Få idrottsföreningar vill vara politiska verktyg

Cecilia Stenling och Josef Fahlén vid Umeå universitet har genom intervjuer av 218 föreningar sammanställt studien "Få idrottsföreningar vill vara politiska verktyg"

För att förtjäna ekonomiskt stöd från samhället förväntas idrottsföreningar bedriva allt från integrationsarbete till kultursatsningar. Men föreningar är mycket olika. Är förväntningarna rimliga och kan alla typer av föreningar ta alla sorters ansvar?

Frågan om idrottsföreningars samhällsengagemang är aktuell och relevant mot bakgrund av de senaste årtiondenas successivt ökande tilltro till organiserad idrott som en lösning på icke-idrottsliga problem.

I Sverige har den här utvecklingen inneburit att det är vanligare att se den ideella sektorn, i vilken idrottsrörelsen är den överlägset största aktören, som ett instrument för politiska mål. Det vill säga att staten och kommunerna – som är två av föreningsidrottens stora bidragsgivare – i större utsträckning än tidigare har kommit att värdera föreningsidrotten utifrån de positiva effekter som den anses ge upphov till.

Hälften vill bara idrotta

Föreningstyperna 8-10 kallar vi för ofrivilligt frivilliga föreningar. Förutom att få tillgång till de tävlingssystem som specialidrottsförbunden har ensamrätt på, eller till kommunala anläggningar, ser dessa föreningar litet värde i föreningsformen som sådan. Att politiskt formulerade initiativ skulle dyka upp på dessa föreningars radar är därför inte särskilt sannolikt.

Föreningar av den återstående typen Idrottskoleföreningen (föreningstyp 7) utgör hela hälften av urvalet. Detta är förmodligen den föreningstyp som gemene man ser framför sig när hen tänker på "en vanlig idrottsförening". Ett framträdande drag hos den här föreningstypen är dess inåtvända hållning och dess fokus på tävlingsidrott som ett mål i sig.

Föreningar av den typen är alltså vad man skulle kunna kalla för "vi-för-oss-organisationer", vilket antyder att den i motsats till exempelvis föreningstypen Föreningen för social integration framför allt arbetar för sina egna medlemmar och i förlängningen för det institutionaliserade tävlingssystemet som sådant. När företrädare för den här föreningstypen ombeds beskriva vad föreningen är och gör hänvisar de på ett självklart sätt till den eller de specifika idrotter som de erbjuder.

Ett annat viktigt karaktärsdrag hos dessa föreningar är deras stora kreativitet och vilja att genomföra så kallade kringaktiviteter, som kan generera medel till den ordinarie verksamheten. I studiens material återfinns till exempel en ridsportförening som säljer hästarnas avföring till biogasproducenter och ett flertal skyttesportföreningar som anordnar "svensexe-skjutningar".

Läs hela studien