Hearing med god eftersmak

I början av september genomförde Stockholms FF en hearing kring projektet "En elva med nollåttor". Projektet handlar om hur vi ska utbilda fler spelare till A-herrlandslaget från Stockholmsdistriktet.
– Syftet med hearingen var att ställa frågor och framför allt att lyssna in olika synpunkter och tankar kopplat till den förstudie som presenterats, berättar Johan Werner.

Det blev mycket lyckat tack vare alla som deltog på ett aktivt sätt (drygt 40 personer). Det var en härlig blandning av representanter från stockholmsklubbarna och andra intressenter - alla med lång erfarenhet och bred kunskap. Stockholms Fotbollförbund tror att formerna att träffas kring en specifik fråga eller område, där sakkunniga får chans att utbyta insikter och erfarenheter, är en form som vi gärna vill fortsätta med och utveckla vidare.

Stefan Lundin, Johan Fallby och Milou Werth var våra inspiratörer eller s.k. "inspelare" kring tre fokusområden:

  1. Vad krävs för att utbilda spelare till landslaget?
  2. Hur skapar vi tävlingsformer som gynnar spelarutveckling?
  3. Framtidens fotbollsförening i Stockholm?

Inspiratörerna fick igång samtalen i sex olika gruppkonstellationer genom att presentera fakta, forskning och trender, men även genom provaktioner. Grupperna diskuterade och dokumenterade sina viktigaste punkter vilket bekräftade i stort att bilden i förstudien stämde väl överens. Detta känns tryggt när vi nu går in i slutskedet av projektet. Flera av deltagarna tog sig också tid att svara på en webbenkät, vilket gav oss mycket värdefullt material i det fortsatta arbetet. Fram till årsskiftet blir det fördjupningar bl.a. omvärldsanalyser kring t.ex. jämförelser med andra distrikt och länder, idrotter och aktuell forskning som kan stödja eller förkasta arbetsgruppens hypoteser. Målet är att kunna presentera en slutrapport i början av nästa år som ska ge vägledning om önskvärda utvecklingsstrategier inom stockholmsfotbollen.

Innan alla deltagare släpptes in i diskussioner kring temat för hearingen, så presenterade jag mina tankar som vuxit fram under analysarbetet som pågått det senaste året. Detta sammanfattade jag med ordet SMAK = Samarbete, Miljö, Attraktivitet och Kunskap. Jag menar att det rent symboliskt behöver skapas en "god smak" kring stockholmsfotbollen som vi tillsammans kan vara stolta över. Svensk fotboll har i sitt mål- och strategidokument för 2013-2017 bl.a. formulerat devisen: Vi vill varandras framgång som en grundpelare i svensk fotbolls värdegrund. Det är kanske det allra viktigaste för vårt fotbollsdistrikt när vi nu är på väg att skapa en ny tidsera. Här nedan beskriver och utvecklar jag mina tankar med bl.a. hjälp av några av deltagarnas citerade synpunkter som framkom i samband med hearingen.

Samarbete

För att kunna samarbeta behöver varje förening veta var de befinner sig i näringskedjan och därmed visa ödmjukhet och förstå sin roll. Vi har länge haft en osund konkurrens inom stockholmsfotbollen som söndrar istället för att stimulera och stödja utveckling.

Samarbetsformer behöver vara varaktiga och tydliga precis som ett bra "äktenskap". Kanske behöver vi gå så långt att Stockholms fotbollsdistrikt likt "maffian" delas upp geografiskt mellan de fyra storklubbarna (AIK, BP, DIF, HIF).

Att utveckla geografiska utvecklingscentra där fler spelare kan komma i åtnjutande av en kvalificerad spelarutbildning är en viktig utmaning som kräver samarbete där det sker kompetensöverföring både organisatoriskt och ledarmässigt. Duktiga och välutbildade ungdomstränare behöver synliggöras och användas inom närområdet.

Samarbete mellan allsvenska klubbar och div 1-3 klubbar, för att hitta individuella utvecklingsmiljöer för unga spelare att slussas in seniorfotbollen, är en nyckel till spelarförsörjning inom distriktet. Några föreningar ser också möjligheter att samarbeta med föreningar utanför distriktet eftersom vissa spelare mår bra av en lugnare miljö.

"Vi behöver hitta en Stockholmsanda där föreningar hjälper varandra.

