. Många fler lag än antal platser vi får tilldelat. För att välja lag genomför vi kvalserier och tillsätter platserna utifrån placeringen i kvalserien.

Alternativ 1 – Dagens kvalserier

Idag genomförs kvalserierna med vår- och höstserier. På våren delar vi in lagen geografiskt. Beroende på antal lag blir det 2–4 serier. Till hösten delar vi in lagen utifrån resultaten på våren. De bäst placerade lagen från våren får spela i A-serien till hösten, mittenlagen får spela i B osv. Hur många höstserier det blir beror på antalet anmälda lag från början, det brukar bli A, B och C.

Fördelar

• I slutet av året har vi en tydlig seedning av lagen som vi kan utgå ifrån när vi tillsätter platser till de nationella serierna.
• De bästa lagen möter varandra under hösten och vi kommer bort ifrån snacket om att ”Norr är bättre än söder” eller tvärtom.
• Vi premierar lag som är bra under en hel säsong.
• Även lagen som hamnar i B och C får bra, jämna och utvecklande matcher under hösten.

Nackdelar

• De lag som hamnar i B och C till hösten har inte längre någon möjlighet att kvala in till de nationella serierna. Den chansen hade iofs varit väldigt liten ändå då man inte tagit så många poäng under vårsäsongen.
• Lag som missar A riskerar att tappa spelare. Det är dock ovanligt att lag drar sig ur B- och C-serierna.
• Framför allt C-serien riskerar att bli urvattnad och en del lag kan dra sig ur.

Alternativ 2– Norr/Söder hela säsongen

Vi skulle kunna gå tillbaka till att dela in lagen geografiskt i så många serier vi behöver och spela hela säsongen på det sättet.

Fördelar

• Fler lag har chansen att kvalificera sig under höstsäsongen. En sämre vår kan kompenseras med en fantastisk höst.

Nackdelar

• När säsongen är slut måste vi göra listan utifrån ”bästa tvåa-principen”. Vi hade det här systemet fram till för två år sedan och det fick då kritik för att en serie ofta ansågs vara svårare än den andra.
• De bästa lagen får inte möta varandra under hösten.
• En del lag blir avhängda till/under hösten och börjar prioritera andra serier. När man får möta ett lag under säsongen kan göra skillnad.
• De lag som har förlorat många matcher under våren fortsätter ofta att göra det under hösten istället för att få möta lag från andra serier som också fått mycket stryk.

Alternativ 3 – Champions League-modellen

Antalet lag som anmäler sig till kvalserien varierar mellan 20–45. Vi lägger in alla dessa lag i samma serietabell och ger alla 18–20 matcher var. Alla möter inte alla, men man möter många. Sluttabellen räknas som kvalificerande till de nationella serierna.

Om ett lag drar sig ur finns tre alternativ.

1. Resultaten i de matcher laget redan har spelat ligger kvar. I de matcher som laget inte hunnit spela blir det 3–0 till motståndarna.
2. Resultaten i de matcher laget redan har spelar ligger kvar. Resterande matcher stryks helt enkelt. I sluttabellen kommer då vissa lag ha spelat en match mindre och vi sorterar då sluttabellen utifrån snittpoäng.
3. Resultaten i samtliga matcher som utgående laget spelat annulleras. I sluttabellen kommer då vissa lag ha spelat en match mindre och vi sorterar då sluttabellen utifrån snittpoäng.

Fördelar

• Vi slipper dela upp geografiskt. Vi slipper dela upp vår/höst. Fler lag har något att spela för längre in i säsongen.

Nackdelar

• Sluttabellen blir inte hundraprocentig rättvis då alla inte mött alla.
  
  Är en sluttabell idag hundraprocentig rättvis? Man kan få möta lag då många är avstängda eller skadade. Man kan möta lag som inte har något att spela för. Osv.

Alternativ 4 – Cupspel

Ett alternativ är att helt stryka kvalserierna och istället genomföra en cup på hösten för att utse vilka lag som ska få spela i de nationella serierna. Man skulle också kunna tänka sig att lägga till en cup under pågående säsong, då med cupspelet på vardagskvällar.

