Årets domare 2018

Årets distriktsdomare, dam: AMANDA NYLUND KARMAN

Domarkarriären har gått med en rasande fart för årets distriktsdomare för damer. Som många andra inleddes den med att föreningen ordnade en kurs för 7 mot 7-domare på hemmaplan. I Amandas fall var det på Tyresövallen som domarutbildningen genomfördes och de första matcherna dömdes.

De flesta av hennes lagkamrater i Tyresö FF F99 la pipan på hyllan redan efter ett par matcher, men Amanda hade hittat ett komplement till sitt eget fotbollsspelande som hon gillade. Vid 16-årsålder får man som domare börja döma 11 mot 11-matcher och så gjorde Tyresötjejen. Året efter drabbades Amanda av två skador på kort tid och samtidigt splittrades F99-laget då togs beslutet att sluta med spelandet och bara köra vidare med dömandet. Ett bra sätt att fortsätta hålla kontakten med fotbollen resonerade Amanda. Ett val som vi som har sett 20-åringen döma är väldigt nöjda med att hon gjorde.

– Varje match är sig olik och man lär sig nya saker hela tiden, säger den här nyfikna unga domaren om att vara matchledare i en fotbollsmatch.

Visst händer det att spelare och ledare gnäller och klagar på domslut, men årets domare har lätt för att släppa det och hör inte så ofta vad folk säger för hon är så fokuserad på matchen. Som vi alla gör, så kan även Amanda göra fel. Då kommer en viss irritation, men istället för att gräva ner sig för djupt försöker denna medvetna tjej istället lära sig något av misstaget.

Lära sig saker är något som årets damdomare gör till vardags. Som domare är steget till att välja Juristlinjen inte så långt. Bland de damdomare som dömer på högre nivå i Stockholm är det inte helt ovanligt att gå eller ha utbildat sig till jurist, något Amanda också gör.

Några direkta mål i yrkes- eller domarlivet finns inte. Målet under 2018 var att gå upp till att bli division 2-domare för damer. Till året är målet inte helt definierat, men att döma fler matcher än förra året för att skaffa sig rutin på den högre nivån är en bra början. Att få döma en landskamp någon gång i framtiden finns med på Amandas "bucketlist" och skulle vara en fantastisk utveckling från att döma 5 mot 5-matcher på Tyresövallen iklädd i lila jacka och svarta adidasbyxor, till att i den senaste domarutrustningen marschera in till en FIFAhymn tillsammans med elitspelare från två nationer. Med den utvecklingskurva som årets damdomare har haft kanske den drömmen kanske inte är allt för många år bort.

Årets förbundsdomare: VICTOR WOLF

Fotbollsdömande och företaget Lidl är två saker som har tagit 34-åriga Victor Wolf uppåt i karriärsstegen. Efter 17 år som domare och nästan lika lång tid inom affärskoncernen har årets förbundsdomare nått ända fram till statusen som elitdomare och chef för kampanjer och varuförsörjning.

Det var inte helt självklart att valet skulle falla på fotboll för smålänningen, bördig från Tranås. Länge fanns även innebandy med på schemat. I början var det eget spelande och som i många domarens fall inleddes dömandet med att föreningen ordnade en kurs för att täcka den enorma bristen på matchledare som ofta finns utanför vårt distrikt.

Först var det innebandy som gällde och vid 17 års ålder startade fotbollsdomarbanan. På Tranås FF:s hemmaplan, Bredstorps IP, pågick matcher från kl. 10-16 på helgerna och inte sällan var det Victor som dömde de flesta av dessa. Allt från 7 mot 7- till reservlagsmatcher i början. Matcherna flöt på bra och sakta men säkert avancerade Victor upp i divisionerna. Grejen var ju den att även innebandyn fanns med på ett hörn. Egentligen inte bara ett hörn utan en stor del av livet. I innebandyn stod smålänningen på tre ben, som spelare, domare och tränare.

Rollen som innebandytränare tog Victor ända till Superligan. 2010 hörde Jönköpings IK av sig och meddelade att tränarjobbet för deras damlag fanns ledigt. Efter några veckors förhandlingar lämnades IBF Tranås herrlag i div. 2 till förmån för JIK i div. 1 damer. Det blev succé direkt! När säsongen gjorde bokslut stod avancemanget till Superligan klart. Efter två säsonger i högsta ligan tog Victor 2013 adjö av Jönköpings IK och innebandyn.

