Olika ambitionsresor inkluderar alla spelare

Med 50 meter till grusplanen bestod uppväxten av fotboll, fotboll och lite fotboll till, på rasterna, efter skolan och efter att middagen ätits var det ut på planen igen för andra mål än det som hade stoppats i munnen.

Efter starten i Nackdala AIS blev klubbadressen IFK Tumba i tonåren. Under den senare delen av ungdomsåren växte intresset för skådespeleri mer och mer. När hon slutade gymnasiet avsatte Tanja ett år för att helhjärtat satsa på teatern, något Dramatenskådespelaren inte ångrar i dagsläget.

Intresset för fotboll har alltid funnits men det var först när den äldsta dottern ville börja vid tio års ålder som intresset växte på nytt. Den föreningen gjorde mycket som var bra, men nivåindelningen som fanns i laget kändes inte bra. När dottern kom hem och sa,

– Jag tillhör ju skräpet

kom tanken, barn ska inte behöva känna så.

När det var dags för den yngre dottern att börja spela fotboll i en annan förening räckte Tanja upp handen när det var dags att bilda lag.

– Jag vill gärna vara tränare, sa Tanja.

Drivkraften att erövra något nytt är personifierad Tanja. Att göra nya saker med ett lär moment för att sedan gå vidare är något som har testats i flera egna idrottsaktiviteter som tennis, triathlon, swim-run och golf. Nu blev den nya utmaningen hur man driver ett barn- och ungdomslag med en kombination av att lära sig något nytt och inte känna sig som skräpet.

Att slänga in ett gäng bollar och låta barnen ha kul kan säkert fungera, men är inget som lockar Sicklatränaren. Tanja besöker frekvent Stockholms FF:s fortbildningar och föreläsningar för att tillsammans med sina ledarkollegor utveckla och förkovra laget i det gröna fältets schack.

– Jag känner ett ansvar att jag måste utvecklas för att kunna utveckla spelarna vidare. Och jag får alltid med mig någonting nytt, en ny tanke eller ny idé. Det gör att jag kan putta in lite ny fräsch energi i laget.

Även om strålkastarljuset riktas mot Tanja i yrket vidhåller hon att de är sju ledare som driver laget och att de kompletterar varandra på olika sätt. Så var även den första tanken vid föräldramötet, vilka andra mammor och pappor räckte upp handen? Nu måste vi ju få till en bra ledargrupp.

När sammansättningen av ledare var gjord stod Tanja som en av huvudtränarna. Tankarna om hur man har en stark inkluderande verksamhet som är helt baserad på lust samtidigt som spelarna är tillåtna att ha helt olika resor i laget började snurra.

Dessa tre resor är något som både spelare och föräldrar ständigt blir informerade om:

• Fotbollsproffs
• Bäst i Nacka
• Roligt med fotboll

Vid möten med de både spelar- som föräldragruppen har samtal förts om hur de olika resorna kan se ut i laget. Kontentan har blivit att alla resor är okej. Spelaren blir inte värderar utifrån vilken resa hon är på, utan ledarna är väldigt glada att spelaren är där och att resan görs tillsammans med övriga spelare och ledare i laget.

Spelartruppen har legat på runt 30 spelare den senaste åren. Det har varit spelare som bara varit med ett kort tag för att upptäcka att fotboll inte var deras sport, men även spelare som har utvecklats och gått vidare till akademiverksamheter i andra föreningar. Och det är det precis vad laget är till för, alla ska få kunna ha sin egen resa.

Spelarna har erbjudits en mängd träningar och matcher, men du har inte behövt gå på allt. Följden blir ju att en del är med på allt medan andra väljer att göra annat på fritiden och i slutändan blir kunskapsskillnaden på planen lite för stor för att träningarna ska vara utvecklande för alla spelare.

Efter att alltid ha haft gemensamma övningsgrupper började laget med nivåanpassning vid 13 års ålder. Men hur gör man det utan att någon ska känna sig som skräpet? Precis som vid de olika resorna! Tjejerna fick, efter tydlig information om vad som krävdes för en övning, själva välja vilken övningsgrupp utifrån tempo som de ville vara med i.

Visst händer det att spelare väljer ”fel” grupp. En spelare som väljer ett lägre tempo varje gång kan man fråga om hon ska utmana sig själv någon gång och välja det högre tempot. Men mest då det behövs för att få ett jämnt antal i de olika grupperna. Men vad är priset för om tränaren skulle be en spelare som inte kommit lika långt som de övriga i gruppen att byta till den gruppen med lägre tempo. Ja, just det. Hon skulle känna sig som skräpet och det är det inte värt.

Nu är inte alla övningar och träningar nivåanpassad. Det varierar utifrån antal och vilka som är närvarande. Det fanns en liten rädsla för hur spelarna skulle uppfatta nivåanpassningen, men vid spelarsamtalen har det framkommit att det är något som gruppen vill behålla.

På vilket sätt märks det att spelarna har sina olika resor? Till att börja med erbjuds det mycket fotboll där de som vill ha många tillfällen att delta får det, det finns alltid olika nivåer i S:t Eriks-Cupen, och man deltar i en rad cuper. På senare år har man valt att dela upp det i ”sociala” cuper och ”ambitions” cuper. Resorna ligger i grunden för dessa cuper också. Vid de ”sociala” cuperna försöker vi spela bra fotboll, ha bra boende, bra mat, göra roliga grejer medan ”ambitions” cupen är att vinna så mycket som möjligt. I år har det blivit 5 sociala och 2 ambitions cuper.

Även om laget har haft ett konstant spelarantal, haft spelare som har gått till akademiverksamheter, välutbildade spelare och andra åldersgrupper som vill låna spelare, helt enkelt en fungerande verksamhet har nästa steg blivit en utmaning. Hur ska verksamheten formas när laget ska bli juniorlag?

På möten under året med ledare i föreningen så slog det henne att hon oftast var ensam kvinna på mötena, vilket inte alltid var helt bekvämt och det andra var hur männen ganska snabbt var överens om hur en verksamhet ska bedrivas. Där Tanjas svar ofta var; jag håller inte alls med, jag tror att man kan tänka och göra på ett annat sätt även i äldre åldrar.

Starka, engagerade och välutbildade kvinnor som Tanja behövs för att vi inom fotbollen ska få en bättre idrott på sikt.