Historia

Läs nedanstående text eller om du vill ha en utförligare beskrivning går det att köpa Stockholms FF:s jubileumsbok 1917-2017.

Det kan förefalla sent att börja diskutera bildandet av ett övergripande fotbollförbund klockan 20 på kvällen, men icke desto mindre så var det vid den tidpunkten den 29 mars 1917 som Stockholms Fotbollförbund klubbades.

Låt vara att fotbollsspelet hade främjats i Stockholmsskolorna redan 1885, med en inställd läroverksturnering 1886, inställd
p.g.a. regelosämja. Detta därför att entusiasterna inte var överens om hur fotbollsreglerna skulle tolkas.

Men fotbollen växte och utvecklades, och i slutet av 1890-talet blev det en klar uppslutning kring spelet. Som en bekräftelse på detta instiftade Clarence von Rosen, en av de mest ivriga fotbollspionjärerna, år 1899 en tävling om den s.k. Rosenska pokalen.

Von Rosens pokal kom att delas ut till svenska mästarna, men togs bort vintern år 2000. Detta efter massmedial diskussion om att Clarence von Rosen med tiden kommit att visa nazistiska sympatier.

För över 100 år sedan spelades det fotboll friskt vid Lindarängens kapplöpningsbana ute på Gärdet, och 1901 uppläts en sandplan på 50 x 100 meter i anslutning till cykelbanan i Idrottsparken.

Råsunda idrottsplats, föregångaren till nationalarenan Råsunda, tillkom 1910.

Redan 1900 blev AIK svenska mästare, och den 18 december 1904 bildades Svenska Fotbollförbundet.

Två år senare korades vinnaren i den förnämsta av Stockholmsseriens grupper, och under de 35 första åren var det inte mindre än 25 klubbar som kunde kalla sig bäst i distriktet gällande denna jätteserie.

De första åren dominerade AIK och Djurgården, och att deras ställning var stark framgår bl.a. av att deras reservlag vid flera tillfällen stod som segrare.

På våren 1917 var de dags att fatta beslut om ett distriktsförbund i Stockholm. Påtagligt intresse för den utveckling visade de herrar som tidigare dragit det tyngsta lasset i "Stockholms Idrottsförbunds afdelning för fotboll".

Ruben Gelbord blev den första ordföranden, han kom att sitta i tio år. Över det hela svävade Anton Johanssons ande. Han var alltid beredd att dela med av sitt gedigna kunnande och stora erfarenhet till det nya distriktsförbundet. Anton Johansson hade blivit sekreterare i Svenska Fotbollförbundet redan 1905, en post han kom att inneha ända till 1922. Då blev han istället förbundsordförande under 15 år.

Anton Johansson tyckte det var viktigt med ett stockholmskt fotbollförbund, och han stöttade Ruben "Massa" Gelbord.

Åren 1951-62 satt Tore G Brodd som ordförande. Denne ledare från Hässelby SK skulle avancera vidare till Svenska Fotbollförbundet, och så småningom bli en av Sveriges verkligt stora, tunga ledarnamn alla kategorier.

Ett annat (ordförande) namn som bör tas fram i det historiska rampljuset är Sigge Bergh. Hans outtröttlighet och framgångsrika arbete, dels som ledare i Djurgårdens IF dels engagemanget i Svensk Elitfotboll och i Svenska Fotbollförbundets styrelse, meriterade Sigge till mycket högt betyg.

Under Stockholms Fotbollförbunds 100-åriga tillvaro har blott femton personer haft det yttersta ansvaret, det vill säga ordförandejobbet.

De tio första som svingade ordförandeklubban var herrar, sedan gjordes en uppmärksammad förändring. Annika Eriksson blev vid 33 års ålder den första kvinna som valdes till ordförande. Stockholms Fotbollförbund fick i samma veva in två andra tjejer i sin styrelse, och blev ett föredöme för landets distriktsförbund.