Fördelar

• Bara fördelar om man inte tycker att kvalserierna fungerar tillräckligt bra.

Nackdelar

• Många lag kommer vilja vara med. Kör vi den på hösten kommer vi hålla på ett tag. Kör vi den under seriespelet blir det många vardagsmatcher och i och med det många träningstider som måste strykas vilket vi vet upprör många lag och spelare som blir av med sin tid.
• Det kan bli orättvist, de två bästa lagen kan lottas mot varandra i omgång 1.

Vilket alternativ är bäst?

Om vi väljer Champions League-modellen, vilken variant av 1,2 eller 3 väljer ni?

Seedade serier

Utvärdering och alternativ

Bakgrund

Vi har nu haft de seedade serierna i fem år och en större utvärdering behövs. Som i allt annat finns både för- och nackdelar med de seedade serierna.

Här nedan listas olika alternativ upp med tillhörande för- och nackdelar.

Som idag

Idag väljer StFF ut tolv lag till varje seedad serie, ibland färre på flicksidan. Processen för att välja lag består mycket av dialog med föreningar, men även förra årets resultat (om dom finns), bredd på trupp, spelarförflyttningar med mera spelar in när vi gör valet.

Fördelar

• Alla föreningar har chansen.
• Bästa möjliga utvecklingsmiljö för de lag som blir valda.  
• Vi håller de flesta lag inne i vårt seriesystem.
• Relativt få lag blir ”drabbade” då det bara är typ 20 lag som har en rimlig chans.

Nackdelar

• Värvningshets för att få ihop ett lag som får chansen i seedad serie.
• Stor prestige med serietillhörigheten.
• Föreningar anser att dom blir söndervärvade av andra, till exempel klonföreningarna, i jakten på en plats i seedad serie.
• Föreningar går ut och värvar spelare med löfte om att deras lag ska spela seedad serie, ett löfte dom aldrig fått från StFF.
• Lag som hamnar utanför seedad serie blir väldigt besvikna. Fler och fler blir mer besvikna med åren.
• Lag som hamnar utanför drar sig ofta ur S:t Eriks-Cupen (fem lag 2026). Antingen söker laget matchning någon annanstans eller så upplöses laget och spelarna söker sig vidare.
• Arbetsmiljön för de personer som jobbar med seedningsprocessen är utmanande. Det går också åt väldigt mycket tid för få serier och lag.

Certifiering

Vi skulle kunna utgå från någon form av certifiering, närmast till hands ligger SEF/EFD-certifieringen, kvalitetsklubb eller att vi inför någon egen.

Fördelar

• Ett antal föreningar skulle få chansen att jobba mer långsiktigt då resultat inte behöver jagas och trupper kan byggas i lugn och ro.
• Vi skulle fortfarande vara väldigt nära bästa möjliga utvecklingsmiljö för lagen i serien.

Nackdelar

• Vi skulle utesluta vissa föreningar från möjligheten att få spela seedad.
• Att införa en egen certifiering skulle vara väldigt resurskrävande.

Seeda alla lag i div. 1

Idag seedar vi de lag som kommit längst. Övriga lag som valt div. 1 delar vi in i serier utifrån geografi. I stället för att dela upp i geografi kan vi seeda alla lag. Då skulle vi ha en serie för lag 1–12, en för lag 13–24, osv.

Fördelar

• Kanske blir det mindre hets och prestige i att komma in div. 1a?
• Kanske blir matchmiljön bättre för alla lag som väljer div. 1.

Nackdelar

• Med dagens kapacitet tror vi inte att StFF skulle mäkta med att seeda uppemot 50 lag i tre årskullar på pojksidan. Seedningen skulle vara omöjlig att få rätt.
• Hetsen och prestigen att hamna i div. 1a lär finnas kvar. Dessutom skapar vi en hets och prestige att hamna i div. 1b osv.
• Vi lär få ännu fler missnöjda lag då fler hamnar precis utanför en serie.

Resultat

Åtminstone i 14-års åldern skulle vi kunna gå uteslutande på resultat i 13-års åldern. Kanske kan vi införa dold resultatrapportering även i 12-års åldern för att kunna använda resultaten i seedningsprocessen.

