15 000 dagar med "Bengtsson" – nu går han i pension

Efter 41 år och 6 månader är det dags för Thomas Bengtsson, den medarbetare som har tjänstgjort längst på Stockholms Fotbollförbund att stänga av datorn och packa ihop sakerna för att gå i en välförtjänt pension.

Även om den första dagen på jobbet nog inte var den 1 januari 1980 som det står i anställningsavtalet har det gått över 15 000 dagar sedan Thomas klev in genom porten på Tjustgatan för att börja som vaktmästare på Stockholms FF där svärmor Gun Ahl jobbade. Det var jobbet på Stockholms stadsbud som den nyblivne pensionären lämnade för att i stället jobba med världens roligaste leksak, fotbollen. Den kunde i stället blivit databranschen eftersom Bengtsson gick en ettårig datakurs, men att det inte blev den tekniska banan är nog något som varken databranschen, Stockholmsfotbollen eller Thomas sörjer.

1985 hade Thomas blivit tillräckligt varm i kläderna för att ta sig an andra uppgifter på distriktets fotbollskansli. Den 15 april blev den nya arbetsuppgiften, ansvarig för S:t Eriks-Cupen. Eller som den legendariska journalisten Claes G Bengtsson skrev i Expressen ”Från Apache till hövding för cupen”.

Den fyndiga rubriken knyter an till Thomas första lag i ”Sanktan”. Debuten gjordes som åttaåring i en kvartsfinal för kvarterslaget Apache.

 Det är en match som jag aldrig glömmer. Den avgjordes på straffar. Jag slog en av våra straffar. Fick tre chanser – målvakten rörde sig för tidigt två gånger – men sköt alla tre i stolpen! Och vi åkte ur….

Under resten av ungdomsåren i S:t Eriks-Cupen var det Norrtulls SK och planerna på Östermalm (Gärdet, Matteus BP, Vasaparken, Östermalms IP och Hjorthagens  IP) som gällde. Junioråren spenderades hos favoritlaget Djurgårdens IF. Där det blev SM-guld med bland andra Ove Rübsamen och Lasse Stenbäcken som lagkamrater. Steget till A-laget blev lite för långt och i stället fortsatte karriären i Ulriksdals SK. Där ett av de bästa minnena är när han slog en hörna direkt i mål mot Hammarby i Stockholm Cup. Men i målprotokollet var det någon annan som fick målet. Thomas hade inte lika ”tur” i sin idrottskarriär som en del andra 56:or hade.

Hur barn- och ungdomsidrott ska bedrivas hade den tidigare JSM-vinnaren åsikter om när tjänsten som ansvarig för S:t Eriks-Cupen tillträddes.

11-mannafotbollen kommer i gång för tidigt. Låt barnen spela 7-mannafotboll några år till. Som det är nu kommer många spelare alltför sällan i kontakt med bollen när de börjar spela 11-manna. Planen är dessutom för stor för de yngsta.

 Ledarna måste lära sig inse att en fotbollsspelare ska stå på topp när han/hon är 20 år. Och inte vid 10 års ålder.

Kloka ord för 35 år sedan, som kunde varit tagna från en utredning inför framtagandet av Nationella spelformer som introducerades i svensk fotboll 2018.

En klok och framför allt en väldigt snäll och omtänksam medarbetare har Thomas varit under alla år. Men är man uppväxt i idrotten och med ”omklädningsrumsnack” har skämten och gliringar varit nära till hands, men alltid med glimten i ögat och med omtanke.

1989 lämnade Thomas ”blöjturneringen”, som han skämtsamt brukar kalla en av världens största ungdomscuper, för att ta över ansvaret för våra seniorlag.

Här har vår tidigare medarbetare skött föreningarna som sina egna små barn, påmint, peppat, stöttat, gett tips och förslag. Med den gedigna erfarenhet som Thomas besitter är det många föreningsledare som har fått hjälp och råd av Bengtsson via spelordningsmöten, telefonkontakter, konferenser, utbildningar med mera. Men det är inte bara klubbar som har fått ta del av den lugna och vänliga stämman med den utpräglade Stockholmsdialekten, även domare, förbunds- och kommunpersoner med flera har vägletts och fått svar på kluriga frågor.

Nu när Thomas Bengtsson väljer att gå i pension kommer det bli ett stort tomrum på kontoret. Vem kommer nu vara först på jobbet och larma av kl. 06.00? Vem har plockat ur diskmaskinen när alla släntrar in framåt klockan åtta? Vem har sköljt ur kaffemaskinen när morgonkaffet ska intas? Hos vem kan man ta ”pirrakörkort” när det tidigare stadsbudet slutar? Vem byter handdukar på toaletterna? Vem hjälper till när det kommer leveranser till kansliet?

Som du ser är det inte bara frågor som rör fotbollen som den nypensionerade Bengtsson har tagit hand om. I framtiden blir det i stället främst hans familj, frun Annika, barnen Patrik och Malin samt barnbarnen som kommer se mest och få hjälp av denna genomsnälla och behjälpliga person. Men bli inte förvånad om du stöter på en person med en gammal StFF-tröja, för över 15 000 dagar sätter sina spår och det kommer bli svårt för våra kära Thomas Bengtsson att lämna Stockholmsfotbollen helt och hållet.

Vi är många inom Stockholmsfotbollen som kommer att sakna "Bengtssons" tjänster, men tisdagen den 15 juni har du chans att tacka "den eviga medarbetaren".