Förbundets ordförande genom åren:

1917-1927 Ruben Gelbord
1928-1929 Oscar Söderlund
1930-1950 Emil Bjärne
1951-1962 Tore G Brodd
1963-1966 Oscar Fridolfson
1967-1970 Sigvard Bergh
1971-1980 Åke Lundberg
1981-1983 Bengt Hallsten
1984-1987 Bengt Adamsson
1988-1996 Thore Hallbäck
1997-2000 Annika Eriksson
2001-2004 Mats Aronsson
2005-2010 Sune Reinhold
 2011-2014 Ylva Johansson
 2015- Lars Ekholmer

Bredden har under alla år varit stor - till allra högsta elitnivå har bara sex klubbar tagit sig. AIK, Djurgården och Hammarby är onekligen högt placerade i allsvenska maratontabellen, men där finns även Westermalms IF, Reymersholms IK och IF Brommapojkarna. BP, som har en mycket stor ungdomssektion och som fostrat flera blivande landslagsspelare.

AIK var Sveriges bästa lag två gånger under 90-talet, 1992 och 1998. AIK placerade sig i allsvenskans översta del även säsongen 2001, men var då slutgiltig trea. Tvåa var Djurgården, och etta Hammarby.

På sitt 104:e år krossade "Bajen" myten om att laget aldrig kunde vinna. Fotbollssäsongen 2001 var märklig på många sätt: Hammarby var ett tippat nedflyttningslag som bara vann. Djurgården var en fantastisk nykomling, och AIK höll stilen som topplag. Därmed ståtade för första gången någonsin tre Stockholmslag i toppen av allsvenskan.

1969 kom damfotbollen igång. I Älvsjö AIK och Hammarby hade damfotbollen under 90-talet sina absolut starkaste lag, även om Djurgårdens tjejer hela tiden utvecklades starkt.

Låt oss komma ihåg att Djurgården var igång tidigt. Året var 1968 när Djurgårdens IF, IK Göta och Årsta AIK författade en gemensam skrivelse, i vilken uttrycktes önskemål om damfotboll på distriktets program.

Det blev en försöksserie som såg åtta anmälda lag. Segrade gjorde Djurgården.

Förbundet 80-årsjubilerade 1997, och då planerades för en utveckling av ungdomsfotbollen. Året därpå, d.v.s. 1998, infördes 5-mannafotbollen för 8-åringar med inte mindre än 565 lag fördelade på 459 pojk- och 106 flicklag.

Vi ska absolut inte förglömma den starka flickutvecklingen i S:t ERIKS-CUPEN. Intresset är som sagt stort, och sammantaget kan sägas att år 2017 spelade alla flick- och pojklagen cirka 33 000 matcher.

Bredden är Stockholmsfotbollens styrka, den fantastiska ungdomsturneringen dess kraftiga grund.

Satsningen kan sägas ha börjat 1943, när Aftontidningen startade AT-cupen.

Där gjorde sig snabbt spelare som "Nacka" Skoglund och "Rolle" Stoltz kända. AT-cupen såg sin fortsättning 1957 i S:t ERIKS-CUPEN, turneringen som ofta kallas för världens största ungdomsturnering.

Så här har det pågått hela tiden, och ungdomsfotbollen har hela tiden varit stark.
1995: 2 552
1996: 2 791
1997: 2 839
1998: 2 839
1999: 3 086
2000: 3 139
2001: 3 291
2002: 3 416
2003: 3 670
2004: 3 945
2005: 4 156
2006: 4 059
2007: 4 018
2008: 3 979
2009: 3 932
2010: 3 935
2011: 4 175
2012: 4 235
2013: 4 471
2014: 4 783
2015: 4 865
2016: 4 930
2017: 5 039

En annan matematisk summering säger att ca 50 000 ledare och föräldrar lägger ned 15 miljoner arbetstimmar i form av ideellt arbete inom distriktsfotbollen. Många har velat utbilda sig vidare, och de senaste åren har antalet kursdeltagare hos Stockholms Fotbollförbund legat kring 3 400 per år. Lägg därtill den interna utbildningen i varje klubb.

Fotboll - fängslande för både ungdom och vuxen

År 2017 fyllde Stockholms Fotbollförbund 100 år, folkrörelseperspektivet under hela denna långa tid har varit stort, och i dagens stressade samhälle har fotbollen blivit en allt viktigare del i familjelivet.
Vi har bredden, vi har toppen. Vår vision är att vara landets ledande distriktsförbund - vi ska vara distriktets största idrott och synlig på samhällsarenan. StFF ska vara i takt med tiden när det gäller tävlingsverksamheten, det ideella ledarskapet och föreningsarbetet.