Ny artikelserie: Därför växer Stockholmsfotbollen!
Varför växer fotbollen i Stockholm när idrotten krymper på flera andra håll? StFF:s distriktschef Andra Möllerberg har grävt i siffrorna och ser förklaringar bortom urbanisering och pandemi till varför nationalsporten drar ifrån i huvudstaden.
Idén dök upp i huvudet inför senaste årsmötet. Skulle det gå att leda i bevis att stockholmsfotbollen är Sveriges ledande folkrörelse? En målsättning som sattes redan innan Andrea Möllerberg tillträdde sin tjänst hösten 2019.
– Statistiken för LOK-stöd och den över antal anmälda lag i seriespel pekar åt samma håll. Vi växer i alla åldrar bland barn och ungdomar, säger Andrea Möllerberg.
Mest anmärkningsvärt är kanske att siffrorna för tonåringar är så positiva. I åldrarna 13–16 år har antalet deltagartillfällen ökat med 14 procent för både killar och tjejer de senaste fem åren. Bland äldre tonåringar, 17–19 år, är ökningen ännu större. Där har andelen deltagartillfällen gått upp med 18 procent bland flickorna och hela 29 procent bland pojkarna på fem år.
– Det betyder att vi lyckas behålla spelarna högre upp i åldrarna, vilket är väldigt viktigt och bra. Inte minst eftersom det är en av fotbollens målsättningar, att få så många som möjligt att spela så länge som möjligt, säger Andrea Möllerberg.
Under vårterminen 2022 stod Stockholmsfotbollen ensam för 9 procent av all organiserad idrott för barn och ungdomar i hela landet, enligt de senaste LOK-siffrorna. Det innebär att StFF är det överlägset största distriktsförbundet inom svensk idrott. Utvecklingen i huvudstaden går därmed emot den rådande trenden på många andra håll i landet, där den organiserade idrotten krymper. Även fotbollen i mindre distrikt, framför allt norröver, vittnar om färre spelare och lag.
– Självklart är urbaniseringen en faktor, fler flyttar till Stockholm. Pandemin har också slagit hårdare mot en del andra idrotter. Men jag vågar påstå att en viktig orsak är att vår verksamhet är bra. Framför allt är våra ledare och tränare bättre utbildade nu än för några år sedan, säger Andrea Möllerberg och fortsätter:
– Min analys är att det faktiskt inte är de stora föreningarna eller elitklubbarna som är loket den här gången, säger Andrea Möllerberg.
Hon pekar i stället på att många mindre och mellanstora föreningar har fått en ökad stabilitet med bemannade kanslier samt i flera fall också anställda tränare.
– Systemet är mer robust nu än förr. Stockholmsfotbollen mår helt enkelt bra. Mindre klubbar kan ta emot fler och erbjuda en allt bättre verksamhet. Det hänger säkert samman med den kravbild som föräldrar har idag jämfört med tidigare och kräver en proffsigare verksamhet. Visst finns det en risk i det, med högre kostnader på sina håll. Men relativt sett är fotbollen fortfarande en billig idrott att utöva och den är mer lättillgänglig än de flesta andra, säger Andrea Möllerberg.
Även på seniorsidan växer fotbollen i huvudstaden. Det ser StFF på antalet anmälda lag till bland annat de Stockholmsserier för damer och herrar som har startat på senare år. De har tillkommit mycket tack vare en dialog mellan StFF och föreningarna. Andrea Möllerberg betonar betydelsen av de olika arenor där distrikt och klubbar möts regelbundet.
– Ska jag lyfta något som vi gjort bra så är det att vi hittat flera kanaler där vi kommunicerar med föreningarna. Den dialogen är ovärderlig och ger oss snabb feedback om vad klubbarna efterfrågar och behöver. Det var till exempel så Stockholmsserierna, som blivit så populära, kom till.
Men i statistiken finns också frågetecken, eller snarare orosmoln. För trots de glädjande siffrorna har den organiserade fotbollen samtidigt nästan försvunnit i delar av distriktet. Framför allt i prioriterade områden där föreningarna länge har gått på knäna för att till sist dra sig tillbaka.
– Självklart är det en utmaning för all idrott. Tyvärr är vi i händerna på politiska beslut. Och att rusta upp idrotten i områden där många har låga inkomster och där föreningsvanan knappt finns, det kräver stora resurser. Därför blir det märkligt när man pekar på fotbollen som lösningen på samhällsproblem och tror att det ska gå utan resurser. Vi kan och vill göra jättemycket, men det behövs pengar så att föreningarna orkar jobba långsiktigt i de här områdena. Jag skulle redan idag på vårt kansli kunna sysselsätta minst tio personer heltid med fotbollen i prioriterade områden.
Så hur stor kan Stockholmsfotbollen bli? Andrea Möllerberg behöver ingen längre betänketid.
– Klart att vi – som alla andra – vill växa. Det finns en stor potential i områden där föreningsdeltagandet idag är lågt. Jag ser också att futsalen kan växa. Inte minst bland tjejer. Där beror det dock också på tillgången till yta. Sedan ska vi inte glömma våra äldre inom gåfotbollen. De är en outnyttjad resurs som bidrar också utanför planen, genom att stå i caféet, hjälpa till på matcher och så vidare.
– Men om jag ska vara helt ärlig, så tycker jag att vi kan vara hyfsat nöjda om fotbollen i Stockholm befinner sig på ungefär samma deltagarnivå som nu om fem år.
FAKTA
Antal deltagartillfällen* för pojkar och flickor i Stockholmsfotbollen.
Åldersklass – År 2017 – År 2022 – Förändring
Flickor 7-12 – 303 922 – 340 713 – +12 %
Pojkar 7-12 – 967 979 – 980 500 – + 1%
Flickor 13-16 – 205 615 – 234 124 – +14%
Pojkar 13-16 – 592 312 – 677 584 – +14%
Flickor 17-20 – 54 035 – 65 525 – +18%
Pojkar 17-20 – 178 188 – 229 825 – +29%
• År 2017 stod fotbollen i Stockholm för 8 procent av all idrott i Sverige. Motsvarande siffra 2022 är 9 procent.
*Statistiken bygger på utbetalat LOK-stöd till samtliga föreningar under vårterminen 2017 och 2022.