Fördelar

• Enklare och tydligare process.

Nackdelar

• Vi ökar kraftigt på resultatfokus i 12–14-års åldern.
• Vi riskerar att öka på värvningar och toppningar i yngre åldrar.

Tydligare kriterier

Vi skulle kunna införa fler kriterier som en förening måste uppfylla för att ens vara aktuell för seedad serie. Exempel på kriterier skulle kunna vara:

• Föreningen måste ha ett A-lag i lägst div. 2/3 på Dam/Herr
• Föreningen måste ha ambitionen att högre upp i åldrarna delta i nationella seriesystemet och regelbundet kvala in dit.
• Laget får inte ta in fler än 3–5 nya spelare
• Föreningen måste ha en spelarutbildningsplan och en fotbollsutvecklare i föreningen (FUIF)
• Laget måste ha 1–2 utbildade tränare

Fördelar

• Något tydligare process. Enklare att utesluta vissa lag pga. ej uppnådda kriterier.
• Föreningar med långsiktigt arbetssätt får större chans att komma med.

Nackdelar

• Svårt att sätta rätt kriterier. Svårt att följa upp dom.
• Större risk att vi utesluter riktigt bra lag från mindre föreningar.

Utöka serierna till 16 eller 24 lag

Gör vi det skulle vi möjligen kunna dela upp geografiskt under våren och sen utifrån tabellplacering till hösten.

Fördelar

• Fler lag får chansen i Seedad serie. Fler klubbar skulle bli återkommande och kunna bygga en mer långsiktig verksamhet.

Nackdelar

• Många fler föreningar, fler än dubbelt så många, blir drabbade av nackdelarna med hets och värvningar. Fler klubbar som inte har en ambition att delta i seedade serier skulle bli drabbade av spelarflyttar desto fler klubbar som får plats i seedad serie.
• Vi flyttar problemet kring gränsdragning snarare än att vi löser det.
• Matchmiljön blir något sämre för de allra bästa lagen.

Helt ta bort seedade serier

Fördelar

• Hets och värvningar minskar.  

Nackdelar

• Fler lag drar sig ur vårt seriesystem och gör något annat vid sidan av.
• Den bra matchmiljön för de bästa lagen/spelarna försvinner.

Vad tycker ni fungerar bra och mindre bra med dagens seedade serier?

Vilket av ovanstående alternativ är bäst och varför?

Vilket av ovanstående alternativ vill vi verkligen inte ha och varför?

"Lätt-problemet”

Olika förslag för att förbättra?

Bakgrund

Vi har under några år diskuterat ”lätt-problemet”. Det innebär att alltför bra lag spelar matcher på låga nivåer, till exempel att ett lag i pojkar 13 år i div. 4 lånar in 7–8 spelare som normalt sett spelar i div. 1 eller 2 och då vinner div. 4-matchen med tvåsiffrigt.

Det finns olika anledningar till att lag kommer med för bra lag till lägre divisioner. Ibland måste man låna in för att få ihop lag och kanske blir man tvingad att låna in för bra spelare. Ibland har man anmält fel och laget har hamnat i en för låg serie. Men ibland har också lag med flit valt en lägre serie för att få vinna och ”träna anfallsspel”.

StFF tipsar alla lag att ta kontakt med motståndare i förväg och säkerställa att matchen verkligen blir på rätt nivå. Om motståndarna då meddelar att man tyvärr kommer komma med ett för bra lag så kanske man hinner ändra sitt eget lag. Men det här fungerar väldigt sällan.

Frustrerade samtal och mejl om ”lätt-problemet” kommer in varje vecka. Vi tycker också att det är fler som hör av sig och man är mer och mer besviken på att det uppstår. En del efterfrågar en reglering av vilka spelare som får spela i lägre divisioner.

Problemet är som störst i 7 mot 7-fotbollen men är omfattande högre upp också.

Möjliga åtgärder

Här nedan följer ett antal förslag på hur vi skulle kunna sätta upp regler för att styra rätt spelare till matcher i lägre divisioner.

