”Skapa ett bra motivationsklimat”

2016 tog Mikaela examen som hälsopedagog på GIH (Gymnastik- och Idrottshögskolan). Strax innan sin examen, skadade hon korsbandet i sitt knä och en lång rehabiliteringsperiod påbörjades.

- Skadan blev en väckarklocka för mig, jag hade under en längre tid stressat med jobb, plugg och fotboll. Jag insåg att jag nog inte hade levt så hälsosamt som jag hade trott och ville ta reda på vad som orsakar och påverkar skaderisken.

Mikaela fortsatte att studera i några år, bland annat idrottspsykologi, idrottsnutrition, idrottsmedicin, coachning och ledarskap. Hon ville förstå helheten och förkovra sig inom så många ämnen som möjligt. Parallellt har Mikaela arbetat som hälsocoach och personlig tränare, både med lag i föreningar som Tyresö, Enskede samt Djurgården. Hennes egen fotbollskarriär avslutades efter den andra korsbandsskadan.

- Jag har spelat fotboll sedan 6-års åldern och min egen prestationsångest tog fart när jag fick kliva upp i seniorlaget vid 15 år. Jag började sätta helt andra krav på mig själv och fick höga förväntningar från omgivningen.

Mikaela arbetar nu professionellt med mental träning och menar att det är viktigt att en tränare får spelarna att känna sig trygga i gruppen. Om man mår bra, presterar man också bra.

- En tränare bör lägga mycket fokus på att skapa ett klimat som är mer fokuserad på prestation i stället för resultat. Beteenden skapar prestation och de i sig leder till resultat. Vi kan ju inte påverka resultatet, men vi kan påverka beteenden. Resultatmål kan man sätta för att få en riktning, vilket kan skapa motivation och ge svar på syften. Sedan bryts dessa mål ner till konkreta beteenden. I en miljö där det är fokus på att bekräfta goda beteenden, blir ofta prestationen bra och resultatet uppnås.

- Prestationsångest handlar om att man är rädd för att göra misstag, hur gruppen reagerar när man gör misstag, men även hur tränaren reagerar. I en tillåtande grupp, vågar man misslyckas och finns det tydliga roller för hur varje individ bör bidra till gruppen och vet vad som förväntas av en – blir spelarna motiverade. Tre viktiga delar för att skapa ett bra motivationsklimat i gruppen är att känna att man kan vara med och påverka, att man har rätt kompetens för de krav som ställs samt att man känner gemenskap.

Mikaela poängterar hur viktigt det är med tydlig kommunikation i ett lag, både mellan tränare och spelare, men också mellan spelarna.

- Diskutera internt hur vi som lag kan hjälpa varandra i olika situationer. Det är även viktigt att alla spelare, oavsett om man startar matchen på planen eller bänken, känner sig delaktiga. På träningar ska man känna att man har möjlighet att utvecklas, att man har en bra kommunikation med tränarna för att förstå vad man har behöver utveckla för att t ex nå sina mål.

Kommunikation kan också handla om feedback, hur bör en tränare ge det på ett bra sätt?
- Det beror lite på vilken nivå laget befinner sig på, men det bästa är att på träningar ge direkt feedback där och då i själva situationen, men att man också öppnar upp för diskussioner, att spelaren får ok på att fråga tränaren och att det inte är envägskommunikation.

En del spelare har svårt att acceptera motgångar, hur hanterar man som tränare dessa spelare?
- Om man som tränare upplever ett problem, ta reda på om spelaren upplever detsamma och diskutera sedan hur man tillsammans ska lösa situationen. Det är viktigt att få spelaren att prata och det bästa en tränare kan göra är att visa att man bryr sig och att spelaren känner sig lyssnad på.

- Samtidigt kan inte tränaren agera psykolog, det finns helt enkelt en gräns för hur mycket en tränare kan hantera. Feedbacken bör vara så specifik som möjligt och kopplat till konkreta beteenden och situationer för att göra det lätt för spelaren att ta till sig. Tränaren kan hjälpa spelaren att sätta tydliga beteendemål, steg för steg, vad man ska sätta fokus på. Hur man uttrycker sig som tränare är väldigt viktigt. Spelaren ska vara med och välja och påverka sina mål.

