* Här kan du läsa mer om Rufs 2050
Vi säljer en produkt – krafterna som förändrade Stockholmsfotbollen
Låt oss backa bandet lite, några årtionden tillbaka till början av 2000-talet. Konstgräs hade dykt upp, men det var fortfarande gräs- och grusplaner som dominerade. Tempot var lågt i klubbarna. Verksamheten drevs till stora delar av ideella ledare.
Arvoderade tränare? Knappast någon klubb använde sig av det, åtminstone inte i barn- och ungdomsverksamhet. Det var föräldratränare, till 80–90 procent en pappa, som själv hade spelat fotboll, som höll igång verksamheten.
Men något bubblade under ytan.
Det var stora förändringar på gång. Idag har konstgräset helt tagit över och när StFF gjorde en enkät bland klubbarna 2020 om arvoderade tränare, så svarade 80 procent att de hade börjat betala tränare för barn- och ungdomslag. Och i de flesta klubbar finns avlönade kanslister och sportchef.
Förändringarna känner de flesta idag till. På förbundsnivå kallar man det professionalisering.
– Breddfotbollen är idag en verksamhet som fortfarande är ideell, men i allt fler delar har den blivit kommersiell. Klubben har en produkt, fritidssysselsättning och spelarutbildning, som man tar betalt för. Det är också något som allt fler föräldrar gärna betalar för, säger Kenneth Öberg, förbundschef på StFF.
Så varför har denna förändring ägt rum? Den viktigaste pådrivande kraften är ökad inflyttning och relativt högt barnafödande i Stockholm. Idag bor det cirka 2,5 miljon personer i Stockholms län jämfört med drygt 1,8 miljoner år 2000.
Det är som att hela Göteborg hade flyttat hit, som någon sa.
Tillväxten syns i alla StFF-distriktets 22 kommuner med ständigt nya bostadsområden och moderna centrum med glänsande gallerior. Dessutom byggs nya tvärbanor och tunnelbanor, allt för att möta nya transportbehov.
Det är en massiv tillväxttakt. Enligt Rufs 2050 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) ska sju Stockholmsförorter förvandlas till mindre städer*.
Och om befolkningen i kommunerna växer, så växer även klubbarna. Allt fler vill spela fotboll. Det gäller både nyinflyttade äldre som vill spela a-lagsfotboll, och barnfamiljer som vill att deras barn ska ha en bra fritidssysselsättning i närheten av hemmet.
För att sätta turbo på denna tillväxt, så har fotbollens stora popularitet lockat till sig barn och ungdomar från andra sporter. Enligt en helt ny lokstöds-analys av Centrum för idrottsforskning (se notis) så växer barn- och ungdomsidrotten i Sverige, men fotbollen står ensam för nästan hela ökningen!
– Tar vi bort fotboll ur statistiken finns ingen uppgång. Många andra idrotter står snarare stilla eller backar, säger utredaren Johan R Norberg. I Stockholm ökar fotbollen kanske extra mycket, då barn endast håller på med fotboll där. Och det hela året runt.
Fotbollens kannibalisering
Käkar fotbollen upp andra idrotter? Mycket tyder på det. Mellan 2014 och 2024 har fotbollens andel av det totala antalet deltagartillfällen ökat från 36 till 40 procent. Det visar en färskt lokstödsanalys från Centrum för Idrottsforskning.
I dagsläget finns ingen enkel förklaring till varför fotboll har vuxit så kraftigt. Troligen ligger flera samverkande faktorer bakom.
Den har fått en allt starkare ställning i samhället, delvis på grund av det massmediala fokuset på proffsfotbollen och dess stjärnor. En annan viktig faktor är att den är lättillgänglig. Det är helt enkelt lätt att börja spela fotboll. Nästan varje grundskola har sin egen lilla fotbollsplan, till exempel.
Och dessutom är tröskeln in i föreningslivet låg, menar Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap på Centrum för Idrottsforskning:
– Det krävs relativt lite utrustning och det finns många föreningar att välja mellan.
Det kan tilläggas att det sistnämnda numera även gäller i Stockholms mer problemtyngda områden. Antalet föreningar där har ökat, vilket lett till att Stockholmsfotbollen kan uppvisa en mångfald av spelare och ledare som få andra sporter kan.
Nästa artikel:
Växtvärk – och en spännande mottrend
Läs tidigare artiklar & artikelserier
Text: Anders Falkirk