En dramatisk tillväxt – läs vår nya artikelserie

Den stora tillväxten och utvecklingen i Stockholmsfotbollen beror på många faktorer, framför allt idogt arbete av distriktets föreningar. I en ny artikelserie vill vi lyfta delar av den förenings- och fotbollsutveckling som har påverkat verksamheterna. Allt från planytornas underlag, spelar- och tränarutbildning till fotbollens kommersialisering och professionalisering.

Om du går förbi en fotbollsplan en sen eftermiddag, så kommer den troligen vara fylld med barn och ungdomar som tränar fotboll, från klockan 16 hela vägen fram till 20 på kvällen när seniorlagen kliver på.

Från planen kommer du höra skratt och rop, tränare som peppar och ger instruktioner, spelare som dividerar om bollen var ute eller inne. Och detta oavsett om du är i ett välbärgat villaområde, innanför tullarna eller i en problemtyngd förort. Det är samma glädje överallt.

Ungefär som det alltid har sett ut, tänker du.

– Ja, glädjen på plan är densamma. Det är härligt, men samtidigt har fotbollen i Stockholm förändrats på många plan, på många olika sätt, förklarar Kenneth Öberg, förbundschef på StFF. Den största förändringen är så klart tillväxten. Fotbollen är så mycket större idag än vad den var för 15–20 år sedan.

– Och att allt fler spelar fotboll i Stockholm har lett till en rad andra saker. Klubbarna är större, de har fler medlemmar och har därför bättre ekonomi, vilket har lett till att man kan anställa personal och ge tränare utbildning och arvoden.

Kenneth Öberg beskriver utvecklingen i dramatiska ordalag. Hela fotbollens ekosystem har växt och förändrats. Från nya kvartersklubbar som lilla Mörtnäs på Värmdö och hela vägen upp till storklubbarnas välorganiserade akademisatsningar med anställda tränare.

– Konkurrensen har också ökat med tillväxten. Nästan som en kapprustning. Det gäller både mellan klubbar och inom klubbar. Höjer ett lag i en åldersgrupp ambitionerna, så vill andra lag göra det också.

Flera av dessa förändringar har de som sysslar med fotboll stött på. Men kanske inte riktigt förstått omfattningen av och hur de i hakar i varandra. Och vilka de olika drivkrafterna är.

– Det är därför vi har bestämt för oss att göra en artikelserie om utvecklingen i Stockholm, förklarar Kenneth Öberg. Vi vill berätta om allt det som har skett de senaste åren.

– Vi ska titta närmare på hur klubbarna har växt och alla nya spännande klubbar som har bildats. Tjejfotbollens snabba utveckling, vad beror den på? Den stora mångfalden av spelare med olika etnisk bakgrund som vi har nu. Bara för att nämna några saker.

Finns det nåt negativt med utvecklingen?

– På det stora hela så är utvecklingen positiv, men det finns så klart negativa saker också. Klubbar med växtvärk och slitningar. Bristen på a-lag för unga seniorspelare. De höga kraven, både från föräldrar och klubbar. Det stora ekonomiska skillnaderna mellan klubbar i olika delar av Stockholm. Det kommer vi också skriva om.

– Och jag hoppas att folk kommer läsa artiklarna. Det som sker nu är spännande.

Text: Anders Falkirk