Det är lite svårt att förstå hur man får livspusslet att gå ihop med att träna ett elitinnebandylag, döma fotboll på hög nivå och samtidigt vara distriktschef på Lidl, och dessutom lyckas bra på alla områden. Under våren 2014 gick flyttlasset till huvudstaden och jobb på Lidls huvudkontor. Dömningen fortsatte säsongen ut i Småland på ett lyckat sätt, eller vad sägs om avancemang till div. 1 herrar och utsedd till årets domare i Småland.

Framgångarna på fotbollsplanen fortsatte, säsongen 2017 kunde årets förbundsdomare sätta elitdomare på visitkortet och redan på hösten samma år skedde debuten i Allsvenskan. Den första matchen gick den 29 oktober på Studenternas IP mellan IK Sirius och Malmö FF. En match som gästerna vann med 4-0. Matchen måste gått bra för under säsongen som gick blev det ytterligare nio matcher i den högsta serien. Domare och Lidl är väl lite samma sak, båda är inte alltid så omtyckta alla gånger?

– Ha, ha, så har jag aldrig sett det. Det var ju en lustig liknelse. Jag har sett det lite annorlunda, men det finns ändå en liknelse mellan båda. I båda har man rollen att fördela. I fotbollen ska man fördela frisparkar, inkast, gula kort etc., inom varuförsörjningen ska man försöka fördela rätt antal varor till alla butiker. I båda gäller det att göra så lite fel som möjligt. Gör man inte det får man rätt snabbt veta det. Man är väl lite av självplågare, skrattar den språkglade smålänningen.

Prata är han bra på årets förbundsdomare. Kommunikativ med spelarna, kan ta diskussioner på rätt sätt är två egenskaper som tagit honom till eliten. Sen är även ett gott psyke och bra kollegor ytterligare två ingredienser till framgångarna. Ytterligare bevis på talarförmågan kommer även fram varje år i april. Innebandyn har nämligen inte lämnats helt, sedan tio år tillbaka verkar Victor tillsammans med ungdomskamraten David Knutsson som konferencier vid SM-finalerna i innebandy.

Ett besök på någon innebandymatch brukar också finnas med på agendan när hemlängtan blir för stor och färden går söderut, att följa HV71 och besöka systern som driver en gård på det småländska höglandet finns också ofta med. Där brukar syskonen träffas för att laga nya spännande maträtter, kombinationen en matvaruexpert och en expert på råvaror från den egna gården borde vara framgångsrik. Vi hoppas att årets förbundsdomare även hittar rätt ingredienser på fotbollsplanen med sina domarkollegor, så att karriärerna fortsätter som en god krydda i livet.

Årets nybörjardomare: NEMANJA MAROJEVIC

Det är ofta väldigt spännande att intervjua årets domare. Ifjol var det årets distriktsdomare Dejan Lukacevic livsöde som grep tag lite extra. Årets nybörjardomare Nemanja Marojevic har gått en liknande väg.

Att Nemanja får priset årets nybörjardomare kan egentligen kännas fel, men det återkommer vi till lite senare. När jag får en pratstund med Nemanja har han precis avslutat ett arbetspass på Skanska som stenläggare. Det kunde varit en vanlig dag på jobbet, men den här dagen är det -12 grader Celsius och rätt svårt att utföra ett bra jobb.

– Det är lite kyligt, men vi använder gasol för att värma upp marken först och sen går det rätt bra. Det tar lite längre tid, berättar Nemanja.

Man kan tänka sig att det kan finnas en viss hemlängtan till Montenegro en sådan bister vinterdag. För det var i staden Niksic, mitt i det lilla landet på Balkanhalvön, som de första stapplande fotbollsstegen som ung spelare togs. Det visade sig att det fanns talang i den unge gossen. Som tonåring fanns Nemanja med i U15-, U17- och U19-landslaget där bland andra Atletico Madrids Stefan Savic var lagkamrat. Som senior blev det spel som halvproffs i FK Sutjeska. Under den här tiden inleddes även domarkarriären med ungdomsmatcher och matcher i den montegrinska tredjeligan. För fyra år sedan berättade en kompis till Nemanjas pappa att det behövdes spelare i div. 2-laget Ånge IF i Sverige. Kontakt togs och väskan packades, men tiden i den västernorrländska klubben blev strulig och det blev spel i trean med Srbija FF i Stockholm istället. Helt naturligt blev det ett uppehåll med dömandet.