Lås in en trupp

En trupp på max 20 spelare låses in till lag som spelar i en lägre division. Till varje match får max 2–4 spelare som inte finns i truppen delta.

Eftersom lätt-problemet är som störst i 7 mot 7-fotbollen skulle detta kräva registrerade laguppställningar från 10 år.

Reglera hopp

Spelare som spelat match i ett lag får inte spela nästkommande match i en serie som är två steg under den matchen hen redan har spelat. D.v.s. att en spelare som spelat en div. 1-match måste stå över nästa match i div 3, 4 och 5.

Eftersom lätt-problemet är som störst i 7 mot 7-fotbollen skulle detta kräva registrerade laguppställningar från 10 år.

Tvångsnivåbyten

Om StFF tar in resultat i 7 mot 7-fotbollen, utan att publicera dessa, skulle vi kunna tvinga lag att byta nivå till hösten utifrån vissa regler. Exempel: Vinner man med fler än 7 mål i fler än 4 matcher så tvingas man upp till hösten.

Ett problem är att resultatfokus skulle öka i årskullar där vi inte redovisar resultat och vi får dessutom inte in alla resultat. Det skulle också vara svårt att sätta regeln, vissa lag vinner stort i början men det jämnas ut under våren då man kanske justerar sin laguttagning. Och i vissa fall kan det vara laget som förlorar stort som är i fel nivå.

Fortsätta som vi gör idag – oreglerat med mer information

Det vi tipsar om idag är att lagen ska höra av sig i förväg till varandra för att säkerställa att matchen blir på rätt nivå. Om något lag då vet med sig att laget är för starkt eller svagt kan man ha en dialog om det och kanske justera sin matchtrupp så matchen blir bättre.

Väldigt få lag följer detta tips idag och även om man gör det är det långt ifrån säkert att man kan justera sin matchtrupp. Det kan också bli sena ändringar i matchtruppen.

StFF skulle kunna ytterligare anstränga sig för att informera om problemet och ta fram tips kring hur man kan hantera en ojämn match när den uppstår, men risken är stor att de tipsen inte heller skulle följas i någon större utsträckning.

För- och nackdelar med reglering

Fördelar

• Jämnare, roligare och mer utvecklande matcher. Vi slipper matcher som slutar 15–0 som dessutom kan vara ett direkt skäl till att spelare slutar spela fotboll.
• Bättre spelarutveckling. Framför allt för spelare som hör hemma i lägre divisioner för tillfället.

Nackdelar

• En omfattande administration, framför allt för lagen.
• Väldigt svårt att följa upp. Vi kan inte förvänta oss bra hjälp från Fogis. Det kommer bygga mycket på ett ”angivar-system”.
• Det finns en stor risk att vi tappar i antal lag och att antalet WO-matcher ökar stort.
• Det finns risk att vi tappar spelare då färre föreningar kommer kunna driva runt ett lag i lägre division också.

Hur mycket hör ni om ”lätt-problemet” i er förening?

Tycker ni att vi ska titta på en reglering av spelare i lägre serier?

Vilket av ovanstående förslag tycker ni i sådant fall är bäst och är mest värt att jobba vidare med?

Hur krångligt skulle det vara att ta in laguppställningar i 7 mot 7-fotbollen? En större administrativ börda skulle då läggas på domarna som i dessa åldrar ofta är unga. StFF förutspår en klart större administrativ börda för både föreningar, lagledare, domare och StFF.

Hur ser ni generellt på tvångsnivåbyten?

"Nivåer 5 mot 5”

Nyttigt eller farligt?

Bakgrund

I 8–9-års åldern, då vi spelar 5 mot 5, har vi sen fyra år tillbaka två nivåer, medel – Insteg. Nivå insteg är till för de cirka 10% lag som kommit kortast i sin utveckling, övriga 90 procent bör spela i Medel.

Från 10 år har vi tre nivåer, lätt – medel - svår. Här rekommenderar vi att cirka 25 procent ska spela i lätt och svår och cirka 50 procent bör spela i medel.

