Behovet av hallar är stort i Stockholm

Fotbollen är igång oavsett om någon råkar snacka vintersnö. Matcher är flitigt bokade på konstgräsplanerna, men den tuffa verkligheten är att Stockholm behöver ett 10-tal nya hallar.

I Sollentuna har man ett offensivt tänkande – där planeras och organiseras för en hall som till stil och konstruktion är lik den på Hjorthagen nyinvigda Johan Björkmans hall.

Efter 3,5 års planeringsjobb var lyckokänslan stor i Djurgårdens IF. Tänka sig att man nu fått heltäckande utvecklingsmöjligheter från ungdomsverksamhet till allsvensk nivå. Tänka sig att supportrarna bidragit med över 800 000 kr genom insamling.

Reaktionen var påtaglig inom Stockholms-fotbollen, men även på politisk nivå fick Djurgårdens nya hall påtagligt positiva effekter. Exempelvis pratade borgarrådet Ulla Hamilton om att Johan Björkmans hall var ett bra exempel på hur man kan hitta prisvärda lösningar om stad och civilsamhället samarbetar.

Stockholm växer fort, vilket betyder krav på fler skolklasser, fler fotbollsutrymmen i skolornas närhet, fler konstgräsutrymmen och fler hallar. Nyligen pratade politikerna om en ökning av 30 000 invånare per år i vår huvudstad fram till år 2020.

Förvisso är det så att Stockholm år 2013 kan uppvisa arenor med tak och moderna faciliteter för såväl AIK, som Djurgården och Hammarby, men mycket måste trots allt förändras i den moderna fotbollens värld.

Glädjande är att det händer saker och ting redan nu i Sollentuna. Från och med 2013 är Sollentuna FK ett faktum. Klubben är en sammanslagning av flera klubbar och innebär att Sollentuna FK bär på över 300 års sammanlagd historia från fem anrika idrottsföreningar. Sollentuna FK har nu över 3000 medlemmar.

Lokalpolitikernas medvetenhet om idrottsvärldens ständiga utveckling har betytt en utflykt till den uppblåsbara fotbollshallen i Hjorthagen. Klart är nu att en liknande hall ska inhandlas och sättas upp på Norrvikens IP. Målet är att hallen ska upp redan i slutet på det här året.

Placeringen av en eftertraktad fotbollshall just vid Norrvikens IP har många fördelar. Läget är utmärkt rent trafikmässigt tack vare närheten till såväl E 4:an som Norrtäljevägen, och de som inte åker bil har en pendeltågstation som slutmål.

Mot detta har då kommit reaktioner från närliggande villaområde samt från den stora mängd långfärdsskridskoåkare, som vintertid brukar fylla upp hela den befintliga grusplanen vid idrottsplatsen. På helgerna är det ont om parkeringsplatser i detta område.

Oavsett om fotboll spelas inne i inspirerande hallar eller ute i vinter/våren så har konstgräset haft stor betydelse för den nordiska fotbollen. Tidigare år kunde det hända att kommunerna lovade att hålla konstgräsunderlaget fritt från snö för att sedan förtränga löftet. Minns bara hur det var för Hammarbys allsvenska damlag häromåret.

Bättre nu. Stockholms stad har exempelvis uppvärmt konstgräs på Stadshagen, och därutöver finns ett halvdussin planer som sta´n lovat hålla snöfria. Lägg därtill föreningsdrivna konstgräsplaner på Hagsätra, Kanalplan, och Älvsjö IP.

I Grimsta betyder samarbetet mellan stad och förening att BP står för uppvärmningskostnaderna på den allsvenska arenan.

I kommunerna runt omkring har också löften getts om att snöfria fotbollsplaner ska finnas från och med februari. I beaktande av allt detta var glädjen påtaglig när några varma dagar i månadsskiftet suddade bort det vita täcket, så att konstgräsunderlaget snabbt blev spelbart.

Då passade självfallet denne redaktör på att knalla ut på den fotbollsplan som han har närmast. Och ute på konstgräset blev fotbollskänslan påtaglig – säsongen är redan här. Det är inte så att lirarna kan storma fram i kortbyxor, som Djurgården gör i sin nya hall, men kulan i luften.

LEIF EKSTIG