Har fotbollen blivit för dyr?

Cuper varje helg, träningsläger utomlands och representationskläder. Känns det igen? Många menar att barn- och ungdomsfotbollen har blivit för dyr i Stockholm. Rågsveds IF går däremot åt motsatt håll.

Det är egentligen bara att tänka efter, vad behövs för att få barn att spela fotboll? Svaret är enkelt: En boll och två mål av burkar, pinnar eller något annat.

Jämför det sedan med er egen verksamhet, oavsett om det är ett lag för 10-åriga flickor eller ett pojklag för 15-åringar, och börja räkna upp vad ni använder:

Träningskoner, västar, matchdräkt, träningskläder, representationskläder inklusive ryggsäckar, flaskställ gärna med klubbmärke, taktiktavla. Lägg till att ni även har inhyrd målvakstränare, åker på cuper flera gånger om året, har ett träningsläger, flera sociala aktiviteter (paintball och bowling till exempel) för att bygga lagkänsla ... listan kan göras ännu längre.

Och självfallet växer kostnaden för laget. Lagkassan minskar. Det behövs en sponsor.

Ja, ni känner säkert igen er. Det finns ingen undersökning på vad den genomsnittliga kostnaden är för att driva ett breddlag för barn- eller ungdom i Stockholm idag, men siffror som nämns är 70 000-80 000 kronor. Utslaget på 25 spelare blir det 2 800 kronor per spelare eller mer.

Lägg till medlemsavgift, spelaravgift, fotbollsskor (inne och ute) och benskydd och kostnaden är snabbt uppe i 6 000-7 000 kronor.

Det har flertalet föräldrar i Stockholms innerstad eller villaförorter råd till, men hur ser det ut i mer socialt utsatta områden?

– Det finns ju föräldrar här som kanske skulle klara av 6 000-7 000 kronor, men många av de som är mindre bemedlade skulle inte ha chans, säger Glenn Blomberg, ordförande i Rågsveds IF.

Ordförande Glenn Blomberg i kaféet på Hagsätra ip.

Rågsved byggdes på 50-talet och beskrivs idag som en förort med sociala problem, även om en viss gentrifiering och nytt bostadsbyggande har kommit igång. Närmare 70 procent av invånarna har utländskt påbrå och föreningslivet är svagt.

Rågsved ligger sydväst om Stockholm och har närmare 12 000 invånare.

Just den sociala utsattheten gör att Rågsveds IF måste tänka i andra banor, speciellt när föreningens motto är "Vi har plats för alla". Det går inte att stänga ute några spelare. Sedan några år tillbaka har man därför ett enkelt system för medlems- och deltagaravgift från 500 till 1 100 kronor. (Se uppställning nedan.)

Väl fungerande skor på väg till Rågsved Recycle.Dessutom finns det avbetalningsplaner på avgiften och Rågsved Recycle, ett projekt för att fördela gamla fotbollsskor till behövande killar och tjejer. Allt för att hålla nere kostnaderna för föräldrarna.

– Förutom att vi kan ta hand om alla barn, så tror jag att vi även vinner i andra ändan. Att det faktiskt skapar en vi-känsla. Och alla verkar nöjda med vad de får för pengarna. Matchtröjor, träningstider, matcher, två cuper och domaravgifter, säger Glenn Blomberg.

– Men allt är inte perfekt. Det finns utmaningar som storleken på lagkassorna. Vissa lag har engarerade föräldrar som kan sponsra med pengar och de ser ut som akademilag, medan andra får gå ut och tjäna ihop till sina cuper. Så det är ojämlikt inom klubben.

Just nu sitter styrelsen med ett dilemma. I klubben finns ett duktigt P15-lag som ska kvala in pojkallsvenskan. Det har tagit sig fram med små medel, men om laget lyckas så kommer kostnaderna för laget att öka.

– De 1 100 kronorna de betalar i medlemsavgift kommer inte att räcka. Men som klubb vill man ju också ge dem chansen att få uppleva något stort, så vi funderar på att hitta en lösning där de får jobba ihop en del av pengarna, till exempel genom försäljning, och så står klubben för en del.

– Jag tror inga andra lag kommer bli sura för detta, utan de är nog bara stolta.

Att skillnader i kostnader mellan innerstadsklubb eller villaklubb och Rågsved har blivit så stora, hänger främst ihop med skillnaden i den ekonomiska styrkan hos föräldrarna, men bidragande orsaker kan även vara ett bristande ideellt engagemang och ökad kommersialiseringen av barnidrott.

Det tror Fredrik Torberger, som arbetar som framtidsstrateg vid omvärldsanalysföretaget Kairos Future.

Under våren 2019 tog han fram studien "Morgondagens medborgare", i vilken drygt 5 500 svenskar (16-65 år) intervjuas om hur de ser på sina åtaganden och förväntningar på bland annat samhällsservice och föreningsliv.

– Lite förenklat kan man säga att äldre människor över 65 år har en större vana av föreningsliv, en större erfarenhet av den traditionella föreningsformen. Det finns också en högre förväntan om att man som medborgare bör engagera sig i samhället.

– De yngre de känner inte en lika stark skyldighet att till exempel jobba ideellt i en förening.

Fredrik Torberger pekar på ett annat problem: att många föräldrar idag inte ser värdet i en förening. Utbudet av aktiviteter som erbjuds barn och föräldrar är så mycket större idag än förr.

– De ser inte heller skillnad på en fotbollsförening och en privat parkour-kurs för sitt barn som kostar 2 000 kr. Man köper helt enkelt en tjänst och bryr sig inte om det är en ideell förening eller företag.

Den här utvecklingen är kanske allra tydligast bland klubbarna i Stockholms innerstad, där kombinationen stressad vardag och svag lokal förankring på grund av inflyttningen driver på. Här blir till exempel antalet arvoderade tränare allt större. Både för utvecklings- och breddlag.

Klubbarna skaffar sig även fler anställda. Vissa börjar även se sig som företag och de klubbungdomar som ställer upp, som domare eller "knatteledare", lockas med betalning.

– Det är en olycklig utveckling. Pengarna gör att det ideella ansvaret försvinner. När vi har dagisfotboll, och vi vill få föräldrarna att starta ett lag, så tittar de förvånat på oss. "Va, vi trodde att ni skulle hålla med tränare?", berättar en klubbledare som vill vara anonym.

Det finns dock en ljusning och det är de värderingar som man har sett i "Generation Ordning", födda 1985 till 1994, som nu har blivit föräldrar. De tycks söka en mer stabil tillvaro där föräldraskapet är ett viktigt åtagande, de vill ha mer regler och ordning i sina liv – och de behöver inte stå i centrum själva.

– De har nygamla värderingar där självförverkligande oftare innebär att vara goda föräldrar och hålla ihop familjen. Och vi kan hoppas att det även inkluderar att ställa upp och hjälpa till i sitt barns fotbollsklubb eller scoutförening, men då får det inte leda till mer stress i livet, säger Fredrik Torberger på Kairos Future.

Rågsveds medlems- och spelaravgifter

500 kr för den som spelar 5 mot 5
700 kr för 7 mot 7
900 kr för 9 mot 9
1 100 kr för 11 mot 11

Antalet anställda: 3, i olika anställningsformer.
Antal lag: 40 anmälda lag i S:t Eriks-Cupen.
Antal barn- och ungdomspelare: 600 st.

Avgifter ger: seriespel i S:t Eriks-Cupen, alla tränings- och tävlingsavgifter, matchtröjor. Shorts och strumpor är frivilligt. Två cuper per lag/år.

Text och foto: Anders Falkirk