I 5 mot 5-fotbollen kommer vi aldrig, vi varken vill eller kan, ta in resultat. Vi vet heller inte vem som dömer då ni föreningar tillsätter domare. I 7 mot 7-fotbollen har vi under våren 2026 tagit in resultat och kanske kan man dra någon liten slutsats av det. Men hur pass mycket jämnare matcherna blir när vi erbjuder nivåer vet vi inte, men rimligen bör antalet matcher med riktig stor målskillnad minska.

Efterfrågan på nivåer inom 5 mot 5-fotbollen har alltid funnits men Stockholmsfotbollen har hittills valt att inte införa nivåer. Det kommer varje år in mejl och samtal från olika upprörda ledare som föreslår nivåer. Vanligast är att ledare till lag som ofta förlorar stort, hör av sig och önskar nivåer. StFF upplever inte att antalet mejl/samtal om detta har ökat nämnvärt, dom har alltid funnits där i en viss utsträckning.

Nivåer?

Om det ska införas nivåer i 5 mot 5-fotbollen behöver vi tre nivåer. Lätt – Medel – Svår. De flesta lag, cirka 50 procent, bör välja Medel medan runt 25 procent av lagen bör passa i Lätt respektive Svår.

Fördelar

Jämnare matcher. Färre lag behöver förlora många matcher med många mål. För många barn är det första matcherna i livet som spelas i S:t Eriks-Cupen. Att den upplevelsen blir bra känns viktigt.

Nackdelar

Det kan spä på hetsen att bilda förstalag, att selektera/nivåindela barn i 8–9-års åldern och prestigen att spela i ”svår”. Även om det inte är tanken med nivåerna så vill vi kanske inte riskera att medverka till det?

Statistik från 7 mot 7-fotbollen våren 2026 – Presenteras på BUK eller någon vecka i förväg.

Bör vi ha nivåer inom 5 mot 5-fotbollen?

Kan vi ha nivåer i 9-års åldern men inte i 8-års åldern?

Slutspel S:t Eriks-Cupen”

15 år och uppåt?

Bakgrund

Slutspelet i S:t Eriks-Cupen togs bort för något över tio år sen. Det fanns flera anledningar till det. En var att de flesta lag inte gick till slutspel och det var bara några få lag som fick spela fotboll i oktober. Resten av lagen fick sluta sin säsong onödigt tidigt. Det fanns också lite oklarheter kring reglerna. Ibland var det ett lag som spelade sig till slutspel men andra spelare från samma förening deltog i själva slutspelet.

Efter det att slutspelet togs bort har vi infört kvalserier på pojksidan och de nationella serierna har kraftigt utökats. På pojksidan har P16 nationell införts och generellt deltar många fler Stockholmslag i de nationella serierna. Och platserna i det nationella seriesystemet är eftertraktade så många lag (alltför många?) deltar i kvalserierna för att försöka nå dit.

Det finns också lag som deltar i kvalserierna utan att ha en ambition att lyckas kvala in. Det har blivit en ”sanning” att kvalserierna är serien man ska delta i och att den är ”bättre” än S:t Eriks-Cupen.

På flicksidan har vi infört nationella serier i F17- och F19-klasserna. Eftersom det är fri anmälan i F17-klassen så behövs ingen kvalserie, men många Stockholmslag anmäler sig till F17 div. 1.

Utökningen av de nationella serierna och införandet av kvalserierna har lett till att S:t Eriks-Cupen för lag 15 år och uppåt har blivit något urvattnad.   

Delar ni analysen?

Öka attraktionskraften i S:t Eriks-Cupen

Ett förslag för att öka attraktionskraften i S:t Eriks-Cupen 15 år och uppåt skulle kunna vara att återinföra någon form av slutspel. Men hur vi ska göra det, utan att hamna i att många lag ska behöva avsluta sin säsong i förtid och med tydliga regler, är ingen lätt nöt att knäcka.

Alla lag, även de som inte går till slutspel, bör få spela minst 16–18 matcher under en säsong.