Om storklubbarna, istället för att värva till sig alla spelare, kunde vara ett stöd för föreningar i sitt närområde och hjälpa till att skapa/ förbättra utvecklande miljöer för spelare i alla klubbar så skulle alla vinna på det. Sprid kompetens till flera idrottsföreningar och låt spelarna utvecklas i sin hemmiljö."

Miljöer

Tillgång på konstgräsplaner och fotbollshallar måste vara i paritet med nuvarande befolkningsmängd för att kunna bedriva fotboll året runt. Detta är, vilket vi alla vet, inte fallet just nu. En sådan bas måste vara grunden för såväl spontan som föreningsdriven fotboll i närområdet. I takt med att befolkningen i Stockholm ökar behöver vi säkerställa att mark finns tillgänglig för anläggningar. Vi kanske behöver tänka att mark i kranskommunerna ska vara den naturliga miljön för nya anläggningar som hela distriktet sedan kan komma i åtnjutande av.

I förstudien har vi konstaterat att föreningsmiljön inte alltid är den bästa eftersom det ibland saknas mötesplatser som skapar gemenskap i anslutning till planerna, som exempelvis klubblokaler och omklädningsrum. Att kunna träffas före och efter träning kan inte underskattas (läxläsning, föräldrar- spelar-, ledar- och funktionärsmöten). Utvecklingsmiljön behöver också präglas av lekens betydelse och barn- och ungdomars delaktighet i sin "egen" idrott. Tävlingsmomentet behöver ha fokus på spelarutbildning i stället för resultat. Föräldrar och vuxnas roll behöver hela tiden aktualiseras och diskuteras så att det inte skapas yttre press från vuxenvärlden utan att barn och unga istället utvecklar en inre motivation för sitt idrottande. En ständig fråga finns kring hur vi skapar miljöer för talangutveckling. "Så många som möjligt, så länge som möjligt - så kan den senaste forskning kring talangutveckling beskrivas. I klartext betyder det att om vi klarar av att behålla så många barn och ungdomar så länge som möjligt finns det större chans att fler idrottstalanger upptäcks än det görs idag.

"Vi behöver begära ytterligare "ryck" hos staden som man gjorde för ca 10 år sedan (satsade 130 miljoner på ett 40-tal konstgräsplaner). Det fattas i dag 50 stycken planer och då har inte hänsyn tagits till den omfattande inflyttningen dagligen året runt till huvudstaden."

"Om man skall tro Fallby handlar det ju även om att bygga ett nytt seriespel för att få fram ett fokus på lek och utbildning i trygg miljö i stället för hets och stress kring tabellposition."

"Låt föreningarna bestämma på vilken nivå de ska anmäla in varje lag (lätt, medel, svår). Om föregående års resultat inte avgör nivåindelningen så tar vi bort resultathetsen."

"Mer radikala regeländringar tjänar kanske i första rummet som nytta som signalvärde. - - Slopa Sanktanslutspelet och en förlängd seriesäsong skulle förmodligen ha hälsosamma effekter"

Attraktivitet

Konkurrensen i storstadsregionen Stockholm är stor kring utbudet av fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Fotbollens attraktivitet påverkas av många faktorer. Vi har nu två mycket attraktiva fotbollsarenor för elitfotboll vilket gör att fotbollens popularitet har förutsättningar att växa. Nyligen spelades ett derby mellan DIF och AIK på Tele 2-Arena som var mycket lyckat publik- och underhållningsmässigt. Båda föreningarna har också visat prov, likt BP, på att satsa på unga spelare, vilket förhoppningsvis är en trend som håller i sig. Nyligen har Riksidrottsförbundet presenterat en slutrapport av ett projekt som pekar ut olika scenarier om idrottsföreningens förutsättningar fram till 2020. Demografiska förändringar, ökande individualisering och kommersialisering samt förändrande kommunikationsmönster utmanar idrottsrörelsens nuvarande organisering, arbetssätt och regler. Rapportens slutsatser och förslag bygger på att vi fortfarande har föreningar som bygger på en demokratisk grund och att vi vill bli fler inom den föreningsdrivna idrotten.

