Härlig känsla när distriktslagen för flickor -02 lämnade Gestrikecupen

Stockholms distriktslag för flickor födda 2002 deltog med två lag i Gestrikecupen i Gävle den 6-8 april. Läs ledarnas rapport om helgen och hur känslan ändrades under resans gång.

I fredags eftermiddag samlades vi, 27 spelare från tretton olika klubbar och 4 ledare, för att tillsammans med pojkarnas trupp åka till Gävle och spela Gestrikecupen. Vi åkte dit med en trupp som vi delade upp i två lag. Det ena laget spelade gruppspel mot Gestrikland och Örebro, det andra mot Hälsingland och Ångermanland.

Först en gemensam middag på StFF:s kansli och sedan två timmar bussresa till Gävle där vi packade upp, fyllde på depåerna lite med ett kvällsmål. Det här spelarna har inte spelat tillsammans förut och de flesta har aldrig heller representerat Stockholms Fotbollförbund. Därför var det lite spänt och nervöst i början när vi samlade laget iklädda förbundets kläder för en kort teorigenomgång om grundprinciperna i vårt spelsystem. Det skulle bli en annan känsla i gruppen, men det återkommer vi till längre fram.

Lördagen började med väckning kl. 06:00. Tjejerna är disciplinerade och hela truppen var på plats i matsalen en halvtimme senare. Det ena laget hade sin premiärmatch kl. 9 på den helt nya arenan Gavlevallen mot Ångermanland. Fantastisk arena som imponerade på spelarna genom att till och med ha uppvärmd avbytarbänk.

För att vara lagets allra första match tillsammans såg det bra ut redan från början. Vi spelar bra fotboll enligt det vi pratat om igår och nu lite innan matchen. Det är inte bara det att de aldrig har spelat ihop, många spelare får också nya positioner och roller som de inte är vana vid. Vi har mycket boll och låter Ångermanland jobba hårt. Vi har trycket och de kommer sällan över halva plan men försöker ofta med snabba omställningar. Till slut lyckas de och rullar in 1-0 bakom vår målvakt. Vi fortsätter enligt vår spelplan och har flera chanser, bl.a. en stenhård nick i stolpen, men vi lyckas inte få in bollen och får vår första och sista förlust denna helg.

Det andra laget spelade sin premiärmatch på en annan arena, Träffen, lite senare på fm. Samma matchplan och spelsystem. Och samma sak som för det andra laget, dvs många spelare på nya positioner och roller. Motståndet stod Örebro för och de hade också snabba spelare som de försökte såra oss med. Men det hade vi också och tog kommandot tidigt. Vi spelade även här bra fotboll och skillnaden var att här satte vi dit bollarna. Många gånger, och vi vann matchen mot Örebro rättvist.

Lunch, sedan vila och förberedelser för nästa match. Det ena laget mot Hälsingland och det andra mot hemmalaget Gestrikland. Tyvärr spelade vi dessa matcher samtidigt så vi ledare delade upp oss. Vi fortsatte att jobba med vårt spelsätt och det fungerade allt bättre. Nu började spelarna förstå mer hur de skulle agera i varje situation och båda lagen fick bra utväxling och vann sina matcher komfortabelt.

Vi tog det lugnt på lördagkvällen. Först hade alla spelare en genomgång med landslagets representant som var här och tittade på spelarna under matcherna. Därefter lite lördagsgodis eller liknade för de som ville, kortspel och snack med pojkspelarna.

Upp med tuppen även på söndagen. Väckning 06:00 även idag.

Nu var det placeringsmatcher som väntade, det ena laget fick möta Örebro och det andra Ångermanland. Båda matcherna spelades på klassiska Strömvallen som vi promenerade till gemensamt. Släpande på allt material i form av bollar, varma jackor, sjukvårdsväska, koner och allt annat som behövs.

Det är intensivt och vi märkte att spelarna började bli lite trötta. Men vi fortsatte även idag på samma sätt med bra spel och många fina räddningar och mål.

Båda lagen vann sina matcher övertygande och bjöd publiken samt landslagets scout på fint spel.

Därefter var det bara att släpa tillbaka allt material till skolan där vi bodde. Lunch, dusch och packning. Sedan tack för oss och iväg hem till Stockholm igen.

Just det, lovade ju att återkomma till känslan i gruppen. Det är ganska fantastiskt att vara med en grupp tjejer som knappt har träffat varandra förut - och uppleva hur känslan i gruppen kan förändras så snabbt och så mycket. Det är duktiga fotbollsspelare, det visste vi så klart. Och i fredags när vi samlade ihop dem var de lite spända, tysta och höll ihop i små grupper med tjejer från samma klubblag. Men nu när vi sitter i spelarbussen på väg mot Stockholm så sitter alla tjejer och sjunger högt tillsammans längst bak i bussen. På två dagar har stämningen i gruppen förändrats totalt. Nu pratar alla med varandra, både på och på sidan av planen, och är det är mycket glad stämning med massor av skratt och glädje.

När det gäller prestationen på fotbollsplanen så har den också utvecklats med stora steg. Om man skulle se dessa två lag spela så skulle man nog bli överraskad om man fick höra att det är spelare som spelar tillsammans för första gången. Tjejerna har bjudit på en mycket fin fotboll med både taktiska och individuella prestationer på hög nivå. Riktigt roligt att få se och var med om detta.

Nu har vi åkt en timme och ljudnivån från sången och skratten bak i bussen håller fortfarande hög ljudnivå. De har spelat riktigt bra fotboll i helgen, har skött sig exemplariskt och sjunger förvånansvärt bra - men det som värmer mest är att höra glädjen från spelarna där bak i bussen.

Tack alla spelare för en mycket bra helg. Ni har imponerat på oss ledare och både spelare och ledare i de andra distrikten. Både på och utanför planen.

Och tack alla klubbar som lånat ut sina spelare till oss den helg.

Stockholms spelartrupp

Hälsar

Thomas Gibson vid tangenterna med Robert Arreman, Emilia Nordlander och Oscar Williams.