Ordförande och distriktschef om fotbollsåret som gick

Både Lars Ekholmer och Andrea Möllerberg är överens om att den pågående pandemin har tydliggjort fotbollens betydelse för folkhälsan.

– Att vi och våra föreningar, mycket tack vare att vi är en utomhussport, har kunnat hålla i gång verksamheten, har haft en oerhört stor betydelse. Vi har kunnat motverka pandemins negativa konsekvenser; såsom stillasittande, minskade sociala kontakter och tristess, vilket har varit oerhört viktigt för samhället, inte minst i en tätort som Stockholm, menar Lars Ekholmer.

– Vi har kunnat göra detta på ett smittsäkert sätt genom ett enastående arbete i osäkra tider ute i våra föreningar, alltifrån föreningsstyrelser och kanslipersonal till den enskilde tränaren/ledaren/funktionären. Trots alla svårigheter och problem under pandemin så har idrotten och fotbollens positiva betydelse för samhället verkligen tydliggjorts!

– Det är klart att pandemin även påverkade oss 2021 med inställda eller framskjutna utbildningar, konferenser, samlingar, men det finns också många saker vi kan ta med oss in i 2022 och framåt så inget ont som inte för nåt gott med sig, tycker Andrea Möllerberg.

– Det ska bli väldigt intressant att se 2022 års anmälningsläge jämfört med 2021, då vi växte med 7 procent vilket är enorma siffror för vår verksamhet som redan är gigantisk i svensk idrott i allmänhet och i synnerhet i Stockholm.

StFF serieplanerar ca 45 000 matcher, har nästan 100 000 barn och unga i S:t Eriks-Cupen varje helg.

– Nu får vi se om det var ett uppsving kopplat till pandemin eller om det är bestående siffror. Spännande i alla fall!

Hur har det märkts att StFF har prioriterat arbetet med själva kärnområdet fotboll?
– Det jag tycker är att vi har kommit närmare våra klubbar i just fotbollsfrågor och att de vänder sig till oss runt detta på ett helt annat sätt. Vi har ju även infört betydligt mer fortbildning, föreläsningar och personell kraft runt specifik fotbollskompetens och kunskap, vilket lyfter våra tränare och spelare där ute på fältet, säger Möllerberg.

– Vårt samarbete med RF-SISU har blivit tydligare och enklare för att vi har delat upp områdena mer strikt. De har en unik kunskap och bredd inom föreningsutveckling att erbjuda våra klubbar, vi har samma runt fotbollsutveckling. Jag tycker det blir en win-win-situation för oss, RF-SISU och framför allt för våra klubbar, säger Ekholmer.

StFF satsar stort på utveckling och en del i det är att initiera parafotbollen, framför allt genom ett samarbete med Paraidrott Stockholm. Hur har det gått?

– Detta började med att jag funderade på hur jag vill att vi skulle bredda oss inom mitt eget prioriterade område: jämställdhet. Sedan under pandemin kom det rapporter om att personer med funktionsnedsättning och framför allt intellektuell funktionsnedsättning, led oerhört av den isolering som pandemin innebar, förklarar Möllerberg.

– Denna målgrupp är redan hårt ansatt och då tog jag kontakt med RF-SISU och Paraidrott Stockholm och vi började ha regelbundna möten. Idag har nästan 10 procent av Sveriges befolkning någon form av funktionsnedsättning, i rena tal ungefär 980 000 människor, och störst är gruppen med intellektuell funktionsnedsättning.

- Endast fyra procent av dessa 890 000; 37 000, är aktiva inom idrotten och då kände jag att här skall vi som är en gigant inom idrotten i Stockholm kliva in och bli en del. Vi har en helt annan kraft och möjlighet till påverkan att lyfta parafotbollen och det spelar ingen roll om det inte ingår i vårt uppdrag. Det handlar om allas rätt till idrott och vara en del av vår fantastiska fotbollsfamilj.

– Just nu i skrivande stund är det 26 klubbar i Stockholm som bedriver verksamhet runt parafotboll och vi har tre till på gång. Fantastiska siffror och man blir otroligt stolt!

I och med bildandet av ungdomskommittén, signalerar StFF att ungdomspåverkan är viktigt. Hur kan vi nyttja ungdomarnas kompetens?
– Massor! Vår verksamhet är ju till 90 procent till för barn och unga. Då måste vi ju ha med den gruppen som representerar dessa på ett helt annat sätt för att veta att vi gör rätt och förstår dem, säger Möllberg.

– Jag ser att vår ungdomskommitté är remissinstans för många av våra funderingar. De kan föra vår talan ut mot klubbarna, till exempel hur de bör göra för att behålla ungdomar och återvinna dem till att exempelvis bli tränare, eller arbeta i styrelser, säger Ekholmer.

Varför initierades Barn- och Ungdomskonferensen (BUK)?
– Vi såg att formen för att utveckla framför allt S:t Eriks-Cupen och gå via Representantskapet inte fungerade optimalt. Många som deltog och röstade hade inte ens egen barn- och ungdomsverksamhet eller så förstod man inte komplexiteten i stockholmsfotbollen och la fram motioner som var kopplade endast till dem själva, säger Möllerberg.

– Därför togs ett beslut på årsmötet 2021, efter dialog med 50–60 klubbar som var helt överens, att detta var ett mycket bättre forum att arbeta runt för att utveckla barn- och ungdomsfotbollen i Stockholm, säger Ekholmer.

– Första BUK blev en mycket lyckad konferens med många bra diskussioner och dialoger, det var en mycket hög representation från våra klubbar. Vi fick med oss material att arbeta vidare med och redan 2022 inför vi vissa förändringar som kommer att gynna våra barn och unga.

2022 års prioriterade strategier – varför har ni valt just dessa?

– Vi har valt två prioriterade strategier och en så kallad semiprioriterad för 2022. De två prioriterade är Bättre matchmiljö och Ännu bättre ledare, den tredje är Anläggningar och det är mycket kopplat till valet 2022, för att skapa opinion och verka som lobbyister, förklarar Ekholmer.

– Matchmiljö kör vi för andra året i rad och det är för att vi ser att det behövs en långsiktig prioritering för de satsningar som vi gjorde 2021. Det var bland annat, högre förbundsnärvaro vid matcher, möjligheter med paket för klubbar att ha trivselvärdar, Fair Play-ligan. Dessa ger effekt men vi behöver lägga ännu mer krut på dem och fortsätta driva frågan för att nå ut hela vägen.

– Ett är att Svenska Fotbollförbundet ser över hela utbildningsstrukturen inom svensk fotboll för att göra den ännu bättre, vilket är viktigt att uppmärksamma. Två, våra högsta ledare på matcherna, domarna, har haft det tufft under pandemin och vi ser stora tapp på framför allt 11 mot 11-delen. Här måste mer arbete läggas för att fylla på och behålla domare.

– Sist men inte minst, snarare viktigast. Bättre ledare ger en bättre verksamhet vilket gör att våra barn och ungdomar mår bättre och vill stanna kvar hos oss. Att öka takten för att få högre kompetens och bättre kunskap runt många områden för barn och unga kommer skapa en ännu bättre verksamhet inom Stockholmsfotbollen, avslutar Möllerberg.

Tack Lars och Andrea för att ni tog er tid och lycka till!