Jag tror att vi i framtiden kommer att behöva utmana oss själva - inte minst ledarskapet på alla nivåer. I vår förstudie har vi pekat på att föreningar måste bli mycket tydligare kring vad de har för verksamhetsidé och kommunicera både den och sin policy. Alla behöver inte göra likadant men vi bör vara medvetna om varför vi valt vår väg och ansvara för konsekvenserna. Föräldrar vill och kommer säkert även i fortsättningen att kräva att varje förening har en "VDN"-fakta. Trenden är att föreningar i vårt distrikt blir allt större och små föreningar försvinner. Hur är föreningen organiserad? Hur ser och bekräftar ledarna idrottsutövarna? Hur ser utbildningsplanen ut för spelarna? Vilken utbildning och erfarenhet har ledarna? Hur rekryterar och behåller föreningen sina ledare och förtroendevalda? Vad kostar det att vara medlem? Hur arbetar föreningen för en positiv supporterkultur? Det är många frågor som ska besvaras för att avgöra en förenings attraktivitet.

Certifieringen av akademiföreningar inom Stockholmsfotbollen tillsammans med SEF är ett exempel på ett verktyg som ger en bild av din förenings attraktivitet. Vi behöver utveckla olika metoder för att utvärdera och förbättra stockholmsfotbollen.

"Jag gillar SEF:s (Föreningen Svensk Elitfotboll) idé om "karriärvägar" och att aktivt försöka uppmuntra en bredare krets av föreningar, utanför SEF-föreningar, att driva seriös s.k. akademiverksamhet."

"Administration och krav ökar, de mindre idrottsföreningarna orkar inte med och klarar inte av kraven på professionalism, kommunikation och utveckling. Eldsjälarna orkar inte med och det är svårare att få förtroendevalda till föreningarna."

"Vi behöver skilja på hur SEF- föreningarna och övriga föreningar ska jobba. De har helt olika förutsättningar och kräver olika svar och lösningar. Certifiering av spelarutbildning är ett bra sätt, men man ska inte tvinga in alla föreningar i akademimodellen. Det finns andra sätt att bedriva spelarutbildning, det visar Johan Fallby. Omarbeta utvärderingsmodellen för certifiering för att också fungera för en icke akademiförening"

"En förutsättning för att akademiverksamhet (certifierade eller inte) ska fungera är:

A) stabila föreningar som klarar att driva sådan verksamhet långsiktigt

B) ekonomiska resurser

Utan dessa förutsättningar kan man inte över tid attrahera kvalificerade tränare, vilket ju är en grundförutsättning för att ha en kvalitativ verksamhet."

Kunskap

Det bästa konkurrensmedlet för stockholmsfotbollen är kunskap. Vi har inom distriktet alla förutsättningar att ligga i framkant kring utbildning och forskning. Tillgång på forskning och högskolor i regionen är god. Förbundet vill införa ett forskningsråd 2014 som ger aktiva ungdomstränare möjlighet att testa sina idéer med forskare och erfarna tränare. Aktivitetsnära forskning ska hjälpa såväl förbund som föreningar att prioritera olika forskningsprojekt.

Kunskapen i föreningarnas styrelser och bolag behöver generellt öka. Föräldratränare är basen i ungdomsfotbollen där nya utbildningsinsatser behöver utvecklas. Vi behöver värna om bra ungdomstränare som får status och kan bli ansvariga för en åldersgrupp i föreningen. Vi har i dag flera exempel på mycket duktiga ungdomstränare som både är åldersansvariga på ungdomssidan och också samtidigt är anlitade som både individuella och lagtränare på yttersta elitnivå för seniorer. Stockholm sticker ut när det gäller kompetens i förhållande till andra distrikt.

"Både StFF och SvFF måste bli tydligare i var de egentligen står – i alla frågor. Just nu är bägge förbunden för luddiga i allt, vilket inte skapar någon debatt. Jag tycker att det är dags för SvFF att berätta hur vi ska utbilda framtidens fotbollsspelare utan kompromissande – standarden på stegutbildningen måste också höjas. Jag har inte pratat med någon som tycker att innehållet är relevant på någon nivå än PRO."

"Jag ser i dag flera exempel på en ny generation tränare/instruktörer kring 30 år, med en helt ny nivå av seriositet och öppenhet för att ta in professionell, evidensbaserad kunskap. Man måste våga släppa fram den nya generationen och hitta sätt att få det att hända, identifiera goda exempel och informera och sprida dem.

Tack alla som bidrog till en lyckad hearing!

Johan Werner, styrelseledamot

Ansvarig för projektet "En elva med nollåttor"