Intervjuserie: Fotbollsutvecklare del 2

Minst två dagar per vecka är han på plats på Brantbrinks IP i södra Stockholm. Fredrik Perssons titel är mentor för tränarna i blocket 13–15 år, men den skulle lika gärna kunna vara fotbollsutvecklare.

– Vanligaste utmaningen är nog planstorleken. Den är oftast för liten, tycker många. Sedan handlar en hel del om hur träningarna kan bli mer effektiva. De utmaningarna löser man självklart bäst genom att stötta tränarna på plats i deras verklighet, säger Fredrik Persson.

I födelseattesten står det stockholmare, men dialekten har en norrländsk klang. Fredrik Persson flyttade till Hudiksvall som tonåring och blev kvar där ett antal år. Spelarkarriären räckte till div. 3 i Trönö IK.

– Mamma övertalade mig tidigt att bli ledare. Det började med fotbollsskolan i Västerhaninge IF, innan flytten till Norrland. Hon var ungdomsansvarig i föreningen och tyckte att det skulle passa mig. Jag var 16 år och märkte ganska snabbt att jag gillade det, så jag valde att utbilda mig vidare, säger Fredrik Persson.

Efter uppdrag i bland annat Hälsinglands FF, Medelpads FF och Gif Sundsvall återvände han till Stockholm år 2014, när Djurgården erbjöd honom en tjänst som akademitränare.

– Det var lärorikt och en annan verklighet än den i Tullinge. Utmaningarna ser lite olika ut för akademi- och föräldratränare. I akademilag har du oftast en grupp med väldigt motiverade människor/spelare som leds av ambitiösa ledare. Där kan uppdragets utmaningar bestå av i att utveckla spelare eller ledare för att kunna ta nästa steg i sin karriär, du får jobba med både ditt ledarskap och det fotbollsmässiga. Bland breddtränarna är efterfrågan mer av fotbollsmässig karaktär, exempelvis hur man får till effektiva pass och nyttjar ytan på bästa sätt, säger Fredrik Persson.

I fjol fick han uppdraget att bli en av tre mentorer i Tullinge TP FK. Även om föreningen har en uttalad breddinriktning så är ambitionen högt ställd. Målet är att 80 procent av representationslagen ska bestå av egenfostrade spelare. Jämställdhetsfrågan är också prioriterad, där Tullinge vill ha flicklag i varje årskull upp till damlaget.

– Oavsett åldersgrupp så finns oftast en gemensam utmaning i att kunna utveckla varje spelare där de befinner sig mognadsmässigt för stunden. Den biologiska åldern kan skilja enormt mycket mellan spelarna i en grupp, säger Fredrik Persson och fortsätter:

– En skillnad mellan tjejer och killar är att killar tittar lite mer på fotboll och spelar lite mer spontanfotboll. Det kan ge killarna en viss fördel när det gäller spelförståelse. Däremot är tjejerna väldigt intresserade av att lära och ställer oftast fler frågor än killarna. Ju bättre vi ledare är på att förklara vad, varför och hur en övning utförs, desto mer kommer våra spelare lära sig mer om fotboll, och då flyter träningarna på ännu bättre.

Ett övergripande mål med Fredrik Perssons mentorskap är att skapa en trygghet för tränarna. Att de känner att de har rätt verktyg och utbildning för att kunna hantera sina respektive uppdrag. Därför ser han det största lärotillfället i den enskilda träningen, fjärran från utbildning i en skolbänk i Solna.

– Jag tycker att förbund, distrikt och föreningar har blivit mycket bättre på att ta hand om och utbilda sina ledare. Men det är trots allt ute på planen, i verkligheten, som de behöver mest stöttning. Därför måste vi ut på planerna för att finnas med i deras verklighet.

I Tullinge TP FK finns interna utbildningstillfällen såväl höst som vår. Samtliga tränare uppmanas att utbilda sig till minst den nivå som motsvarar spelformen för respektive lag. Utöver det finns en diger dokumentation med spelfilosofi, arbetssätt och färdiga träningsupplägg tillgänglig.

– Sedan är kunskapsöverföringen viktig. En tränare som ska byta spelform från exempelvis 7 mot 7 till 9 mot 9 kan lära sig mycket av en kollega som redan har gjort den resan. Där ska vi i vår förening ta nästa kliv och erbjuda blockträffar för tränare så att de kan utbyta kunskap.

Det största hindret för såväl honom själv som för de föräldratränare han stöttar stavas TID. Fredrik Persson skulle gärna tillbringa mer tid nere på Brantbrinks IP, men just nu väljer han att prioritera familjen.

– Tiden är ett problem för oss alla, inte minst för alla föräldratränare som gör det här helt ideellt, och jag ser ingen lösning på det på sikt. Därför måste vi se till att skapa trygghet för tränarna så att de i sin tur blir skickligare i sitt ledarskap och kan få till effektiva träningar, säger Fredrik Persson och avslutar:

– Uppdraget är väldigt spännande och givande. Att få finnas med i tränarnas vardag, att hitta smarta lösningar är en stor uppgift. Inte minst med tanke på det ansvar tränarna har. För en del barn är tränaren kanske ännu viktigare än föräldrarna. Ibland är det lätt att glömma bort, även om jag tror att de flesta är medvetna om vilken betydelsefull person de faktiskt är.

Läs den första artikeln om fotbollsutvecklare
Del 1: Åsa Wiksten, Täby FK