Till minne av Leif “Myran” Ekstig

“Myran” var ett bollgeni och lovande i ett flertal sporter såsom fotboll, ishockey och bandy. Tyvärr satte skador och en viss Lennart ”Nacka” Skoglund stopp för en framgångsrik idrottskarriär. Det blev två mål i den allsvenska debuten mot Halmia på Råsunda fotbollsstadion 1963. Året efter gjorde ”Nacka” comeback i Hammarby och vänsterytterrollen var upptagen. Fascinationen av ett levnadsöde gjorde Myran till författare med boken ”Nacka – ett liv utan gränser".

Redan innan debuten i allsvenskan hade Myran låtit talat om sig i Stockholmsfotbollen. I den första S:t Eriks-Cupfinalen 1957 gjorde ”Myran” alla tre målen. I en annan ”Sanktanmatch” blev det dussinet fullt. När skador satte stopp för fortsatt spel i de tre bollidrotterna vidtog förutom en livslång kärlek till golfsporten även ledar- och tränaruppdrag inom fotbollen på olika nivåer.

1982 valdes ”Myran” in i Stockholms Fotbollförbunds styrelse för att 32 år senare bli vald till hedersledamot. Som journalist på Svenska Dagbladet blev självklart förbundets kommunikation ”Myrans” lott. Under 20 år som ordförande i informationskommittén såg Leif till att magasinet "Stockholm Fotboll" tillkom med fem nummer per år och att tidningen Avspark delades ut lagom till seriestarten. När den tekniska utvecklingen kom producerades ett otal texter som publicerades på förbundets hemsida. Kronan på verket inom den skriftliga gärningen kom med författandet av Jubileumsboken som utkom i samband med Stockholms FF:s 100 års-jubileum 2017.

De sista tio åren i förbundets tjänst tillbringades i Anläggningskommittén. Att få fram fler planer och se våra barn- och ungdomar spela och leka på dem var en hjärtefråga för ”Myran”. Det var inte mycket annat som gjorde Myran så lycklig som när han gick förbi en konstgräsplan och såg den aktivitet och glädje som utspelar sig på den gröna ytan. Alla insatser inom förbundet ledde till att ”Myran” tilldelades Stockholm FF:s hederpris 2018.

Ett möte med Leif Ekstig lämnade ingen oberörd. Det fanns en outsinlig källa av historier och berättelser om upplevelser eller personer som "Myran" hade träffat. Nästan alltid var det med glädje och med glimten i ögat som alla anekdoter sprudlade fram. Ibland dök det upp någon händelse som hade ett stråk av allvar eller sorg i sig, men "Myran" följde ledmotivet ur Monty Pythons film Life of Brian, Always Look on the Bright Side Of Life. Det var sällan det vilade några ledsamheter hos den tidigare Bajenliraren med det karaktäristiska garvet.

"Myran" var verkligen en boll-lirare, faktiskt en av de sista som "tripplade" i Hammarby. Det vill säga spelade i A-laget i bandy, ishockey och fotboll. Efter oräkneliga operationer och två knäproteser blev det lite lugnare bollsporter såsom golf och boule, då ofta i sällskap med sina barndomskamrater från Talldungens IK. Idrotten är verkligen något som förbrödrar och ger livslång kamratskap.

Leif “Myran” Ekstig lämnar efter sig många minnen och ett stort tomrum. Han var en uppskattad kollega, en engagerad kraft inom fotbollen och en person som med värme och respekt mötte sin omgivning.

Våra tankar går till hans familj, vänner och alla inom fotbollen som haft förmånen att lära känna honom.