Framtiden då? 

Vad händer med Stockholms tillväxt och klubbarnas storlek? 

Befolkningen i Stockholm kommer fortsätta att öka, dock i långsammare takt, för att sedan plana ut och därefter minska. Hur fort är svårt att bedöma, men enligt en prognos från SCB 2024 kommer befolkningen i Stockholms län (Storstockholm) öka från 2,6 till 2,7 miljoner fram till 2030. Det är ingen massiv ökning och innebär nog att klubbarna kommer ha kvar ungefär samma storlek som idag.  

Men redan idag står förskolor tomma på grund av minskat barnafödande? 

Ja, det stämmer, men det är främst utanför Storstockholm, på mindre orter ute i landet. I Stockholm finns tomma förskolor, men bilden är lite annorlunda och skiljer sig mellan olika områden. Ta Hägersten-Älvsjö som exempel. Enligt en artikel i Mitt i Stockholm hösten 2025 kommer antalet barn 1–5 år här minska gradvis för att sedan öka fram till 2034*. 

*2025 var antalet barn 7 494 och 2034 7 259, vilket är en minskning på tre procent. 

Vad händer med klubbarnas växtvärk? 

Det beror så klart på hur klubbarnas hanterar frågan. De slitningar som har funnits med ett snabbt växande antal lag med olika ambitioner och underdimensionerat kansli, har förhoppningsvis åtgärdats. Nyanställningar, tydligare verksamhetsplan/målsättning och information ut till lag är några av lösningarna. Lägg även till en ökad professionalisering med till exempel FUIF:are (Föreningsutvecklare I Förening). Sedan kanske utbrytarklubbarna blir fler. Alla vill inte verka i en storklubb. Troligen kommer även de mindre kvartersklubbarna bli mer professionella i takt med bättre ekonomi och ökade krav från föräldrarna. 

Hur kommer det gå för akademiklubbarna? 

Det verkar gå allt bättre. Antalet stora försäljningar av unga spelare ökar. Mest spektakulär är kanske Hammarbys försäljning av Bazoumana Touré till TSG Hoffenheim för en rekordsumma på 160 miljoner kronor. Pengarna från försäljningarna ska återinvesteras i köp av utländska färdiga spelare med målet att klubbarna ska komma ut i europeiskt cupspel.  
Sannolikt kommer den stora ”produktionen” av unga elitspelare i Stockholm, både från storklubbarna och de så kallade förortsakademierna, spridas över hela landet till lagen i de högre divisionerna under Allsvenskan. 

Kan Stockholms dominans i landslagen fortsätta? 

Ja, troligen. Det gäller både ungdomslandslag och herr- och damlandslag. Åtminstone på kort sikt. Anledningen är att ingen annan del av fotbolls-Sverige har lika många akademier. Och av samma höga klass, kan tilläggas. Sedan kanske Skåne och Göteborg kommer i kapp. 

Vad händer i tränarkåren? 

Här kommer det sannolikt ske flera saker. Antalet unga som vill satsa på tränarkarriär kan komma att minska då möjligheten att försörja sig på yrket är begränsat, vilket nu håller på att bli känt. 

Dessutom kan konkurrensen om de jobb som finns öka, då ambitiösa tränare från andra delar av landet kommer söka sig till Stockholm. Här finns fler och bättre miljöer att verka i. Så inte bara de bästa spelarna, utan även tränarna kan på sikt hålla till i Stockholm.  

Breddklubbarna då? 

Här kommer föräldratränarnas utbildningsresa att fortsätta. Detta för att de vill gå utbildningarna för att hänga med i den pågående utveckling. Vissa klubbar har det redan som krav/önskemål. Den äldre generationen, eldsjälarna, kan vara inne på sina sista år. Främst för att de håller på att bli för gamla, men också för att de inte riktigt hänger med i utvecklingen. Men kan det komma en ny generation eldsjälarna? Redan nu finns det ambitiösa föräldratränare som engagerar sig fullt ut, inte bara i sina barns lag utan även i sina klubbar.

Kommer en ökning av privata aktörer att ske? 

Ja, troligen. Då alla tränare inte kan bli de fotbollsarbetare de har siktat på, ökar antalet privata instruktörer och rådgivare (agenter). En del tränare behöver också sadla om helt. I och med svensk fotbolls kliv mot ännu bättre föreningar (organisationsutveckling) blir säkerligen en del av tränarna kansliarbetare som driver allt från sponsring till ledaravtal framåt.

Och hur blir det med AI? 

Det är kanske den mest spännande frågan. Ber man sin AI-tjänst lägga upp en träning för 9 mot 9, så kan den snabbt sätta ihop ett kompetent svar. Dock kan den inte följa med på plan och tweaka övningarna för att de ska passa det egna laget. På kanslierna kanske den kan göra mer direkt administrativ nytta och frigöra tid för personalen. För de så kallade kanslilösa föreningarna så kommer AI och andra digitala lösningar vara till stor hjälp och göra dem mer professionella. 
 
Finns det inga nackdelar med AI-utvecklingen? 

Kanske, det är dock svårt att sia om det. AI kan vara till fördel för föräldratränaren och kanslisten, men kanske till en nackdel för ambitiösa, men bekväma, tränare som tar hjälp av AI i stället för att reflektera själva. Hur blir det då med den egna utvecklingen som tränare och ledare? StFF har också noterat att fler använder AI-funktioner för inlämningsuppgifter på högre tränarutbildningar. 
 
Sammanfattningsvis går Stockholmsfotbollen mot en framtid med fortsatt stark ställning, men med nya utmaningar. Tillväxten planar ut, professionaliseringen ökar och kraven på klubbar, tränare och organisationer blir högre. Samtidigt förändras rollerna – fler privata aktörer, nya karriärvägar och ett växande inslag av AI. De föreningar som lyckas kombinera kvalitet, hållbar organisation och mänskligt engagemang kommer stå starkast i nästa fas av Stockholmsfotbollens utveckling.

Men hur kommer det se ut om tio eller tjugo år? Har vi ökat andelen kvinnliga tränare och sportchefer? Når vi mästerskapen som alla blickar mot när landslagen är fyllda av spelare från Stockholm? Väljer fortfarande majoriteten av barn att ha fotboll som aktivitet? Det återstår att se.  

Det här var den tolfte och sista artikeln om Stockholms fotbollens utveckling sedan rapporten En elva med nollåttor. Nedan hittar du alla artiklar som en digital tidning. Du även alla tidigare artikelserier.

Text: Anders Falkirk