Hjärnboll – Förtydligande angående det komplexa i spelarutveckling

Med jämna mellanrum vill olika författare utifrån "sitt perspektiv" lyfta fram faktorer som leder till framtida framgång. Det senaste exemplet är boken "Hjärnboll. Fotbollsspelarens okända intelligens", skriven av Torbjörn Vestberg, Predrag Petrovic och Thomas Lerner. Boken handlar om betydelsen av kognitiva/exekutiva funktioner, såsom exempelvis beslutsfattande, inom spelarutveckling. Eftersom boken tangerar frågor om spelarutveckling inom fotboll är det tänkbart att personal, förtroendevalda och instruktörer inom SDF/SEF/EFD får frågor på detta och därför kommer här några kommentarer och reflektioner.

Svenska Fotbollförbundet har senaste åren diskuterat barn- och ungdomsfotboll utifrån en helhetssyn på spelet fotboll och har via sina tränarutbildningar ambitionen att poängtera det komplexa kring det stora antal faktorer som samverkar och interagerar när det gäller spelarutveckling. Det är generellt viktigt att ha kännedom om att det inte går att, i en komplex idrott som fotboll, isolera enskilda faktorer som skulle kunna berätta för oss om en spelare kommer att lyckas eller inte. Detta är tydligt i de vetenskapliga översyner som regelbundet görs (s.k. review-artiklar). Spelarutveckling inom fotboll handlar istället om en interaktion mellan flertalet faktorer såsom exempelvis gener, uppväxt, närhet till träningsmöjligheter, motivation, kombinationen med andra idrotter och/eller allsidig träning, skolgång, andra intressen, föreningens träningsmiljö, ledarskap, psykologiska färdigheter samt fysisk och kognitiv utveckling.

Med jämna mellanrum vill olika författare utifrån "sitt perspektiv" lyfta fram faktorer som leder till framtida framgång. Det senaste exemplet är boken "Hjärnboll. Fotbollsspelarens okända intelligens", skriven av Torbjörn Vestberg, Predrag Petrovic och Thomas Lerner. Boken handlar om betydelsen av kognitiva/exekutiva funktioner, såsom exempelvis beslutsfattande, inom spelarutveckling. Eftersom boken tangerar frågor om spelarutveckling inom fotboll är det tänkbart att personal, förtroendevalda och instruktörer inom SDF/SEF/EFD får frågor på detta och därför kommer här några kommentarer och reflektioner.

Ett argument till resonemanget i "Hjärnboll" är att man kan ge sent fysiskt utvecklade spelare en "andra chans", d.v.s. att mindre spelare som haft svårt att konkurrera med större och starkare spelare kan ha bättre exekutiva funktioner och därigenom bättre förmåga att ta in information och fatta beslut. Detta låter bra, men det finns ett antal baksidor med resonemanget som är viktiga att lyfta fram och diskutera. Först och främst är det, på grund av komplexiteten, omöjligt att predicera (förutspå) framtida framgång. Det är därför viktigt att, precis som med all information, förhålla sig med distans till det som skrivs och se till en helhetsbild.

Det är lätt att lockas med i ny teknik och nya metoder, men man bör förhålla sig med stor försiktighet till att använda tester för att uttala sig om kognitiva förmågor i ett fotbollssammanhang. Det är tveksamt om de tester som används speglar komplexiteten i en fotbollsmatch. Dessutom ska kognitiva tester, särskilt på barn och ungdomar, användas med stor försiktighet då det finns en risk att tränare placerar in spelare i "fack" vilket kan leda till att mer tid läggs på spelare med bra testresultat och mindre tid på spelare med sämre testresultat (läs gärna mer om självuppfyllande profetior i materialet till B Ungdom). Det finns en risk att tränare använder resultaten som grund till alltför tidig selektering. Detta kan jämföras med för tidig selektering på grund av t.ex. fysisk utveckling och fotbollsfärdigheter för tillfället. Med andra ord: på samma sätt som spelare kan få en "andra chans" finns det samtidigt en risk att spelare slås ut på grund av testet. Att använda tester på detta sätt är även klart tveksamt ur ett etiskt perspektiv. Att som ung spelare få höra på att man inte har det som krävs kan få stora negativa konsekvenser för självförtroende, motivation och mående.

Med utgångspunkt i den forskning som presenteras i boken, är det fortfarande inte möjligt att predicera eller förutsäga framtida utveckling hos spelare. SvFF välkomnar mer forskning på hjärnan och dess kognitiva funktioner, men det nuvarande resonemanget medför inte någon ny kunskap om spelarutveckling i praktiken. Att beslutsfattande är viktigt för fotbollsutvecklingen har varit känt sedan länge vilket även betonas i SvFFs tränarutbildningar där det förordas mycket spel och matchlika övningar vilket innefattar mycket beslutsfattande. Vår rekommendation är att föreningar, istället för att fokusera på enskilda faktorer, bör arbeta med att skapa goda motivations- och lärandemiljöer där så många som möjligt, så länge som möjligt spelar fotboll, om de vill. Fokus bör ligga på att utveckla den individuella spelarens färdigheter, oavsett biologiska förutsättningar (t.ex. exekutiva funktioner, längd, muskelfibrer, etc). I detta arbete ligger bland annat att skapa roliga och varierande träningar med mycket aktivitet, beslutsfattande, hjälpsamhet och delaktighet samt att ledarskapet präglas av tränare som uppmärksammar individen och ofta uppmuntrar försök och ansträngning. Genom detta ges förutsättningar för att fler spelare ska hålla på längre med fotboll och därigenom bli så bra som möjligt utan att veta exakt vilka spelare som blir "bra" eller vilka som kommer att hålla på med fotboll genom hela livet.

Rasmus Wallin-Tornberg, Tränarutbildare Fotbollspsykologi
rasmus.wt@svenskfotboll.se

Daniel Ekvall, Tränarutbildare Fotbollspsykologi
daniel.ekvall@svenskfotboll.se