Förslag – Seriespel enligt Champions League-modellen

• Vi lägger in alla lag som väljer HJ och DJ div. 1 i samma tabell och genomför seriespelet enligt Champions League-modellen.
• Alla lag får 16 eller 18 matcher. Serien kommer vara färdigspelad i början av oktober.
• De 16 bäst placerade lagen får spela slutspel. Slutspelet genomförs i cupformat och börjar med åttondelsfinaler.
• Slutspelet spelas under tre veckor, lör – ons – lör – lör. Trots korta förberedelser inför varje match kommer slutspelet hålla på till månadsskiftet okt/nov.
• Innan slutspelet ska lagets slutspelstrupp fastställas. För att få vara med i slutspelet måste spelaren deltagit i minst 10 matcher under seriespelet.
• Slutspelet kommer troligen spelas på neutrala planer då tider behöver bokas upp i förväg.
• Placeringen i serien ligger till grund för seedning inför slutspelet,

Är detta ett bra förslag? Vill vi ha ett slutspel i HJ/DJ?

På detta sätt är det bara lag som valt div. 1 som har chansen till slutspel. Kommer för många lag välja div. 1? Vilka andra förslag finns det?

Ska en förening få ha fler än ett lag in i slutspelet?

Hur gör vi med spelare som byter förening under sommaren och som inte kommer upp i 10 matcher? Ska vi ha en annan siffra än 10?

Kommer något lag välja HJ i stället för kvalserien pga. detta slutspel? Kan det vara värt att genomföra ändå, även om lagen i kvalserien inte minskar?

Skulle vi ”döda” JDM?

Finns risken att antalet damlag minskar om många DJ-spelare föredrar DJ-laget istället för damlaget?

 ”B-lag i Nationella”

Ska vi tillåta det eller inte?

 Bakgrund

Det pågår just nu ett stort nationellt projekt om B-lag i seriespel. På SvFFs representantskap i november 2026 ska vi ta ett beslut om huruvida vi ska tillåta B-lag i förbundsserier både på senior och ungdomsnivå. Innan dess behöver Stockholms FF ta ställning i frågan.

Svensk fotboll har redan tagit ett beslut om att motarbeta/försvåra för/förbjuda så kallade ”klonföreningar”, så den frågan behöver inte diskuteras.

Resonemang och fakta

• I Stockholm finns det ett antal stora föreningar med så pass utvecklande verksamhet att man producerar spelare så det räcker till för att ha två lag i nationella serier. En del har idag, med hjälp av sina ”klonföreningar”, två lag med i vissa årskullar.
• Det finns många föreningar i vårt distrikt som strävar efter att få delta i nationella ungdomsserier
• Stockholm har stor representation i samtliga årskullar i de nationella serierna, både på flick- och pojksidan.

Frågor som påverkar

• Skulle det bli fler eller färre Stockholmslag i nationella serier om B-lag inte tillåts?
• Hur skulle spelarförflyttningar påverkas om B-lag inte tillåts? Skulle dom öka eller minska? Skulle det bli en förändring i mellan vilka klubbar spelarförflyttningarna skulle gå?
• Är dessa spelarförflyttningar bra eller dåligt för spelarutvecklingen?
• Kan spelarförflyttningar slå olika på flick respektive pojksidan.
• Det utreds just nu om B-lag ska tillåtas i seniorserierna. Hur påverkar det beslutet huruvida vi ska tillåta det i ungdomsserierna?

Bör vi tillåta B-lag i Nationella ungdomsserier?

Om ja, bör dom få spela i samma division?

Kan vi göra olika för Pojk och Flick?

Kan vi göra olika i olika åldersklasser?

AGENDA – BUK 2026

Alla tider är ungefärliga

Torsdagen den 27 augusti 08:30 – 17:00
09:00             Välkomna, återkoppling 2025 och Fair Play
10:15             Fika
10:45             Information, Champions League, inför gruppsamtal
12:00             Lunch
13:00             Gruppsamtal 1
15:00             Fika
15:30-17:00 Föreläsning
19:00             Middag

Fredag den 28 augusti 08:30 – 13:00
08:30             Sammanfattning  dag 1
09:00             Gruppsamtal 2
10:30             Fika
11:00             Återsamling, Mentimeter och avslutning
12:00             Lunch

FRAMÅT – TILLSAMMANS – UTVECKLING