Värtans IK 100 år – Hjorthagsklubben som grundades redan 1911
Mitt i sommaren publicerar vi en "Laget bakom namnet"-artikel. Anledningen är att Värtans IK idag fyller aktningsvärda 100 år, men föreningen är egentligen äldre än så. Läs Mats Rehns, kanske Sveriges mest erfarne klubbordförande, text om föreningen som egentligen bildades 1911 men av ekonomiska skäl inte kunde fortsätta för att sedan starta om 1924.
Att klubbens första medlemmar valde namnet Värtans IK och inte Hjorthagens IK är inte svårt att förstå. Namnet Värtan syftade på ett större område än den lilla bebyggelse som började växa fram från 1899 och som fick namnet Hjorthagen. Man talar ju om Värtahamnen (1880-talet), Gasverket i Värtan (1893), Elektricitetsverket i Värtan (1903). De första åren kallades till och med folkskolan i Hjorthagen för Värtans Folkskola (1902).
Att det bildades en idrottsklubb i Hjorthagen just 1911 kan förklaras på flera sätt. Under den ofrivilliga ledigheten under Storstrejken 1909 började grabbar samlas på Storängen (där Kungliga Tennishallen numera ligger) för att spela fotboll och det fortsatte man med även efter strejken. Det rådde även en idrottslig förväntan inför Stockholmsolympiaden 1912 på det nybyggda Olympiastadion som låg ganska nära Hjorthagen.
Klubben utvecklades förbluffande snabbt och framgångsrikt. Hemmamatcherna spelades på Östermalms IP (invigd 1906) och den registrerade dräkten var blå tröja och vita benkläder (kortbyxor). Stockholms seriesystem var inte så omfattande och det gick ganska fort för ett skickligt lag att arbeta sig uppåt. 1917 fanns 28 klubbar registrerade och 1922 var antalet 36.
Hösten 1922 hade Värtan nått till Uppsvenskan (steget under högsta serien), men här blev det ett snopet slut. Skulderna blev alltför stora och under vinteruppehållet åtog sig Östermalms IF (spelade i klass 7) att betala skulderna mot att klubbarna slogs ihop och fortsatte i Uppsvenskan under namnet Östermalms IF. Värtans IK:s namn försvann alltså ur seriesystemet. ÖIF spelade på Tranebergs IP, liksom storebror Djurgårdens IF.
Sportsligt blev slutet 1922 tjusigt. Värtan nådde långt i Svenska Fotbollsmästerskapen som avgjordes i cup-form. I de förberedande omgångarna vann Värtan mot Råsunda, Sundbyberg, Uppsala IF och Sirius. I första slutomgången väntade bortamatch mot storfavoriten Sandvikens AIK. Matchen slutade 2–2 varför det blev omspel på Stadion. I hällande regn vann Värtan med 2–0.
Därmed hade Värtan gått fram till kvartsfinal mot Hammarby. Här blev det dock stopp och förlust med 3–1. Hammarby gick till final mot Djurgården, som vann och blev svenska mästare 1922.
Alla Värtans cupmatcher spelades på Stadion, med dryga planhyror. Lägg därtill resorna till Sandviken och Uppsala, så kan man förstå att ekonomin inte gick ihop.
Förutom fotboll bedrev gamla Värtans IK bandy med hemmamatcher på sjön Laduviken i Lilljansskogen.
Omstarten 1924
Det dröjde dock inte så länge innan grabbarna i Hjorthagen samlades i en skogsbacke för att blåsa liv i Värtans IK. Mötet 20 juli 1924 protokollfördes noga och datumet för 100 år sedan räknas som den nuvarande klubbens födelsedatum. Under några månader ogillade Östermalms IF att Hjorthagsklubben tog sitt gamla namn Värtans IK. På supportervimplar hösten 1924 kan man se ”VIF”, det vill säga Värtans IF. Denna fråga löstes dock ganska snart och Värtans IK blev åter namnet på klubben.
Värtans IK blev på kort tid livaktig med fotboll, bandy, cykel, schack och lite senare ishockey och bowling på programmet. Matchtröjornas karaktäristiska värta-text i skrivstil går att belägga tidigast 1928.
Klubbens storhetstid
1928 blev Värtan juniormästare och 1930 vann Värtan det prestigefyllda Lilla DM. Dessa två framgångar visar att klubben var riktigt på gång. Även 1942 tog Värtan hem juniormästerskapet.
Starka juniorlag var extra viktigt, eftersom klubbens policy länge var att enbart spelare, boende i Hjorthagen, var välkomna.
1934 fick Värtan äntligen en egen hemmaplan då Hjorthagens IP invigdes. Ungefär samtidigt skedde en stor nybyggnation i Hjorthagen (Abessinien och senare barnrikehusen). Nu kom klubbens storhetstid. A-laget i fotboll spelade under åren 1935 – 1941 i division 2 (steget under Allsvenskan) och avancemang upp till högsta serien var vissa år ganska nära. I en match mot Skärblacka från Norrköping sattes det ännu gällande publikrekordet med 2 700 åskådare.
De senaste 80 åren
Under andra världskriget avtar medvinden och 1941 åkte Värtan ur div 2. Hädanefter är Värtans IK, av pressen kallat ”The Blue Boys”, hemmahörande i fotbollens mellanskikt. Ofta var hemvisten i div IV, men en ny div 2-tid skulle oväntat infalla 1998-2002 och 2006-2007. Minnesvärt från den här nya glansperioden är vinsten mot Djurgårdens IF i Svenska Cupen 1998 med 4–0.
Några namnkunniga värtaspelare värvades under 1950-talet till Djurgårdens IF och fick till och med spela i svenska landslaget: Berndt Ivegren, John ”Jompa” Eriksson och Lars Broström. Även Arne ”Bimbo” Lind (till AIK) var ett känt namn under den här tiden.
Minnesvärda framgångar: seger i DM (1977 omdöpt till Stockholm Cup): 1940, 1997, 2004, 2019.
På ungdomssidan får inte flicklaget F96 glömmas bort. Laget vann S:t Eriks-Cupen tre gånger, Gothia Cup två gånger samt SM i Futsal en gång.
Hundraårsjubilerande Värtans IK är en välmående och stadigt växande klubb. A-laget i fotboll spelar i div 4 med sikte på trean. Ungdomssektionen har ungefär 500 medlemmar. Förutom fotboll finns även bowling (hemmahall Birkahallen) och innebandy (hemmahall Hjorthagshallen) på programmet.
Vi tackar Mats Rehn, ordförande 1967 – 2022, för texten och bilderna. Vi passar även på att gratulerar klubben till de första 100 åren samt önskar föreningen lycka till under säsongen och i framtiden!
Läs mer om Värtans IK och föreningens verksamhet:
Litteraturtips:
Leif Norrman och Mats Rehn: Boken om Värtan (tredje upplagan 1994)
Mats Rehn: Hjorthagen och runtomkring (andra upplagan 2019)
H 4 M (klubben har f.n inget representationslag för damer)
Facebook (uppdaterad senast 2020)
Mats Rehns krönika på StFF:s hemsida om de 55 åren som ordförande