Artikelserie om domarskap: Andrej Jekic

Det är varm augustisommar i Haninge strax söder om Stockholm. Ovanför Torvalla IP syns knappt ett moln, men Andrej Jekic ser opåverkad ut av värmen där han snart ska egenträna med en kompis.

– Jag har varit i Serbien hela sommaren, så värmen är inget större problem för mig, säger 18-åringen som spelar för Nacka FC:s juniorlag.

För ett år sedan tog han beslutet att även bli domare. Pappa Slobodan, med en egen och lång domarkarriär bakom sig, var den som inspirerade. Efter knappt 20 matcher är han om inte fast, så absolut redo att fortsätta satsningen parallellt med att vara spelare.

– Fortfarande är det spelare jag vill bli, men domarskapet är absolut något jag kan tänka mig även på sikt. Och för mig handlar det inte om pengarna i första hand, utan om att det är jättekul att döma, säger Andrej Jekic.

I år har StFF satt extra fokus på matchklimatet efter de larm och incidentrapporter som kommit de senaste åren. Andrej Jekic har själv inte råkat illa ut, men är väl medveten om att det finns föräldrar, spelare och tränare som passerar gränsen alltför ofta.

– Som domare kan du påverka klimatet till en viss gräns, men sedan är det framför allt spelarna, men också ledarna och publiken som bidrar. Jag brukar berätta att det är mitt första år och det brukar hjälpa. Sedan försöker jag prata med lagkaptenerna innan. Får du dem på din sida blir matchen oftast mycket lättare att döma eftersom de kan lugna ner sina lagkamrater, säger Andrej Jekic.

Hittills har han dömt såväl pojkar som flickor födda 06–09. Men redan efter ett år ska han döma U17, det vill säga spelare som bara är ett år yngre än han själv.

– En del undrar hur gammal jag är, men det spelar ju ingen roll. Gör jag ett bra jobb så är åldern ingen grej, säger Andrej Jekic.

Han tycker att det är bra att det fokuseras på matchklimatet och de åtgärder som förbund samt distrikt kan påverka. Men han skickar också med en passning till det egna skrået.

– Att döma är inte för alla. Det blir tufft ibland, du ska ta beslut som kan bli kritiserade även när du har rätt, säger han och fortsätter:

–  Och att döma enbart för pengar tycker jag är respektlöst. Spelarna kommer till matchen för att ge järnet. Att då få en domare som knappt springer eller engagerar sig är inte okej.

Bestämd och trygg, det är domaregenskaper som hjälper till att hålla matchens klimat i schack. Även de gånger ett beslut faktiskt kan vara felaktigt, menar Andrej Jekic.

– Där gäller det att släppa tankarna på det som varit och fokusera på det som händer nu. Rädslan att göra fel får inte ta över för då blir du sårbar. Min pappa har gett mig ett råd som jag alltid har med mig. Om jag ska blåsa straff ska jag vara 110 procents säker. Då blåser jag stenhårt i pipan och springer mot straffpunkten och visar med tecken. Det brukar vara effektivt.

Han har dömt ett par matcher som andats derby och där spelarna varit extra taggade från start. I sådana fall kan det bli nödvändigt med ett tidigt kort i matchen.

– Ett gult kort kan dämpa känslorna eftersom du tidigt visar var gränsen går. Sedan följer jag självklart regelboken, men det finns ju olika tolkningar utifrån situationen.

Andrej Jekic har inget färdigt recept på hur matchklimatet ska förändras. Utöver sitt eget uppträdande som domare funderar han dock på de vuxnas roller, såväl tränarnas som föräldrarnas.

– En spelare som visas ut för en grov förseelse stängs också av. Med tränare och föräldrar är det svårare. Kanske att man ska förbjuda folk som inte sköter sig från att få komma till idrottsplatser under en viss tid.

Han är alltid på plats minst 30 minuter före avspark. Han värmer upp, kollar planen, hur linjerna ser ut och framför allt om målnäten är hela.

– Sedan är jag väldigt noga med att börja matchen i tid. Det är också en disciplingrej som ger respekt, säger han och ler plötsligt lite skevt.

– Fast en gång glömde jag pipan. Det var pinsamt. Som tur var, så var det här på Torvalla IP och pappa kunde komma hit snabbt. Matchen blev tre minuter försenad.

Solen gassar och Andrej Jekic kompis är strax på väg in på Torvalla IP för ett extrapass inför helgens match – som spelare.

– Drömmen är fortfarande att bli spelare, men går inte det så kan jag absolut tänka mig domare som yrke.

Text & bild: Juan Martinez/Oiga AB