Nya tankar i orten - från a-lag till knattar

Fram till säsongstarten 2026 ska det byggas större läktare, ny kafeteria med tak över grillarna och närliggande Fittja Sporthall ska få rehabrum med motionscyklar.

Anledningen är att Fittja IF:s a-lag har gått upp i division 2. Och nu ska det satsas.

– Det kommer kosta oss mycket att spela i tvåan, men det ska bli fantastisk roligt, säger Sinan Baysal, föreningens ordförande, och berättar sedan om andra viktigare saker som förhoppningsvis kommer att ske under 2026.

– Vi ska börja med spontanfotboll på fredagar och söndagar, och under skolveckan vill vi öppna vår kafeteria för elever som inte har någonstans att vara fram till att träningarna börjar. Den ska skötas av en äldre dam som ska bre mackor och ha pli på barnen, säger Sinan.

– Är barnen med oss här, så kommer de inte hänga på fel ställen i Fittja. Vi är ju ett utsatt område, men det ser bättre ut (se fotnot).

Man blir glad när man pratar med Sinan Baysal. Han är full av energi och idéer, och har alltid varit sån, säger han. Sedan berättar han glatt att hans bästa utbildning var åren på McDonald´s. Idag är han businesscontroller på ett företag som distribuerar läkemedel.

Idéerna och kraften har Sinan tagit med sig in i Fittja IF. Han är dock inte ensam om att ha energi och samhällsengagemang. Det har alltid funnits ute i våra problemtyngda förorter. På Stockholms Fotbollförbund pratar man dock om en ny generation ledare och föreningar.

De är mer välorganiserade och strukturerade. Miro Hristov, föreningsutvecklare (prioriterade områden) på StFF, menar att de även har en annan målsättning.

– Lite förenklat kan man beskriva de första diasporaklubbarna bildades och började som a-lagsklubbar. Det var till för vuxna, födda och uppväxta i sitt hemland, för att man skulle ha en samlingspunkt här. Något att enas kring. Dagens nya ledare vill förändra. Man vill att orten, där man bor, ska bli bättre.

– Och det viktigast är att hjälpa barn och ungdomarna. Man ser det både i nystartade och gamla föreningar som verkar i orten. Konyaspor KIF, Fisksätra IF, FC Brandbergen, FoC Farsta ... bara för att nämna några.

Det finns en annan sak som förenar denna grupp av nya ledare. Många är andra generationens invandrare. De pratar bra svenska och förstår hur Sverige fungerar. Det gäller även en "svensk" idrottsförening. Det ska vara styrelse, stadgar, verksamhetsplan med mera.

Det syns tydligt i Fittja IF:s kafeteria. På en vägg hänger en grafisk illustration över Fittjamodellen. Den ser ut som ett hus byggt på fyra grundpelare: Styrelse, ledarna, barn och ungdom och seniorer. Sistnämndas uppgift: att skapa längtan hos barn och ungdom.

– Det är bra för oss själva att se detta, att bli påminda om hur vi är organiserade och förstå våra roller. Och det gäller även a-lagspelarna. De måste förstå sin uppgift. Inte bara på fotbollsplan utan även i samhället, förklarar Sinan Baysal.

Och gör de det?

– Ja, det tycker jag. När de drar på sig vår tröja, så känner det nog de flesta av dem att de blir en del av något större. Och är stolta över det!

Ideellt i utsatt område
Bara i Stockholm beräknas cirka 40 fotbollsföreningar verka i det dryga 25-talet områden som av polisen listas som prioriterade. Likheterna mellan föreningarna finns där, exempelvis avsaknaden av föräldraengagemang, låga inkomster bland de boende och ett kriminellt närområde. Dessutom har de rent föreningsspecifika problem gemensamt. Två av de största är ledarförsörjning och föreningskunskap.

– De hänger ju ihop. Vi har föräldrar som inte förstår vad en förening är. De tror att vi är ett företag och blir nästan chockade när vi säger att vi jobbar gratis och inte får betalt, förklarar Sinan Baysal, ordförande i Fittja IF.

Men jag tycker att det börjar bli bättre. Vi har idag åtta föräldrar som bidrar med att träna lag eller agera som lagledare.

Fotnot: Fittja, som länge klassats som ett av Sveriges mest utsatta områden, visar nu tydliga tecken på förbättrad trygghet. Samverkan och lokalt engagemang har gett resultat. En färsk sammanställning av brottsstatistik från januari till oktober 2025 visar att antalet anmälda brott har minskat med 48 procent jämfört med samma period 2024 – och med över 72 procent jämfört med 2023.

Källa: Botkyrka kommun.

Nästa artikel:

Framtiden då?

Text: Anders Falkirk