Som tränare kan man själv skapa en viss resultathets, men framför allt är det vanligt att föräldrarna kräver bra resultat som innebär kortsiktiga beslut för tränaren. Det i sig kan medföra att barn slutar spela fotboll. Hur hanterar en tränare denna typ av föräldrar?
- Ett sätt är att kalla till ett föräldramöte i början av säsongen där ledarstaben presenterar sin plan för säsongen som främst bör handla om att utveckla spelarna.

- De kan förklara fördelarna med att fokusera på beteenden och att instruktionerna ska komma från tränarna. Laget kanske har tränat på något speciellt under flera veckor som det ska fokusera på under just den matchen. Då kan tränarna också hänvisa till mötet senare om det uppstår en situation.

Hur kan en förening stötta sina tränare i arbetet med att få spelarna att må bra i sitt fotbollsutövande?
- Föreningen kan utbilda tränarna kring olika ämnen, arrangera föreläsningar och workshops. Tränarnas roll är ju inte att vara en annan roll, men en tränare har som ansvar för att kunna snappa upp saker och ta det vidare och få ytterligare hjälp. Många tränare är väldigt engagerade och vill verkligen utvecklas, de kan säkert ta åt sig kunskap inom flera områden. I en förening är det bra om spelarna har tillgång till en idrottspsykologisk rådgivare då det ibland är lättare att prata med en utomstående.

För de yngre spelarna finns givetvis vårdnadshavare med i bilden och Mikaela tipsar om att lyssna på barnet, vikten av att finnas där om barnet öppnar upp för att prata om sin situation men även hur man som förälder bör vara medveten om hur man agerar efter t ex en match.

- Fråga inte, hur gick det idag eller gjorde du mål? Ställ hellre frågan: hur var matchen? Lärde du dig något? Hade du kul?? Lätta upp allvaret och fokusera hellre på måendet. Skulle det vara så att prestationsångesten är riktigt besvärlig, bör man söka professionell hjälp.

Som spelare man också arbeta med sin prestationsångest. 
- Fokusera på något konkret! Definiera vad som triggar prestationsångesten och kartlägg. Det går inte att påverka automatiska tankar och känslor som dyker upp, de finns där vare sig man vill eller inte. Det gäller att hitta en acceptans och sedan påverka beteenden.

- Har jag ångest inför en match, visar det sig i beteenden; jag är i passningsskugga, tar inte initiativ och blir tyst på planen. Jag behöver tänka på vad jag vill göra vad jag vill göra i stället för vad jag inte vill, hur agerar jag så att jag inte har ångest. Våga ropa efter boll, styra spelet och ta initiativ. Det kan vara hjälpsamt att fokusera på att spela enklare för att sedan stegvis lägga in fler utmanande aktioner.

1. Identifiera vilka situationer som ångesten infinner sig och vad det beror på (vid träning och/eller match, är det mina egna tankar som hindrar mig och/eller mina medspelares och/eller tränarens).
2. Acceptera att du kommer göra misstag, det gör alla. Det viktiga är hur du agerar efteråt.
3. Sätt konkreta beteendemål för att veta vad du ska fokusera på.

Det går ju inte att undvika mindre bra prestationer, hur vänder jag på de negativa tankarna om en match har inletts sämre än förväntat?
- Det är alltid bra att ha en tydlig plan, att hela tiden arbeta långsiktigt och händer det något – gå tillbaka till planen. Ta hjälp av medspelare och tränare, be om stöttning, det är många som har ångest och att prata om det hjälper.

- En del blir handlingsförlamade vid ångest och en del behöver minska sin anspänning, d v s kontrollera andningen och skapa triggerord. Det är viktigt att inte fastna i det negativa, rikta fokus till nästa steg.

Mikaela tipsar om att det bland annat finns bidrag att söka för föreningar som vill anlita föreläsare, bl a hos RF-SISU Stockholm. De har också en lista på idrottspsykologiska rådgivare.

- Man kan ska inte behöva må dåligt bara för att man vill spela fotboll. Det finns hjälp att få.

Besök gärna Mikaela Bischoffs webbsida där du kan läsa mer om hennes program för nå sitt mål genom att arbeta holistiskt med prestationsutveckling. 
Instagram: @mikaela.bischoff