Årets nybörjardomare trivdes i Sverige och nästa klubb blev Kungsängens IF där det blev avancemang från både div. 5 och 4. Med bostaden i Rinkeby blev det jobbigt med resorna till Kungsängen och en övergång till Spånga IS till säsongen 2018 kändes naturlig. I samma veva kom idén om att återuppta dömandet. Trots intyg från Montenegro var det en ny grundkurs som gällde. Säsongen som div. 7 domare gick alldeles utmärkt och det blev provmatcher i div. 6. Dessa klarades med bravur. Till årets säsong är klassificeringen div. 6-domare.

– Jag skulle vilja döma högre upp. Jag har ju dömt tidigare och vet att jag klarar divisioner där jag själv har spelat. Det går lite för långsamt att avancera, tycker årets nybörjardomare som ju egentligen inte är någon nybörjare i ordets rätta bemärkelse.

Eftersom Spångakillen har erfarenhet att döma i både Montenegro och Sverige är det lätt att göra en jämförelse.

– Spelarna i Sverige respekterar domaren mycket mer än i Montenegro. Där behöver man ofta visa en till två röda kort för att få respekt, berättar Nemanja. Årets nybörjardomare satsar helhjärtat på att avancera i divisionerna och med sina styrkor som god kondition, pedagogisk och med bra kontroll på matcherna hoppas han på att nå långt inom skrået.

Vi håller tummarna för att det snart blir varmare väder, så att dömandet och karriären kan sätta igång på allvar samt att det blir lättare att utföra det dagliga jobbet på Skanska.

Årets distriktsdomare, herr: JONAS JONSSON

För årets distriktsdomare var det en morbror i Umeå som fick Jonas att börja döma. Vid 16 års ålder var det dags att skaffas sig ett sommarjobb och domaryrket passade denna idrottsintresserade yngling som handen i handsken.

Tänk att få hålla på med ett av sina största intressen och samtidigt tjäna pengar. Det lät som ljuv musik för 16-åringen om sättet att få in lite extrapengar under sommarledigheten. Efter genomgången grundkurs blev det matcher på planerna i Umeå där årets distriktsdomare är född och uppvuxen.

Tre år senare hade det egna fotbollspelandet i Tegs SK inte utvecklats i samma takt som dömandet och beslutets togs att bara satsa vidare på rollen som rättskipare. Redan tidigare hade hockeykarriären i Björklöven lagts i malpåse och bandyspelandet i IFK Umeå var också på upphällning.

Inkomsten som domare var även välbehövlig under studerandet vid Handelshögskolan i Umeå. När examen som civilekonom var avklarad lockade ett jobb som aktiemäklare på Nordnet i Stockholm. I och med flytten väntade även nya utmaningar på fotbollsplanen.

– Skillnaden att döma är att det inte gnälls lika mycket på domsluten i Stockholm. Men det gnälls mer från spelarna om de får en tuff tackling och det är lite mer tugg mellan spelarna, berättar Jonas om skillnaden att döma i Umeå och Stockholm.

Dömandet gick bra och 26-åringen kom med i en av StFF:s utvecklingsgrupper för domare, där en av coacherna var den nyss alldeles för tidigt bortgångne Thomas Söderlind.

– Jag har honom mycket att tacka för att det har gått så pass bra som det har gjort, säger Jonas med viss sorg i rösten.

– Det har varit bra coacher och jag har fått den hjälp av förbund som jag har behövt. Det är bra organiserat och det har varit fler observationer än vad jag hade i Umeå.

Och framgångarna har inte låtit vänta på sig. Vid ingången av 2018 var statusen, distriktsdomare div. 4 och div. 2 som assisterande domare. Men efter genomgången steg-3 kurs i januari och framgångsrikt agerande vid provmatcherna blev den nya klassificeringen till kommande säsong, regionsdomare div. 2 och ad i div. 1.

Det är bra marscherat av domaren som ser sina styrkor i fysiken och matchledarskapet. Under vintersäsongen är det träning minst 2-3 gånger per vecka där ett av passen är intervaller med specifik domarinriktning och så ofta som möjligt med utvecklingsgruppen, plus en match på helgen.

Framtiden ser ljus ut för Jonas som har tänkt döma så länge som det är roligt och det verkar rättskiparen som har utsetts till årets distriktsdomare ha. Det är inte första gången som 26-åringen tilldelas en utmärkelse. 2013 utsågs Jonas till årets assisterande domare av domarklubben i Umeå. Kanske får morbror Lennart som peppade systersonen att börja döma som sommarjobb, se honom att bli en heltidsanställd allsvensk domare i framtiden. Vi följer med spänning utvecklingen av årets distriktsdomare.