Idrott i bolagsform engagerar och provocerar

Debatten har fått nytt bränsle av det katastrofala utredningsförslag som nyligen presenterades av Bo Svensson där han föreslog att idrottsklubbar som bedriver verksamhet som aktiebolag också i fortsättningen skall betala för polisnotorna för att ha incitament att arbeta för trygga och bra matcharrangemang.

Det är ett resonemang som inte håller. Vi har alla redan betalat för polisens insatser via skattsedeln och incitamentet för att jobba för att matcherna ska vara trygga fotbollsfester bör väl vara lika stort för IFK Göteborg som för AIK? Utredaren Bo Svensson skriver själv att konsekvensen av polisnotorna riskerar att knäcka stockholmsfotbollen: "Det finns en inte försumbar risk för att Stockholmsområdet på längre sikt står helt utan fotbolls- och ishockeylag i Allsvenskan och Elitserien. Idrottsaktiebolagen är först och främst ett Stockholmsproblem."

Jag kommer att fortsätta att agera och argumentera för att fotbollsklubbarna helt skall slippa betala för polisinsatserna två gånger.

Som jag skrev i mitt förra inlägg skall RF-stämman i Luleå i slutet av maj behandla den s.k. bolagiseringsfrågan. Enligt den nuvarande lydelsen i 11 kap. 3 a § RF:s stadgar krävs att en förening som upplåtit rättigheten att delta i tävlingsverksamhet till ett idrottsaktiebolag (IdrottsAB) måste ha röstmajoritet på bolagsstämman i IdrottsAB (den s.k. 51-procentsregeln). Vidare krävs att respektive SF:s stadgar medger sådan upplåtelse till IdrottsAB samt att det i ett upplåtelseavtal mellan förening och IdrottsAB anges bl.a.

  • att IdrottsAB ska följa idrottsrörelsens stadgar och regler,
  • att idrottsutövare i IdrottsAB ska vara medlem i föreningen,
  • att upplåtande förening fortsätter att bedriva idrottslig verksamhet, samt
  • att upplåtelseavtalet ska godkännas av vederbörande SF.

En utredning inom RF har föreslagit att RF:s stadgar ska ändras på ett sådant sätt att i framtiden varje enskilt SF ska få avgöra om man ska behålla 51-procentsregeln i sina SF-stadgar. Den senare ordningen förutsätter att befintliga krav på upplåtelse­avtalet behålls och att det dessutom, i enlighet med vad RF-utredningen föreslagit, tillkommer en regel i RF:s stadgar om att föreningen ska ha rätt till styrelserepresentation i IdrottsAB.

Förbundsstyrelsen i SvFF ville ha vägledning för sitt ställningstagande och tillfrågade samtliga distrikt om vad vi tycker. Så här svarade styrelsen:

"Stockholms Fotbollförbund har inte behandlat den s.k. bolagiseringsfrågan på något årsmöte eller representantskap. Styrelsen konstaterar därför att vi har en bräcklig demokratisk grund för att yttra sig å hela förbundets vägnar.

AIK, Djurgården IF och Hammarby IF, som är de föreningar i vårt distrikt som kanske främst är berörda eftersom de har bildat bolag, har alla tagit ställning för att beslutet bör ligga kvar hos RF. Medan IF Brommapojkarna, som inte har en stark supporterkultur och drivs endast i föreningsform, anser att beslutanderätten om majoritetsregeln bör ligga hos det egna specialförbundet. På damsidan har Tyresö FF uppfattningen att beslutanderätten bör ligga kvar på RF och även de övriga damelitföreningarna lutar åt denna linje. Men detta är inte bara en fråga för elitföreningarna utan för hela fotbollen.

Styrelsen ser följande huvudargument för att behålla nuvarande ordning med beslutanderätten kvar i RF:s stadgar:

Det är rimligt att alla regler som gäller IdrottsAB finns samlade på ett ställe, och att man inte bryter ut enbart 51%-regeln. Syftet med att flytta beslutanderätten till varje SF torde vara att enklare kunna ta beslut om att ge upp majoritetsägandet. Idrotten, och även fotbollen, är en folkrörelse som i allt väsentligt är baserad på ideell verksamhet, organiserad i ideella föreningar med tydlig demokratisk struktur. Detta är ett viktigt skäl till att idrotten åtnjuter samhälleligt stöd både materiellt och immateriellt. Under senare år har denna roll ifrågasatts och villkoren för de ideella föreningarna hotas av nya momsregler samtidigt som elitföreningar fått saftiga och omotiverade kostnader för polisinsatser vid matcher. Även om 51%-regeln i praktiken berör ett ytterst litet fåtal av föreningarna riskerar en ändring att bli en symbolfråga som försvårar för idrotten och breddfotbollen att behålla eller öka det samhälleliga stödet som vi så väl behöver.

Styrelsen ser följande huvudargument för att flytta beslutanderätten till respektive SF:

Fotbollen är en stor, viktig och demokratisk styrd folkrörelse som är kapabel att ta ansvar för sina egna regler. Bolagiseringsfrågan är komplex och även om man inte just nu förespråkar en ändring så kan det bi aktuellt längre fram och då skall inte fotbollen sitta fast i ett regelverk som styrs av en långrad förbund som i praktiken inte alls är berörs av denna fråga. SvFF har tidigare förordat flytt av beslutanderätten till respektive SF och det har egentligen inte hänt något som motiverar en ändrad ståndpunkt. Att ett antal herrelitföreningar, men långt ifrån alla, har ändrat uppfattning är inte skäl nog för hela fotbollen att ändra uppfattning - majoritetsläget på klubbarnas årsmöten kan dessvärre lätt ändras eftersom en mycket liten andel av medlemmarna normalt sett utövar sin rösträtt på mötena.
Styrelsen för Stockholms Fotbollförbund är inte enig i sin uppfattning men förordar, med de förbehåll för den bräckliga demokratiska grunden för vårt ställningstagande som vi redovisat ovan, att 51%-regeln behålls inom RF:s stadgar."

Svenska Fotbollförbundets styrelse har efter denna interna remissomgång beslutat att gå på linjen att behålla beslutanderätten för 51 %-regeln hos RF efter att 55% av distrikten förordat detta mot 45% som ville flytta till SF.

Ylva Johansson
ordförande